Dr v. Meisendug för Osterrike, baron Bour: queney och hr de Bauneville för Frankrike, samt herrar des Ambrois och de Jocteau för Sardinien. Kejsar Napoleon har d. 6 d:s begifwit sig till lägret wid Chalons, hwarifrån han fans nolikt går til Helfaut och möjligen tager fig anledning att aflägga ett fort beföf hos drotts ning Victoria i Osborne. Krigsministern mars skalken Randon ledsagar bonom på denna korta utflykt. Om resan til Osborne har för åndas mål att lugna englåndarne, få tro wi ide, att detta ändamål winnes. Man har fullkomligt genomskådat, hwad som ligger bakom dekretet angående matrosernas sammankallande efter 5 dagar, och Daily News och Morn. Herald? förmana oupphörligt till uppmärksamhet och försigtighet. Å engelska sidan påstås i allmän: het, att Frankrike kan utrusta en hel flotta på samma tid fom England behöfwver för att utrusta ett enda skepp, oh Times, fom år fjelfs wa misstänfsamheten, tror ide det minsta på franste fejsarens fredliga försåkringar: Det år ide i fånslan af wanmakt — säger Times — fom kejsaren aftagit sitt krigiska harnesk; han afwäpnar blott, lifsom en stark man låg: ger wapnen ifrån fig, för att någon tid hafwa nöjet att njuta ostörd hwila, emedan han år säker att ingen skall störa honom. MNapoleon omsmider icke sitt swärd till ett plogjern, utan han polerar det omsorgsfullt, renfar det från hwarje rostfläck och ftaller det derefter i en wace fer rustkammare, der han hwarje ögonblick fan hafwa det till hands. Under fejsarens frånwaro drifwas förberes delserna till festen d. 15 Aug. med den största ifwer. Den stora amfithearer, som uppföres på Vendomeplatsen, och der de tre stora ftatos korporationerna skola hafwa säte, år nåstan fulländad. En särskild tribun uppföres för kejsarinnan midt emot det ställe, der kejsaren låter armeen täga förbi fig. Ett ofantligt fält. taf skall, litsom på de antifa theatrarne, fpåns nas ofwer heta den stora platsen för att skydda askadarne mot sol och regn; gatan de la Pair stall prydas med italienska masttråd; på Gone cordiaplatsen och alla offentligi byggnader träffas förberedelser till illuminattonen; Seineprefeften ämnar i kommunens namn gifwa ri kets stordignitärer en lysande bankett, och fej: saren sjelf will i nya Louvren gifwa en dylik för generalerne af italienska armeen; staden Paris låter nppföra en triumfbåge på Chaz teau dEau-platsen och tvenne andra wid begge sidor af Bendome-platfen, fom skall förwandlas til en ofantlig cirkus och skall funna rymma 21,000 personer. Hwad fom emellertid skall gifwa fes sten dess egentliga point är den omständigheten, att man wäntar attfredstraktaten i Därid) fal innan d. 15 blifwa till allmän tillftedsställelse undertecknad. Nyare Underrättelfer. Enligt ett telegram från Bern hafwa Us richer fonferanserna ide blifwit öppnade i måne dags, men samilige befullmäktigade åro famlas De på stället och hafwa i söndags gjort fdrweits ziska regeringspresidenten fin uppwakining. Sans nolikt behöfwa dessa herrar först något ande: tum för att känna fig för hos hwarandra, förre än de skrida till fitt swåra wärf. Franske res presentanten baron Bourqueney har, som det berättas, haft en mycket läng konferens med hr des Ambrois, som representerar Sardinien. De befullmägtigade i 3ärid hade i tisdags fitt förfta möte, och det berättas nu, att konferenserna skola råda tre weckor. Det påstäs, att kejsar Napoleon till det yttersta äåmnar på: yrka den italienska fonfederationen, som skall wara en af hans gamla älsklingsplaner, som nu hrinaas I donn An on dp 2 pv NB ww. . Z2ecxc UU FÖ restauration. Telegrammer. Hamburg d. 8 Aug. Napoleon har rest till lägret wid Chalons. London d. 8 juli. Storfursten Canjtans tin har ankommit till ön Wight. — Consols 933. Engelskt hwete oforän: drat, fremmande höll pris från förra måndas gen; hafre 1 sk. billigare än i måndags; forn och bönor oförändrade. Amsierdam. Hwete haller pris, råg 3 gul len högre med temligen liflig omfättning. Lord Elchos motion i underhuset går ut på att Eugland icke bör deltaga i kongresfen; det stulle wara emot Jtaliens intresse att framkalla förwecklingar. Gladstone är emot lord Elcho: ett starkt Österrike wore önskeligt; Österrike war blott starkt utan de italienska besittningarne; det wore avpolitiskt, om Gngland wille afhalla fig från en curopeisk kongress. Motionen blef hwilande. Florens d. 8 Ang. Walen till toskanska nationalforsamlingen hafwa aflupit i all stillhet; blott wänner af oafhängigheten hafwa blifwit walde. Hamburg d. 10 Aug. I öfwerhusets möte i går yttrade lord Nedcliffe, att han hop: pas att freden ffrall befästas genom Jiäris cher konferenserna; dock hänwiste han till möjligheten af nära förestaende krigsfaror och rekommenderar att träffa förberedeljser. Kingsdowa fordrar miliseus konskription. Nipon förklarar den för omöjlig. MRepgerins gen will träffa omfattande åtgärder till lan: dets förswar. Fran Berlin förmäles, att man hwarje ögonblick wäntar höra budskapet om founns geus död. Hamburg d. 11 Ang. Times uttalar fig mycket beftämdt mot Napoleons politik vd) Englands deltagande i en kougress. — Stor: fursten Gonstautin har aflagt ett besök hos drottning Victoria. — Konungen af Preus:s fen skall hafwa aflidit i natt, Jernwägsmötet i Helfsingborg den 11 Augusti. Mötet öppnades af herr borgmästare Mej: lander, på hwars förslag ryttmästare Tornerz hjelm enhälligt waldes till ordförande. Sedan herr Tornerhjelm öfwertagit talmannaklubban, tackade han för detta förtroende, och gladde sig öfwer det allmänna intresse, fom nu tycktes wisa sig för den nyttiga jernbanefrågan. Sista jernwägsmötet tyckies ej utwisa särdeles intresse för suken, nu hade opinionen ändtligen stadga t sig för behofwet af en jernbana och br ordfö randen hoppades att det ej nu fom förr skulle afswalna. Orsaken till att hr ordföranden så länge dröjt med att sammankalla allmänheten till Detta möte war dels ofwannämnde allmän: hetens likgiltighet, dels den swåra penningekris, hwilken få wäldsamt ingripit i alla förhållans der och hwilken för några år gjorde dylika foft: bara företag alldeles omöjliga att urföra. Wisserligen märktes ännu frisens dyningar, dock hoppades hr ordföranden att de ej långre skulle lagga binder i wägen för det wigtiiga före:agets realisation. På hr ordjörandens förslag beslöts att endast diskutera twenne frågor: 1:mo. Bör den från Helsingborg utgående jernbanan läggas i rift ning mot föder och bör Helsingborg förena fig med Landskrona om en bibana till Eslöf, eler bör Helsingborgsbanan läggas i nordostlig rifte ning och förenad med stambanan wid Sjörröd eller samma punkt, der Christianstadbibanan stöer till nämnde stambana; 2:do. Den finan: t