Article Image
14:e Söndagen efter Trefaldighetsdag predika: J Högmesfan Kyrfoherden Witt. J Aftonsången Stadskomm Sjöberg. Helsinaborg. — Wid allmån råädstuga sistl. gårdag fattas bes följande beslut: 1) att wattenbassinen skall anläggas på midten af torget; 2) att enregus lator till gaswerket skall anskaffas, och 3) ut sågos herrar handlanderna Hafström och Wen: nerberg samt bygamässtaren Murbrrg till fiy relse för gaswerkets förwaltning för ett år, räknadt från den 1 nästkommande December. — Wi hafwa blifwit anmodade fästa mweders börandes uppmärksamhet på nödwändigheten deraf art den nu pågående gagrörsanlågg: ningen äfwen bör utsträckas till hamnen. Det slulle efter wår åsigt få ett temligen torftigt utseende, om man på hamnbryggan skulle wanz dra i mörker, under det att hela staden erhåller en praftifull belysning. — Ö. P. will weta, att regeringen anslagit 1000 rdrearmt för underfökning af den projefs terade bansträckningen till Finja. Om detta år sannt, torde förhoppningarne om en nordostlig bibanas anläggande ej blifwa fruktlösa. — Enligt telegram till 7S. P har öfwers sielöjtnant Bennet tagit afsked fom chef för älvinge stuteri, och hofstallmästaren v. Platen i fallet blifwit utnämnd till def. — J måndags natt hemsöfktes Götheborg änyo af en swår eldswåda, den tredje inom loppet af 14 dagar. Fem gårdar, tillsammans assurerade för 75,550 rdr armt, blefwo lågor: nas rof. — Wid I Upsala den 17 dennes hållet fans slerswal har H. E. f. d. Juftitie-Statsministern grefwe G. A. Sparre enhälligt blifwit af Consistorium Åcademicum wald till Upsala Universitets Kansler. — Handelskrisen i Bergen fortfar ännu. Enligt privata underrättelser till Christiania af den 10 dennes erfar man nemligen, att till: ftåndet i Bergen år högst sorgligt, då til nämde dag e:a 20 större handelshus mäst inställa sina peralningar, och man befarar, att dessa komma att braga ett ännu större antal minadre hus med sig. — En engelsman wid namn Charles Boyd från Barnes i Surrey har af spanska regerins gen fått privilegium på byggandet af en kanal från Biscayawiken till Medelhafwet genom det inre af Spanien, för at sålunda förbinda Allantiska och Medelhafwet med hwarandra och för norra Europa med mera än 1000 (eng.) mil förkorta wägen till Bievdelhbafshams uarne. Kanalen skall börja wid Bilbau i Biss och (CöbroFHA os nonom Ganfrfahrjska heraen i Medelhafwet wid Alfaqweswiken. Den skall bli 285 miles lång, 340 fot bred och 30 fot vjup, så att fartyg af de största dimensioner funna begagna den. Boyd har fått 2 år på sig till widtagande af nödiga förberedelser. — Lindansaren Blondin har nyligen werkställt det utlofwade konststycket att på en frånd lina bära en menniska öfwer Niagara. Denne person war sjelf lindansare och heter Colcard. De ankommo lyckligen till andra stranden ens daft något bleka. Många tusende personer hade på ångbåt eller jernwäg rest till stället för att åskåda wägstycket, oc gäfwo efter dess fullgör rande silt bifall tillkänna genom dånande braz vorop. öÄfwen lokomotiverna och ångbåtarne, fom ditfört skådelystna, instämde med fina ång: pipor i den allmänna bifallsyttringen. Repres sentationen skall förnyas flera gånger. Kalmar d. 17 Sept. Af den till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande afgifna rapport rörande kolera sjukdomen härstädes, synes att densamma beklagligen tilltagit under de sednare dagarne, säwäl hwad fjufdomå: fom dödsfallen beträffa. Från den 11 till den 12 insjuknade 12, tilfrisknade 6, döde 4, awarliggande 29; från den 12 till den 13 insjuknade 8, tilljvifs nad 1, döde 3, qwarliggande 33; från den 13 till den 14 insjuknade 6, tillfrisknade 3, död 