Jr DDtCt VY setomen, pälstd, att war bland det wackraste, de i den wågen frå dat; hade natten blott warit mörkare, skulle flammorna synts Ånnu skårare. — Luftelectricis tet uppgifwes hafwa under hela Fredagen i högsta grad förswårat telegraferingen mellan stationerna i mellersta Swerige. På häårwas rande telegrafstation iakttogos under den tid norrs skenet fortwarade, att från apparaterna fprafas de gnistor, såsom fallet är då starkare åska Hör res, men i samma ögonblick norrskenet tog slut, omkring kl. 1, upphörde ock luftelectriciteten att inwerka på telegrafapparaterna. Härutaf tyckes man kunna sluta till, att norrskenet ingalunda utgör ett återsken af isbergen wid nordpolen, utan uppkommer af i luften hovpad electricitet, Bwils fen ej såsom åskmolnen urladdar fig i ljungels den, utan fastheldre har fin werkstad ofwan molnen, ehuru den electricerar hela luftkretsen. (G. T.) Göteborg d. 7 Sept. Enär åiskilliga foles rafall under förra weckan inträffat här i ftas den har Sundhetsnämnden funnit fig föranlår ten att träda i werksamhet, men till en början ansett annan hufwudsaklig ätgärd icke böra wids tagas, än hos Konungens befhfde anmäla, att behofwet påkallar ofördröjligt antagande af twenne ertra läkare, hwilka woro att tillgå den ene å en Sundhetsbyrå i Haga och den andre å det s. k. Möllerska sjukhuset wid Breda wa gen i Masthugget. — Till dessa befattningar har Kgs Befhide i går förordnat Med. Sans didaterna C. M. Ullman och A. Lamberg. (Göteb. P.) Kalmar d. 3 Sept. J kolera äro härstädes från den 28 till den 29 Augusti insjulnade 4, tillfrisenade 2, död 1, qwarliggande 12; från den 29 till den 30 insjuknade 6, tillfrisknad ins gen, död 1, qwarliggande 17; från den 30 till 31 insjuknade 2, tillfrisknade 2, död f, och qwarliggande 16; från den 31 Aug. till den I Sept. insjuknade 5, ingen tillfrisknad eller död, qwarliggande 21. Från sjukdomens början till sistnämnde dag äro inalles 48 insjuknade, hwars af 11 tillfrisknat, 16 aflidit och 21 äro qwars liggande. (Barom.) Malmö d. 5 Sept. Choleran synes de bäda sista dygnen hafwa aftagit i häftighet. Dyg: net mellan den 3 och 4 Sept. insjuknade blott 1, hwaremot 5 dogo; den 4—5 insjuknade 5, dogo 2. Det år att önska att denna gynfams mare wändning må hålla i. Under Aug. månad hafwa inalles 100 ins sjuknat och 46 aflidit. — Det Skandinaviffa Kyrkfomötet i Lund förliden wecka war enligt den trydta förtednins gen besökt af 93 Danskar, I Norrmän, I Finne, 1 Fransman och 99 Swenskar. En stor del äfven af de inskrifna woro icke prester. Af Danskarna woro 1 prester, af Swenskarna hade förutom bistopen i Lund, 17 kyrkoherdar samt 30 komministrar, vice pastorer ach facris ministerii -adjuncter inskrifwit sig. — D. 3 Sept. Under sednaste tre dygnen hafwa i cholera Hår i staden insjuknat och afz lidit, den 5—6 6 och 1, den 6—7 9 och 3 samt den 7—8 7 och 1. Den betydligt ringare NAN Af stora FårN a S (1 Pias PO ö JAMIE o. ZP PI 7 7177 : samma ha warit danskar. Bland dessa dans ffa prester lärer äfwen funnits mormon: och Daps tistprester, och då danska statskyrkans prester ide warit nog grannlaga mot motet att begagna något af presterlig drågt, kunde man ej Heller weta hwilka af dem woro statskyrkans eller mor monernas prester. J fleras fått att uppträda funde man lätteligen gissa till båda delar. Mötets förste talare war kyrkoherden H. B. Hammar, fom skulle lemna en öfwersigt af swenska kyrkans ställning under de twenne jenaz ste åren. Att Hr H. förswarar frikyrkan, weta ju alla, och det må wara hans sak; men att förswara henne med lögner, det kan icke gagna henne. Så påstod hr H. att wi i 50 år egt religionsfrihet i lag, och dock weta ju alla att wi nyligen haft en lag fom bestämt landsförs wisning för öfwergång till främmande lära. Kyrfrherden Lundbergsson wederlade också hr Hammars lögner. Kyrkoherden i Köpenhamns garnisonsförsamling, hr Bledel, en utmärkt tas lare, afgaf berättelse om danska kyckans frålls ning. Han målade kyrkan med de grannaste färger och gick få långt i fin kärlek för fepara: tismen, att han önskade det till och med mors moner mätte uppstå i hang församling oc bis draga till omwändelsewerket. Danska presterna förswarade religionsfrihet, men det bör noga bemärkas att pluraliteten af af dem talade för en begränsad religionsfrihet. Det bör anmärkas, att oaktadt de flesta utländs ffa prester förswarde frikyrlan, uppträdde likwäl bland desamma både danska och norska prester