stvärat oe JJjÅTUK Uuppofsftengarne VW foörargar fig öfwer, act österrikarne ide, enligt det fej: serliga programmet, blifwit fullkomligt utdrifne ur Jtalien. Tidningarne äro ide heller fyns nerligen belåtna. Siecle fruktar, att Napo: leon wisat fig alltför ädelmodig, och beklagar, att Venedigs öde synes blifwa oförändradt. Privata underrättelser häntyda likaledes på, att sinnesstämningen i Paris år nedtryckt och att man är missnöjd med de wunna resultaterne. Blott Univers och Pays gifva fin glädje luft, men på olika sätt: Univers fer saken från den christliga sidan oc prisar de twå fas tholska kejsarne, fom återgifma werlden freden och ställa fig under kyrkans beffydd ; PRays deremot år mera lyrisk och gifwer fig luft i ivel dithyrambiffa utrop. Efter utseendet kommer allt att återwända till det gamla. Kejsarinnan af Österrike emots tager fin gemål och ledsagar honom till Larens burg, kejsarinnan af Frankrike mottager sin och följer honom till S:t Cloud; Preussen låler sina truppar stanna på marschen, och då de åter sätta sig i rörelse, sker det för att mars schera hemåt. Det har dessutom återtagit fina förslag, hwilket ungefär will säga detsamma, som att det öfwergifwit diktaturen för denna gång. Legationernes öde är besynnerligt. De affas stade påfwens of och erbjödo att wilja unders kasta fig ionung Emanuel. Han afslog det, men lofwade att sända en militärfommissarie, hwartill han utnämnde Azelio. Denne refer dit, ankommer d. 11:te till Bologna, der han emottages med ftor enthusiasm, och framlågs ger fullmakt att utsträcka fin werksamhet öfver legationerna Ferrara, Bologna, Revenna och Forli (till Cattolica). Hans ankomst wäcker stor bestörtning i Rom; Antonelli fordrar ögons blickligt afbrytande af den diplomatiska förbins delsen med Turinerhofwet; ännu d. 121te upp: rättar påfwen (för att ide förlora fina infoms ster) en tullslinje emellan Cattolica såsom fars diniskt område oc) Pesaro såsom påfligt — och d. 13:de slutas freden, enligt hwilken legatior nerne förblifwa wid päfwestaten. — CEdhweitzarstrupparnes uppror i Neapel stall hafwa haft en allwarsam karakter, men man år märkwärdigt nog okunnig — eller tätjar was ra det — om orsaken dertill. Trupparne gjorde uppror i deras kaserner, dödade en öfwerste och flera officerare samt wille storma fram till kongl. slottet, men blefwo tillbakadrifna till Marsfåls ter och nedstjutna med kartäscher; 85 dödades och 233 sårades. Nyare linderrättelser. Freden och def wilkor hafwa gjort ett myc fet obehagligt imryck i Wien, enligt hwad fors respondenterne till de nordtyska tidningarne bes rätta. Då nu Italien ide heller synes wara belåtet, hwilket tillräckligt synes deraf att Car vour begärt afsked; då engelske utrifesministern, lalom det synes af depeschen, hade önskat gyns kammare wilkot för Jtalien, och då slutligen Times afwen yttrar ett slags owilja, synes Per, som om ingen wore riktigt nöjd med refuls NAT MORE TR RAA 149 14 4 — om freden der hafwa wäckt så mycket törre glädje, som ställningen började blifwa mycket swår. Kejsar Napoleon wäntas först fom i dag nl S:t Cloud. Som det berättas, har han welat qwarblifwa ett par dagar i Milano för att förs wissa fig om, att hang afsigter med Jtalien blifwa utförde. Derifrån begifwer han sig dis tekte till S:t Cloud och håller först d. 15 Aug. sitt högtidliga intåg i Paris i spetsen för de regementen, fom wid samma tid återkommit från Italien. Alla fremmande gesandter i Pas tis injunno fig i onsdags i S:t Cloud för att lyckönska kejsarinnan i anledning af fredsslutet. De framburo sina lyckönskningar hwar för sig; då kejsaren kommer, skall han gratuleras af dem alla på en gång. Paris war den 12 lysande illumineradt, och man tyckes nu, sedan den första öfwerraftnin: gen år förbi, wara mera nöjd med freden. Nu — säger man — fan det ice längre wara fräs ga om en europeisk foalition mot Frankrike; ty genom friget på Krim har Napoleon den tredje gjort Ryssland tid fin wän och Österrike har han wunnit genom fin eftergifwenhet. De ende ftors makter, med hwilka franska regeringen för frams tiden fan fomma i follifion är med Preussen och England; ty man fan ide ens råkna Tyfts land med, fom genom Osterrikes frånfall skall blifwa allt för mycket deladt för att funna lemna Preussen synnerligen werksamt biständ. Korrespondenten, som strifwer detta, will weta, att der alldeles icke skall ske någon förändring i de mindre italienska staternas territorium, us tan att der hela skall inskränka sig till upphårfs wande af traktaterna med Ofterrife och refors mer i påäfwestaten. zJ LAMA —— Telegram mer Hamburg d. 15 äuli Worn. poft: Öfter: rife afslar en fredskongress. — J Paris är man mijnöjd med freds: wilkoren. Turin d. 14 Jali. Euligt Dpinioue har Cavour ingifwit fin afskedsansökan, emedan fredspreliminärerna icke motswarade det kejserliga krigsmanifestet. Arese skall bil: da den nya ministeren. Hamburg d. 16 Juli. Russell har i går i underhuset fornekat att utomordeutliga rastningar ega rum i Gherbourg. Res geringen har icke mottagit nagot officielt meddelande om fredstraktaten; Gowley hade begärt upplysningar af Walewsrti vm fredss wilkoren och deras utförande; Walewski swarade, att inga meddelanden af denua art wore möjliga, förrän kejsaren om måndag återkommit; en dylik förklaring Hade BWrenss fen erhallit. På en interpellation af Fit: gerald förklarade Russell, att han och Hals merston öunska Jtaliens fullkomliga vaf: hängighet; han wille icke i otid uttala når gon mening om, huruwida Eugtand will deltaga i en eventuel kongress. Om Enge laud kommer att medwerka, skall det göra sitt inflytande gällande till förmån för fres dens befästande; men det är icke förbundet att deltaga i en fredstraktat, fom icke of: werensstämmer med Europas säkerhet och landets ära och wärdighet. — GC Icon oc Lar manifef fredsslu bundsfö deras I sakat n uuderhe i lagsti —— J sist ften ut maner Detta s lertid li hörigt, måste m naste Nn terst ner sorglusti att den der ett I måndag usle smu på den wi mål godt vn Ö. P. för att tryckfrih det för B. UV kommit såtas of sannt 4 tarebran tusen: Om I artiflar de artokt! någonsin rium; u med Up) art., är hwilket art:s fl Till i wäg må det Om gennytti af ft ad wi här med en Vupplyd En p okunnig. sin geno ningslöf der, hen publiken beskylla Det blir om ockfå Ovan mot språ inbilla e han sjell skrifställe ra ide I ningsför P. wid dess egar Iurvar nee ——— et ———