1, awarliggande 35; från den 14 till 15 infjuts nade 9, tillfriffnade 8, döde 6, qwarliggande 30, hwaraf 6 wårdas på sjukhuset och 24 ins om enskilda hus. Från sjukdomens början till sistnämnde dag äro inalles 136 insjuknade, wars af 57 tillfrisknat och 49 aflidit. (Barom.) Malmö d. 22 Sept Under dygnet d. 18 —19 inträffade 2 sjukdomsfall i kolera; men då under de tre sistförflutna dygnen ingen insjuknar efter aflidit, torde sjukdomen nu kunna betraktas som fullkomligt upphörd. Lund d. 22 Sept. Sistl. Tisdag blef Pros fessorn i ÅLsthetik, samt Litteraturz och Konite historia Mag. Gustaf Ljunggren i embetet ins ställd. Univ:s nuv. Rector Magnificus Pros fessor Chr. Naumann hade för denna acades miska högtitlighet utfärdadt program, innehåls lande en framställning af den efthetiffa weten: skapens enskilta historia wid wårt lärosäte, samt ett angifwande af denna wetenskaps nuwarans de ståndpunkt i allmänhet. — Kongl. Maj:t har under den 18 sistl. Aug. i Nåder tillagt e. o. Professoren wid Lunds Universitet A. G. Dahlboms enka och fem mins deråriga barn twå ertra Nådår mid de af be mälde e. o. profeåfor i lifstiden innehafda för neförmåner. — (sons. Aend Majus har under d. 17 d:s städes uppfört 1) Kyrkoherden Mag. C. W. Skarstedt, 2) Theol. docenten Mag. O. F. Myrs berg, 3) Theol. docenten Mag, S. L. Bring. — Under samma dag har Cons. å förslag till lediga Zoologiska adjuncturen uppfört: 1) Med. Cand. Mag. O. Torell. 2) Zool. docenten Magister R. M. Bruzelius, 3) S. M. Adjuncten H. D. J. Wallengren. (L. W.) Landskrona d. 20 Sept. Wid den i går Håll: na allmänna Rådstuga angående bildandet af ett bolag i och för jernwägsförbindelse emellan wår stad och Södra Stambanan wisade fig en öfwers wägadde benägenhet att Landskrona samhälle skulle anskaffa 300,000 rdr armt under bestämda wilkor, hwarom beslut fattades. Den underföfe ning som kommer att göras för att bestämma wägsträckningen sker på stadens bekostnad med 11 a 1200 rdr rmt. — Jernwågsmötet i dag har warit talrikt besökt och dagens öfwerläggningsämne har blifs wit omfattadt med det lifligaste intresse, samt åsigterna någorlunda sammanjemkade. Hr Borgs mastaren och Ridd Ödmansson ledde öfwerlågg: ningarne. Det tecknade aktiebeloppet uppgick til öfwer 4000 rdr, hwarje aktie å 100 rdr rut. Afties teckningen fortgår och anteckningslistor komma ofördröjligen att utsändas i trakterna af den blifwande wägsträckningen. (L. T.) Utlandet. Så wida det är möjligt att draga någon slutsats ef det töckniga telegrafiska Återgifivane det af Constitutionels artikel, tager den just icke få obetingadt den italienska frihetens sak i förswar, fom ryktet på förhand wille weta; hertigdömenag förening med Sardinien beteds ias till och med rent ut såsom en omöjliahet, emedan den skulle störa jemnwigten och lägga hinder i wägen för fonfederationen. Deremot behandlas restauratiensfrågan på ett högst före blommeradt fått, i det England såsom Frank: rikes blifwande wapenbroder wid Peiho och Jtaliens nuwarande sanne wän uppmanas att lyssna till Frankrikes råd, för att göra ett slut på den italienska krisen och om få erfor drag modificera fredswilkoren få, fom det låter förena fig med wederbörandes åra och in: tereåfe. — Hwad förstås härmed? Frankrikes råd har fom bekant år warit, att hertigdömena skulle återtaga fina gamla suveräner mot att få en friare författning, och Moniteur, fom förklarade detta, tillade vtterligare, att Öfters rike war löst från fina förbindelser, derest detta icke skedde. sr det detta råd, fom England skall understödja? Det måste wara detta, ty öfficielt eristerar inaa andra-. men man Ar för.

23 september 1859, sida 1

Thumbnail