VJÄVELH I PIVTT LUTTILLUUT ILLLVIIEIT, BHUEL ULL OLMHLLIE motwerkar annexiationen, och ett konungarike Etrurien upprättas under Prins Napoleons spira. För den europeiska freden wore dock möjligen ingenting wunnit genom detta arrans gement, ty England skulle på det bestämdaste sätta fig deremot. Prins Napoleons kandidatur till en eventuel etrurisk thron, som hittills icke kunnat omtalas offentligt, utan att strax någon war till hands att förlöjliga de lättroende och inbillade fjelfkloke, fom wille hängifwa fig till sådana illu: sioner, betecknas nu fortfarande från flera Hål såsom den enda praktiska lösningen. Morn. Poft hånar wäl ännu denna tanke och frågar, hwarföre Napoleon den tredje då ide skulle hafwa walt det gonsamma ögonblicket, då toffas narne jublade af tacksamhet öfwer storhertigens flykt, till att genomföra en sådan plan. Swaret härpå synes emellertid ide ligga långt borta. Genom att låta friget gå fin gång och affluta en fred, fom ide inbragte Frankrike eller def dynasti någon materiel fördel, och att förft nu ställa sakerna sålunda, att de Mellanitalienska staterna genom ett moraliskt twång nödsakades att kasta fig i armarne på den omtalta eventualiteten, har kejsar Napoleon undgålt skenet of eröfringstendenser eller dynastiska planer, och då de flyktade furstarne i trots af beftåmmels serna i Villafranca blifwit afsatte af fina uns dersåter, ob detta beslut upprätthålles i trots af deras beskyddares uppmaningar genom Reiset, Poniatowski och Moniteur, få får Österrike mindre skäl att hålla på de fördrifna regenterne. Git napoleoniskt konungarike i Jtalien, som blifwit upprättadt under kriget, skulle hafwa warit ett hinder för freden; nu skall det kunna upprättas utan förödmjukelse för Österrike. Det berättas till och med, att enöfwerenskommelse år tillwägabragt i St Sauveur — att Moniteurzarikel år en frukt af furst Reichard Metternichs förhandlingar med kejsar Napoleon, anses otwifwelaktigt — enligt hwilken det skall gå med de Mellanitalienska staterna fom med Lombardiet. Här räddade Österrike formen genom att afstå provinsen till Frankrike, som åter öfwerlät den till Piemont. På samma sått skulle nu furstarne öfwer Toskana och Modena öfwerlåta fina rättigheter till: des fen för Habsburgiska huset, Frans Joseph, som åter öfwerlåter dem till prins Napoleon. Osterrife hade då åter frälst formen genom att få furste-suveränitetens princip erkänd, och folkwiljan wore okränkt, i det den åtminsione erhållit en negativ rått, en makt att förs klara hwem den ide wille erfånna, och det pos fitiva resultatet måste efter omständigheterna falla någorlunda i befelkningarnes smak. Les gationerua vh Parma skulle följa med, doc skulle prins Napoleon blott blifwa vasal Under påfwen i legationerna och till honom betala en nibut. Hertigen af Modena skall ide hafwa begärt någon ersätining, då han icke efterlemnar barn, och den unge storhertigen Ferdinand ven fjerde skola Österrike och Frankrike skaffa ersänning i Orienten. Det heter derjemte att 11 Vy 1 — 4414 denna ordning kunde befaras gifwa anledning till ett allwarsamt fredsbrott emellan Frankrike och England, är det lugnande, att dessa mafs ter följa gemensamma intressen i China, der förhållandena enligt fednafte underrättelser Haf: wa antagit en karakter, fom förebådar ett nytt krig. Indep. anmärker, att Ryssland ide skulle samtycka till en Napoleonisk dynastis ins sättande i Florens, bland annat emedan wägen derigenom skulle blifwa banad för en muratisk dynasti i Neapel. Hår år jordmånen wål bes arbetad för en omhwälfning. Times medde: lar en adress från Sicilianarne till Neapolitas narne, hwari de uppmanas att gripa till was pen emot konungen och hans system. — I Bos logna har nationalförsamlingen d. 10 d:s ut: nämnt öfwerste Cipriani till generalguvernör, ställt en answarig minister wid hans sida, upp: dragit åt honom landets förswar och uppmanat honom till en energisk werksamhet för mellersta Jtaliens union. 