mot kyrkoherden Hammar för dennes ojörskämda yuranden. Så förundrade sig en dansk prest öfwer hr H:s yitrade förakt för statskycka, ty, lade dansken, den som älskar frihet älskar alla kyrkor. Doctor Rudelbach, en gammal alskwärd talare, yttrade mot Hammar: må wi iillegna of hwad godt år af andra kyrkor, men ide förs atta war egen. Barnadopet förswarades. Kyr: koherden Dietrichsen från Norge uppträdde med lraft emot Kyrfoherden Hammar angående yttre och inte kallelse till prestembetet, och menade att det war endast Gud som kunde se den inre kalleljen, men att prestembetet icke derföre af mennisskor kunde åsidosättas. Hr Dietrichsen förswarade sockenbandet, menande sig ha sett många länder med religionsfrihet, men ide måns ga med löst sockenband, wål wetande att pros sten gör mindre till saken, då ordet och Gud wetka. — Presterna uppträdde aktningswärdt emot hwarandra, och den enda anmärkning wi funna göra år den, act danskarne sökte nedtysta kyrkoherden Lundbergsjon, då han sökte gifwa en wederläggning på hr Blovels wackra måls ning om Danmarks kyrka. HrL. gaf dem doc ett dråpande swar. — Sör öfrigt fattade mötet beslut om ett trdje skandinawiskt kyrkomöte att hällas i Christiania wid denna tid 1861. Jnnan de danska presterna begåäfwo sig fs wer till Lund hade biskopen på Seeland en fams mankomst med dem, derwid han gaf dem det rådet, att först uppbygga Danmarks fyrka ins nan de gick att bidraga till Swenska kyrfans nedrifwande. (F. T) 1117 han blifwit inspirerad af grefwe Arese, som nyligen tillbragt några dagar i S:t Sauveur hos fin gode wän kejsar Napoleon. Som bes kant är, har österrikiske gesandten i Paris, furst Richard Metternich, likaledes bdesöft kejsaren, enligt rykte för att beklaga sig öfwer franska tidningarne och kungörandet af hertig Frands bref. Det heter nu, art han återkommit iill Paris mycket belåten, och att resultatet af hans wistande i S:t Sauveur är tillwägabringandet af den europeiska kongressen, hwartill Osterrike ändtligen skall hafwa gifwit sitt samtycke. Det synes werkligen också, som om det nu skulle blifwa allwar af kongressen; ty utom ofwanstående meddelande, fom förskrifmer fig från eu Pas riserkorrespondent till Jndep., förmäler en Petersburger korrespondent till ÅB. H från pålitlig fälla, att Ryssland, England, Preussen och Sardinien redan äro ense om att afgöra alla de swäfwande europeiska frågorna på en kongress, så snart konferensen i 3årit afslutat de speciella österrikist-sardiniska angelägenheterna. En ytterligare beskräftelse härpå finner man i en skrifwelse från sistnämnde blads stridbare IWienersforrefpondent, som börjar med att såsom ett lejon förklara ryktet, att Österrike redan officielt skulle hafwa gifwit sitt samtycke till fongressen, för ogrundadt, i der Mtenerkabinets tet gjort sitt biträde beroende af det wilkor, att majoriteten af kongressmagterne förut ffulle förpligta fig till genomförandet af de ie lienska souveränernes restauration, men slutar fom ett lamm genom att låta förstå, at Österrike dock ide orubbligt skall förblifwa wid detta beslut. Enligt bref från Rom skall franske gesandten grefwe Grammont wid fin första audiens haj: wa förklarat påfwen, att hans regering wäl till en wiss grad skulle garantera honom hans suverånitetsrättigheter, men att han för legar tionerna ide kunde fordra annat än länshöghet, emedan dessa för framtiden frulle styras af en werldslig regering, dock skulle de i deras egens skap af kyrkans vasaller betala tribut till den heliga stolen. I Paris går ryktet, att prins Napoleon fall wara denna werldslige fuverän. Nyare ÄUnderrättelser. De slesta franska tidningar åro ense om att betrakta Victor Emanuels swar till toskanska deputationen såsom ect bewis på, att den euros peiska kongressen werkligen skall komma till stånd, och det wisar också dag från dag tydlis gare att en sådan är påträngande nödwändig. Uti de italienska hertigdömena råder fortfas rande den största ordning och lugn; men man fruktar, att Victor Emanuels undwikande swar icke skall göra någo: godt intryck. Presidenten för provisoriet i Toskana har d. 31 Aug. sändt ett nytt cirkulär till prefekterne, hwari han förs klarar, an Toskana blott fan heppas uppnå sitt mål genom att bewara den fasta och wår: diga hållning, fom wunnit Jtaliens och utlans dels beundran. — J Parma har direktor Farini inkallat walkollegierne till wal af deputerade till nationalförsamlingen, som skulle öppnas — 2 2—