botanit och praktisk ekonomi wid Upsala units versitet m. m. mag. E. Fries afsked från dess innehafwande professorsembete. — Riksdagsmannawal. Borgareståndet. Hernösand: häradshöfding P. Staaff. Warholm: rådmannen derstädes C. N. Rothåman, (nywald). Bondeståndet. Jngelstads ech Jerrestads härader: Ola Larss son i Kyhl (Hofby socken). Utlandet. Såsom man ser af en telegrafdepesch, har engelska regeringen underrättat den franska om sin beredwillighet att gå in på en europeisk kongress och föreslagit en allmän afwäpning. Franska gesandten i England, grefwe BPerfig: ny, har medfört budskapet härom till Paris, och man betwiflar alldeles ide, att franska res geringen skall gå in på förslaget, då initiativet dertill förskrifwer sig från kejsar Napoleon sielf. Det heter nemligen, att franske kejsaren i ett samtal med lord Cowley erbjudit sig att gifwa de öfriga europeiska stater, som rusta sig af ömsesidigt misstroende, ett lysande erempel genom att reducera fin krigsbudget, — ett ädels mod, fom ide lärer motswaras af engelska fabis nettet. Paris år nu lika få gladt, fom det förut war missnöjdt, oh man tror, att engelåse männen icke skola blifwa mindre glade, emedan enigheten återuppråttas, och de nu, utan att natioualstoltheten kränkes kunna blifwa med. werkande i arrangementet af den italienska frås gan. Lord Elchos förslag om Englands icke deltagande i kongressen skall alltså kom ma försent och sannelikt qwäfwas i födseln af brist på behörig sympathi. vTimeds berättelse derom att freden ffulle afslutas emellan Franfrife och Österrike enjamt, och att Sardinien derefter kunde biträda den, om det få önskade, kommenteras nu på tvenne fått. Enligt den ena versionen heter det, ait Sardinien sjelf wägrat deltaga i fredsslutet och förbehållit fig rätt att göra sitt, kraf gål: lande på den eventuella fongresfen, och enligt Den andra är det en koncession, fom Sardinien gjort kejsar Napoleon, och denne åter Österrike. Både i Toskana och Romagna förbereder man adresser till förmån för föreningen med Sardinien. Den toskanska adressen anhåller dessutom att få en prins af huset Savoyen till regent, derest föreningen med Piemont af hös gre politiska skäl skulle wara omöjlig. Det heter, att storhertigen af Toskana har abdikerat till förmån för sin son. — Baron v. Häibner bar inträffat i Nom för att aflösa grefwe Col: loredo såsom österrikist gesandt. — Venediga hamn är åter öppnad för handelsfartyg. Hertigen af Malakoff har blifvit utnämnd till storkansler af Hederslegionen, och en årlig pension af 3000 fr. är bewiljad general Augers moder ur kejsarens handkassa. Spånningen emellan Österrike och Preussen fortfar. J Tyskland råder äfwen mycket mips nöje, och man tyckes wara temligen ense om, att förbundet hehäfwer AV ha Yrefarm or 2 3 rifiska gesandterne wid tyska hofwen. Den skall innehålla bittra förebråelser mot Preuss sens uppförande och söker framställa, hwilka fördelar för Tyskland och för Preussen sjelft det skulle haft, om Preussen intagit en annan hållning, och hwilka förluster för Tyskland def twätydiga uppträdande åstadkommit. Grefwe Rechberg uppmanar tillika att förmå de tyska hofs wen till trohet mot Österrike under de eventuas liteter, fom under närmaste framtiden hota Europa. Theatern i Köln afbrände i lördags afton helt och hållet. Elden lärer uppfommit af åffa, fom antändt gasen, hwilken förorsakade en få stark erplosion, att en mängd fönsterrutor fpruns go i de kringliggande husen. Underhandlingarne emellan Frankrike och Eng: land i anledning af den ofta omtalta fongreds fen gå fin gång, men röra fig ännn i få höga regioner, att tidningarne ide fe fig i stånd att meddela det minfta nya derom. Päfliga regeringen har protesterat hos de fremmande gesandterne i Rom mot händelserna i legationerna och Sardiniens inblandning. — Provisoriska regeringen i Bologna skall genom marches Pepolis mun hafwa emottagit den försäkran från kejsar Napoleon, att han på intet sätt ämnar påtwinga befolkningen fin wilja, utan att der twärtom till en wiss grad stall fästas afseende på def önskningar. Bes träffande franska armeen — skall kejsaren hafs wa tillagt — få har den flutat fin mission i Jtalien och skall