Hermelin på Rehnstad och Gripenberg, 2,200 skålp.; öfwerste Anckarswärd på Bysta, 2,000 skålp.; grosshandlaren Swartz på Hofgården, 2,400 skålp.; baron Beckfries på Fiholm, 1,200 skålp.; baron Bonde på Eriksberg och Gimmersta, 3,700 skålp.; brukspatcon von Celsing på Biby, 1,800 skålp.; major Sköldebrand på Tynnelsö, 1,300 skålp.; grefwe Lewenhaupt på Elestorp, 1,200 skålp.; kammarherre af Harmens arfs wingar på Berga 1000 sfälp. o. s. w. (N. T.) Malmö den 28 Juli. Wid i dag hållet wal till Revisor i Statswerket m. m. erhöllo Consul A. C. Holm och Rådman A. Å. Falk man lika många röster, och genom derefter ans ställd lottning dem emellan, blef den sistnämnde Revisor. Till Revisors Sappleant waldes Rådman H. Jungbeck med ftor pluralitet. o — ÅÄngfartyget Dana, fom afgick från Gös theborg Söndags morgon kl. 1 på tour hit, stöte på wid Donsö, fom genast af, men må ste för åkommen låda gå tillbaka ttll Götes borg. Man trodde att fartyget i dag kunde wäntas hit; men der har ännu ej afhörts. — Lamdshöfding Bildt har passerat staden på återwägen från Köpenhamn, der han som bekant haft i uppdrag att officielt notificera Konung Oscars död. Landshösding Bildt ers höll storkorset af Dannebrogen; de åtföljande officerarne, Kapten Chapman od Premierlöjts nant Stang, blefwo riddare af samma orden. (Sn. P.) Landskrona d. 30 Juli. I går fammans trädde härstädes en större samling af Prefters skapet inom Rönnebergs, Onsjö och Harjagers Härader för att bilda ett gemensamt Breftfäll stap. Sedan Häradsprostarne Möller och Tuls berg förklarat fig ide för närwarande wilja deltaga hårt, skreds till wal af Ordförande, hwarwid Kyrkoherden Schönbeck enhälligt wals des till Ordförande och Kyrkoherden Coljander Usågs till sällskapets Sekreterare. Reglemente untogs och flera frågor diskuterades bade före och efter middagen. Sällskapet kommer att årligen hålla 2ne ord. sammanträden, em i Landskrona och elt i Lund, samt ett extra sammanräde, om ett sådant af sällskapets medlem mar äskas. (L. T.) A AFZssUUU— — Utlandet. Man ser nu, hwad som närmast föranledt franske kejsaren att så fort som möjligt sätta armeen och flottan på fredsfot. Mooniteur-ars tifeln, fom sammanställde franska och engelska krigsbudgeterna för att bewisa, att Frankrike war ångerlöst med affeende på de stora utgif: ter, fom England åtagit fig, synes ensamt was ra skulden dertill. I Paris blef man nemligen mycket bekymrad öfwer denna artikel; man be traftade den såsom en wederläggning af de för gående försäkringar om regeringens benägenhet alt gå in på allmän afwäpning och såsom ett kännetecken på en fiendtlig sinnesstämning mot England, — ja, man gid till och med få långt, att man förklararade det för afgjort, att det snart skulle komma till krig med England och Preussen. Kraftiga medel måste tillgripas för att hämma feberfantasierna: Kejsaren skref res ceptet, och Mioniteur ingaf BPariferbefolfnins gen den kylande dryck, fom återförde den till förnuft. Nu är man naturligtwis mycket lycklig i Paris och fan ostörd hängifwa fig åt fin alå: dje deröfwer — att flodhästen i Jardin des Plantes har fått en unge; ty detta har under sednare dagarne fart hela staden i rörelse och alla stola ut för att fe moder och barn wäl: tra fig i pölen. Enligt en Pariserkorrespondens till Köln. Aceit, skulle Järidec-fonferenfen öppnas i i lörs dags och slutas i ett enda möte; ty hela arbetet inskränker fig till att redigera Villafranka-traf: taten. Det öfriga skall den stora europeiska kongressen åtaga sig, så wida den kommer till stånd. Sardinien har nu utnämnt sin befufts måftigade till konferensen, det är viceprefidens ten för sardiniska senaten dDAmbroir. Men det är mycket owisst, om han kommer att göra nås got gagn, ty enligt Morn. Post wågrar Öfters rike ännu att gifwa Sardinien iillträde till fons ferensen och fordrar att det utan inwändning stall tilltråda den emellan Österrike och Franke rike afslutade traktat. En Turner forrefpons dent tror wäl att Sardinien skall deltaga ifonz ferensen, men det är en bekant sak, att man gerna tror, hwad man heljt önskar. Franske kejsaren synes emellertid göra allt för att tillwägabringa en förening emellan Ssterrike och Sardinien, och det berättas, att prins Napoleons resa till Wien äfwen skall —-: W) EU VILA OH tIL telm!!ell TUURU:s dig depesch angående torsdagsmölet i engelska underhuset, der lord John Russell afgaf de lofwade förklaringarne. Häraf inhemtas, ar Frankrike inbjudit England till en tongress ans gående de italienska angelägenheterna; men att engelska regeringen gjort sitt samtycke beroende af ätskilliga wilkor, hwilka wi hår wilja an: föra: 1) will Gngland först fe om Järibers traktaten inskränker fig till att ftadfåfta freda: preliminärerna, ty om detta Fer, blifwer fons gressen öfwerflödig; 2) om Österrike jamtycker till kongressen, hwilket det ännu ide gjort; 3) om den italienska konfederationen blifwer bil: dad eller blott gynnabd?, och i förra fallet, om det Då blifwer med pafwen såsom president och med Ssterrike såsom förbundsstat, hwilket inga: lunda fan wara öfwerensstämmande med Jas liens intresse; 4) huru storhertigens af Toc skana och hertigens af Modena återinsättande skall gå för sig, då Frankrike otwifwelaktigt icke skall medwerka dertill med wapenmakt och icke heller tillåta, att Österrike gör det; och 5) om påfwen och Ssterrike wilja skänka italiens ska konfederationen religionsfrihet. Lord John Ruesell slöt med den bekanta försåkran, att England blott skulle deltaga i kongressen för att befrämja Jtaliens frihet och oafhängighet. Telegrammer. Hamburg d. 29 Juli. Lord Russell har förklarat i underhuset, att det ännu är vaf: giordt om England deltager i kongressen; ftadfäftar Zäricdhertraktaten fredsprelimis närerna, få blifwer kongressen öfwerflodig. England skall blott deltaga i kongressen for ett befrämja italiensk frihet och oafhbängigs bet, Lord Palmerston förklarase, att reges vingen blott öfwersändt Frankrikes förflag och icke sina egna, samt uttryckligen gjort Österrike uppmärksamt på, att Englaud icke gaf några råd. — Morgoutidniugarne förklara sig färde: les belatna med noten iMoniteur. Times rader att ide inställa sjörustuingarne, eme: dan de äro högst nödwändiga. London d. 29 Juli Consols 974. Span: målsmarknaden mycket besokt. Engelskt hwete betaltes med högsta måndagspris; fremmande hwete I sh. högre. Hafre uu: de blott säljas till billigare priser.