1 IT LVAÄEE (44 Nyare Underrättelfer. Aj engelska tidningarne hafwa nu Daily Rews och Cconomift tagit bladet från mins nen angående 7Montteur-artifelnu. Begge ut: trycka med mycken energi deras missnöje; men Di) RHRevs gåt dock längst, I det den uttalar fin fördömelje öfwer kejsar Napoleons pos litik i den italienska frågan sedan nyår och på: står, att Villafrancafreden snarare förökat än minskat swårigheterna, så an icke blott Star lien, utan hela Europa har rätt att beklaga sig öfwer den frållning, hwaruti det för Ögon: blicket befinner sig. Times och Morn. Post hafwa hittills inskränkt fig till att om:ala ar. tifeln och bifoga nägra hwardagsfloskler. ende icke franske organ, fom hittills har sagt näget till beröm för denna märfwårdiga hands ling, är Wiener Jelt., fom i fin idesofficiella del uttalar sin tilljredsställelsemedMoniteurs tråd till hertigdömena och förklarar, att den kejserl. organen, betraktad fran denna synpunkt, förökar fredsförhoppningarne och fördrifwer de bekymmer, fom man hittills hyst. Ryktet fort: far att beteckna kejsar Å Den tdapoleon såsom artikeln författare, det heter, att han egenhändigt neds skrifwit den och sändt den till Meouiteurs tryckeri, utan att ministrarne wisste något derom, Grefwe Walewski och hertigen af Padua ffola ha blifwit rlika få öfwerraskade fom andra simpla dödlige, då de om morgonen läste den, — ja, de gingo till och med få långt deras förfige tighet, att de underhand förbjödo samtlige jour naler att sysselsätta sig med arts keln, förrän man wisste, på hwad sått den borde uppfattas. Den wanlige hjelparen i nöden, hr della Guers vouniere, kunde ide heller utreda den och har nu rest till S:t Sauveur för att få löst gåtan. Tywärr wågar man icke hoppas, att han skall agera Ariadne iMoni:curartikchns labyrinth, äfwen om han får den ledande tråden. Af telegrammerna fer man, att ryktet om en förestående kongress ingalunda är förstummadt, och att förhållandet emellan Frankrike oc) Eng: VR SJ tv VAR VA OJ MTIU LT herradöme, isynnerhet med affeende på LVegar tionerne. 7Det år — slutar det ministeriella bladet — icke Englands sak att ordna dessa angelägenheter, men å andra sidan bör Eng: land ide tåla, att ett ordnande af dessa wigtiga frågor eger rum, utan att det rådfrågag. Wi hysa derföre den öfwertygelje, att snart funna förmåla, att Jtaliens pacifikationswerk är taget ur händerna på underhandlarne i 3ärid och nedlagt i ftormafternes. Befolfningen och authoriteterna i mellersta Jta. lien fortfara werkligen at förhålla fig, fom om Victor Emanuel definitivt hare gått in vå föreningen. J Florens har man i denna ans ledning afsjungit ett Tedeum, fom bewistades af provisoricts medlemmar och öfrige authoris teter, och i Modena och Parma tror man att Farini skall antaga titel af Victor Emanuels viceregent; ty alla hans regeringsförordningar skola för framtiden utfärdas i konungens af Sardinien namn. Konferenserna i Järid äro ajournerade tills nya instruktioner ingått från Wien. Franska kejsaren och kejsarinnan hafwa afrest till Viarilz. Konungen of Belgien ditwänta. des i förrgår. Enligt underrättelser från Wien skulle furst Richard Metternich i onsdags anträda sin åter: resa till Paris med ett swar, fom i hög grad ffal tillfredsställa kejsar Hapolevn. Från Calcutta meddelad, att der herrskat en fruktanswärd orkan, och att många skeppsbrott egt rum. US LIV VILA Telegram mer. London d. 12 Sept. Öfwer Aden före mäålcs d. 2) officiellt: ÅÅid angreppet vå batterierna wid Peicho har amiral Hope lidit eu forlast af 464 deda och fårade samt tre fartyg; 11 fransmän hafwa ftupat. Gcsandtskapernehhafwa återwändttill Ganton. — Confols 931. Engelskt hwete fast; fremmande utan omsåttning. Bönor vch ärter nagot billigare Rysk hafre 1 sh. bil ligare. Amsterdam. Hag faftarc, med liflig oms sättning. Hwete stilla. Bologna d. 10 Sept. Nationalförsamlingen har utnämnt öfwerste Gipriano till generalguvernör med en answarig miniftör och gifwit honom fullmakt att widtaga atgärder fill landets förfwar. På Great Caftern har on explosiou cat rum, hwarwid 4 eldare blefwo döde. Skeps pet har icke lidit något wäfeudtligt. Hambunrg d. 12 Sept. Sun meddelar, att det blott är kittelu till främsta fforftee nen fom exploderat på Great GCaftern utanfor Hastings. Tretton maskinarbetare hafwa blifwit skadade; bekläduaden på den stora falongen och däckskajuterna blefwo sondersprängda. Skeppet fortsatte fin fart oafbrantet och kastade ankar wid Portland. Petersburg d. 13 Sept. Från Kaukafas förmäles under d. 26 Ang, att Schamyl