Helsingborgs Hamn. (Ferts. o. slut fr. ur 84.) Sålunda har man ansett sig böra förkasta hela planen för såwäl den nuwarande ham nens anläggning fom den föreflagna tillbygg: naden, fåfom warande olåmpligt för en hamn å denna punkt af kusten. 1:mo tror man det nemligen wara omöjligt att hindra det hafd: tång och annat inflyter och blir liggande i hamnen, om densamma eger blott ett enda ut eller inlopp; 2:do anser man att genom den till ämnade förlängningen af den nuwarande hams nens begge armar wisserligen under de första åren winnes ett förswarligt djup, men att ges nom den successivt pågående uppmuddringen af den plats, der hamnen ligger, denna om 20 a 30 är icke skall wara stort bättre än hwad den nu är; 3:o förmodas utrymmet icke blifwa tillräckligt, och 4:o hyser man farhågor för att arbetet, lagdt så långt ut i sjön, skall under kommande iswintrar funna flera gånger förftös ras innan man hunnit gifwa Åt detsamma tills räcklig fasthet och foliditet. J stället borde ett alldeles nytt system följas och hamnen bildas hångs stranden i stället för twärs för både denna och strömmen. Blott ett par famnar utanför den strart norr om fas den i sjön utskjutande udde, fom wanligtwis benämnes Hallarne, förefinnes ett djup, fom lärer ide obetydligt öfwerstiga det fom genast kunde erhållas genom den äldre hamnend tillbyggnad, och hwilket — mårk wål! — ide i mannaminne undergått någon förändring. Råms be udde skulle, möjligen förlängd några fams nar, tagas till hamnens norra arm, hwilken sålunda åstadkoms för ganska ringa fostnad. En wågbrytare eller mur, fom på sämpligt af stånd, så att tillräckligt stort inlopp bildades, började utanför, något litet norr om denna arm, borde derefter läggas i riktning så att den sköte några få famnar utanför den nuwarande hams nens norra arms andra fnå eller krök och der bildade ett andra inlopp. Djupets förölande inåt — hwilket arbete, ehuru man tror fig känna att inga hårda bottenlager härför lägga binder, dock kanske blefwe det swåraste, alldens stund utan twifwel fördämning erjordrades — och en stenkajs uppförande mid Harllarne burde ske samtidigt med arbetet med wagbrytarens läggande. Härigenom kunde hamnen genast lemna skydd mot nordwestwinden, fom wan igen är den hårdaste hår i Sundet. Så ungefär ha flera perfoner utlåtit fig i fråga om hamnen, och wi kunna icke neka anr wi äfwen för wår del finna planen — ehuru något djerf, om man få will — wård att tagas i öfwerwägande. Efter all mensklig beräkning att döma, torde detta fått dock wara det enda rationella, hwarigenom Helsingborg skall funna komma i besittning af en hamn, fom ständigt bis behåller ett wisst tillräckligt djup och fan ute widgas till huru stort utrymme fom helst i framtiden. Genom en wägbrytare, lagd på få fått fom nämnts, skulle strömmen allsicke funna hindras i sint naturliga lopp, utan hwad fyll: ning fom genom densamma infördes mid ham nens ena sida skulle gå ut wid den andra, Oh om under 50 och 100 är djupet ide under gått någon förändring der hwarest hamnen borde bli, så Mulle det wål ide göra det hådanefter, då strömmens naturliga gång ide motwerkades. J några andra eller egentliga detaljer rös rande sjelfwa anläggningen för öfrigt tillhör ide of att ingå; men alldenstund meningen om företradet af en hamn wid Hallarne framför den nuwarande ide inom samhållet lår sakna fina gynnare, få synes of åtminstone wara skäl, att, innan någon annan byggnad företages, låta werfställa undersöfning och få uppgjort fostnadsförslag beträffande en hamn wid filt nämnde stalle. Endast de förmodade betydliga kostnader som en hamnanläggning wid Hallarrje skulle medföra, torde hittills ha tillbakahållit mängen att rösta för denna platå. Om nu emellertid wid en möjligen blifwande underfoks ning wisade fig att dessa betänkligheter blott egt en skenbar grund oc att hamnen kunde an: läggas långt billigare ån man förmedar, få