hwarken uppträda till förmån för det ena eller andra partiet. Bland telegrammerna finnes ett utdrag ur en artikel i Moniteur, fom afser att wisa huru oberättigadt det war, då England beffyls lade Frankrike för att hafwa twingat det till att öka fin krigsbudget genom de stora maritis ma rustningar, fom Frankrike på sednare tiden företagit. Moniteur rycker til den ändan fram med åtskilliga zifferuppgifter, hwilka wi här wilja anföra. Sedan år 1853 har engels ffa krigsbudgeten blifwit förhöjd med 336 mill. fr., hwaraf 200 millioner till marinen. År 1860 skola begge staterna i England fofta 680 millioner fr, af hwilka 320 komma på maris nen. J Frankrike deremot uppgår frigge budgeten för 1860 blott till 339 millioner och marinbudgeten till 123 mill. fr., wars wid dock anmärkes, att omkostnaderna genom kriget i Italien och expeditionen till Cochin. cis na ide äro inberäknade. Artikeln slutar med dessa ord: Må wi nu fråga, om dessa utoms ordentliga kostnader kunna til skrifwas Franks rike, eller om de och de skatter, hwarigenom de tillwägabringas, ide snarare härröra från ans dra orsaker? Resonnementet år något fonstigt; ty derföre att de engelska rustningarne kostat mera ån de franska, funna de likwäl gerna wara föranledde af dessa — att ide tala om, att engelska flottan, sasom det wif..de fig i fris get på Krim, war ett ganska iwagt tillftånd och då ingalunda funde måta lig med den franska. SWP Ang PR 2 göra allt hwad han förmår, för att bewara werldöfreden. Följderna häraf skola snart wisa sig: Statspapperen skola stiga, förtroendet åter: wända och tidningarne skola blifva lika magra som förut. Redan nu innehålla de föga af intresse. Förhandlingarne angående kongressen synas hafwa ledt vill ett gynsamt resultat, men ännu har man fig ingenting närmare bekant derom, SÅ mycket synes emellertid wara säkert — säger 7B. HN — att Österriike ännu forts farande wisar fig obenäget att gå in på fongregs fen, att Frankrike ide har något emot denfams ma, att Ryssland wil gifwa fitt samtycke, om Frankrike will hafwa det, och att England lif: ligt önskar den, förutsatt att kongressen ide kommer att endast afse en simpel registrering af fredspreliminärerna, ntan ett sjelfständigt ords nande aj den italienska frågan. D. 15 Augusti skall i år firas i Paris med owanlig prakt; de mest storartade förberedelser widtagas redan. Telegrammer. Hamburg den 25 Juli. Till SYndep. strifwes från Paris, att England förklarat Frankrike, att det war beredt att gå in på kongress, och tillagt ett formelt förslag om allmän afwäpning. Det fall faunvolift enus tagas i Paris. — Times för warar Preusfens politik mot de österrikiska angreppen och beteckvar den såsom klok och lycklig. London d. 25 Juli. Gonsols 941. Om: aelstt hwete säldt till 1 sh. högre pris än förra måndagen; fremmande hwete nominelt. Hafre stilla. Amsterdam. Rag och hwete oförändrade, stilla. Hamburg d. 23 Juli. sterr. Cor. medgifwer att den upphetsade tonen grunn: dade fig på misforsstand, och förfwarar fan: ningen af det lejferliga manifeftet. — Genom en jemuforelse emellan engelska och franska krigsbadgeterna sedan 1833 för fer Moniteur i en längre artikel bewisa orättwisan i Euglands förebråelse, att dep utomordentliga rvuftsiugar blott äro en följd of de ojemförligt större franska. Englands rustningar, som i förhållande till de franska kräfwa så stora utgifter och skatter, måste hafwa andra orsaker. London d. 26 Juli. J öfwerhuset har lord Lyndhurst ånyo enständigt påyrkat att rustningarue böra fortsättas. Regeriugen har lofwat att nedsätta en blandad tom: mission, fom skall hafwa att öfwerlägga om, hwilka åtgärder som böra widtagas till landets förswar och derom afgifiva berät telse. Beru d. 23 Juli. Enligt den förbundsrådet tillställda berättelse fammanträs der kounferensen sannolikt i slntet af Juli; den blifwer blott af kort waraktighet. Hannover d. 26 Juli. Första kammaren bewiljar ett militäranslag; förslaget att :ills widare inställa kustbefästningsarbetena har blifwit förkastadt. Hamburg d. 27 Juli. burg förmäles att den taten blifwit ratificerad. J swara ett fart aesandtsrav: Från St Peters: vyff-chincfiffa tratr Peking skall misfion rare An