tro wi ocksa säfert att mången nuwarande ifs rare för att få behålla hamnen å def nårwas rande plats skulle bifalla dess flyttning, då Owe dersägligen härigenom stadens framtid i få bes tydlig mån berodde. För en hamn wid Hal: larne funde en långt tillförlitligare beräkning i fråga om anläggningskostnaden uppgöras, än för den föreslagna tillbyggnaden af ben muvar rande. Man hade nemligen ide å försitnämnde stället att befara den wåda för arbetet genom sjöns och isens åwerkan, fom fallet blefwe i den händelse man skulle företaga utbyggnad af den nuw. hamnen; detta af lätt förklarliga skäl, då ide allenast wågbeytaren komme an ligga m ed strömmen, utan åfmen närmare land och å djupare watten. Genom-en kolossal wågbrytare, sträcki långs stranden från norr till foder, skulle den i få många år omtalta glacinn göras obehöflig och staten härigenom bespara många tufen ror. Allteftersom wagbeytarens läggande hunne avane cera och dämpa watinets kraft, borde lattages bryggor af tråd läggas från stranden och få långe ut man funne för godt, och sedan kunde fyllning bahändigt ske innanför dessa till det omfång och den utsträckning man ansåge skäligt. Då Helsingborgs nuwarande hamn byggdes woro meningarne delade om hwarest den borde läggas, och pluraliteten beslöt att detta skulle ske å den plats som är. Att den afningsdwärda pluraliteten härigenom begick ett ofri willigt felsteg har den utan twifwel längesedan sjelf erkänt. Wäl wore derföre om nu wid den tilltänkta hamnbyggnaden allt kunde råttas och icke nya missräkningar och felsteg göras. Man tycker fig redan fe i hwilket förändradt och ftåts ligt skick Helsingborg skulle presentera fig med en hamn eller en skeppsbrygga af de dimenfivner fom hårofwan föreslagits, samt med warf och andra inrättningar efter nutidens fordrin: gar. Det är intet twifwel om att DÅ många fars tyg, fom gå genom Sundet och nu hemta sin pro: viant och andra förnödenheter i Helsingör, skulle finna sin fördel wid att i sådant ändamål lägga till på Helsingborgs redd. Att detta deremot nu sällan sker, wå wål ingen sörwåna sig öf. wer, då man känner huru fartyg härstädes wid westliga windar se sig i den mest blottställda belägenhet då de hindras att inkomma i hamnen. Oaktadt wi hysa det hopp att stadens imvår nare i allmänhet börjat inse behofwet af ger nomgripande reformer och förbättringar i fråga om hamnen, alldenstund påtryckningarne håruts innan numera äro starka, att till och med utländningar börjat spekulera På an få inrätta warf o. s. w. härstädes, skola wi likwäl icke un: derlåta att egna all fortfarande uppmårfföoms het år frågan. Sedan förestående war nedskrifwet, Har man sagt oss att förslaget angående ben nuw. ham nens utwidgande allaredan skall wara af K. M. fastställdt. ———— — — litlandet. Kejsar Napoleon med gemäl och son anlände till St. Cloud d. 12 om aftonen. Om man far tro det budslap, som telegrafcu, utan att angifwa fallan, medför, bur nu Ändis lisen separatfreden mellan Frankrike och DAcr: rife blifwit afslutad i Zärich. Man fan måt drföre wäga hyfa det hopp att snart erbålla en nägorlunda klar öfwerdlick af den roluisla ställmngen. Anhående den få ofta omiatta europeiska kongressen fortfara tidningarne att prata bit och dit och omöjligt är att draga några bestämda slutsatser af de hwarandra korsande ryktena. Oslerrifes deltagande i kongressen få ges nu wara liku problematiskt fom Englands, alldennund det ingalunda afstätt från sina Bila: franca preltminärer, utan twartom fortrar att deesa stola utgöra basis för kongressen. Oe engelsla tidningarne berömma Napoleons swar på erfebiskopens af Bordeaur tal. Franska regeringen synes ändock hafwa blifs wit orolig genom bet katholska presterskapets mar nifestationer till päfwens fördel. Titningarne hafwa nemligen erbällit wint om att de icke widare skola aftrycka oc) kommentera ertebiftoparnes berdabref och kultusministern Rouland