Till Konungens Besallningshafvande i Länet har ankommit följande telegraf-depesch: På nådigste Befallning får jag härmed tillkännagifva, alt den högste behagat genom en stilla död hädankalla Hans majestät Sveriges, Norriges, Göthes och Vendes Konung OSCAR I, på Stockholms Slott i dag kl. alt enligt gällande Grundlagar Hans majestät Konung CARL XY nu bestigit thronen. Stockholm den 8 Juli 1859. Ludvig Almquist. Chef för Kel. Civil-Departementet. I anledning af IH. M. Konung Oscars död läses i ?Folkets Tidning följande: åtta f. m.; och Den konung, som Europa kallat ÅNordens Salomon, lefver nu — i evighetens rike. Aldrig klappade i något menniskobröst ett hjerta, mera rikt på godhet än konung Oscars. Han gjorde väl i tysthet, han omfattade sitt land och folk med den varmaste kärlek — Svea! när finner du hans like! Alla civiliserade folk omtala honom och verldshistorien skall nämna hans namn med vordnad. Var hans sista lefnadsår en strid med mensklighetens dystraste öden, så var hans död skön, ty lycklig den konung som vid sin graf har ett helt folks tårar! Och lycklig den hvilken, liksom konung Oscar, när döden frågar efter hvad som gjorts i lifvet, har så många goda handlingar, hvilka sjelfva gifva svaret. Tvenne riken hafva mistat sin konung och tvenne folk sörja konung Oscar. Döden segrar lätt öfver ett lif som böjer sig vid tiden och grafven. Svea, du begråler din konung! och du har heller aldrig begråtit någon större förlust. — Aldrig glömmes konung Oscar; och från lycksalighetens verld skall han blicka ned öfver sitt älskade Sverge. Hetsinadorg, — Förliden gårdag, tredje Böndagen, hade stadens inwånare tillfälle att bewista en härstädes owanlig högtidlighet, nemligen en preftwig: ning. H. H. biskop Thomander, fom predis kade högmessan i stadens kyrka, förråttad e Der: efter, flådd i biskopsskruden, med öfliga ceremo nicr den högtidliga aften, hwarigenom gifter N. Santesson bief u:i prestembetet me wigd. Under högmessan war templet alideles uppfyldt af åhörare, af hwilka största delen qwarstannade uader prestwigningen. NRNJiz — Enligt Magistratens kungörelse af d. I dens nes, är riksdagsmannawalet för denna stad ut: fatt att förrättas onsdagen d. 27 Juli kl. 10 f. m. — Follets Tidning har, bland andra, i sist hitkomna nummer, yttrat fig angående det af hr Borg anställda tryckfrihetsåtal mot dens na tidning. Under det wi anhålla få åter komma till artikeln, wilja wi upplysa ÄFolkets Tidning och andra med förhållandena hår på platsen obefante, att hr Borgs åtgörande gans ffa wäl uppfattas efter förtjenst, och att utgåns gen af ett mål på så ytterst lösliga anflagelfes grunder ingalunda fon anses twifwelaktig. Den sjunkande griper efter ett halmstrå, och, sedan O. P. blef oförmögen att längre förswara fig i sak och fann fig inblandad i bvenne wydfris hetsåtal, måste något tillgripas af mera frafs tig art. Få emellertid fe, hwad kraft och inr werkan det kan ästadkomma på utgången af det mål, hwari hr B. står som anklagad. — En del liberala? tidningar hafwa för fed att då de lånat notiser ur wårt blad ide citera kållan, och härwid fåna wi oss föga, men att såsom händelsen warit med några tidningar t. er. sjelfwa det hederwärda Aftonbladet, hwilket wanligen alltid, då det har något att berätta från Helsingborg, uppgifwer sin swans Ö. P. fom sagesman, anföra falssk källa, anse wi mindre hyggligt. — Till utgången af Maj månad har erpors ten af spanmäl från rikets hamnar utgjort in: allas 4, O26,705 kubikfot, motswarande omkring 636,000 tunnor, hufwudsakligen bestäende af hafre, korn och råg. För de olika hamnarne wisar fig utförseln fom följer: från Götheborg 556,311 kubilfot, från Stockholm 330,716, från Norrköping 138,793, Helsingborg 95,524, Male mö 93,868, Ystad 73,577, Marstrand 54, 115 fubikfot, o. s. w. — Den byst af framl. Biskop Agardh, som är afsedd att uppställas å den aflidnes tillåms nade grafwård i Lund, har nyligen blifwit af Professorn Qwarnström utförd och berömmes såsom lyckad. Stockholm den gen har 4 Juli. H. M. Konuns behagat tilldela samtliga regenens ten och corpser af garnisonen och flottan, alla på Ladugårdsgärdet kamperande trups per, besättningarne å de på härwarande redd liggande swenska och norska örlogåångfar: vg, jamt siadens militärcorps en gratifikation för den 4 Juli af 75 öre för hwarje Underofficer, 37 öte för hwarje korporal och 25 öre för hwarje af Manskapet. Lifaledes har, Haus Maj:t tills delat de på härwarande mililär förförjningås hus imagne fanighjon 50 öre per man. — I aniedning af H. M. Konungens födelfes dag har H. PE Droöttning Josephina genom Herr Öfwerstålhållarens försorg behagat tilldela de å stadens samtliga fattighus intagna hjon en nådegåfwa af 50 öre till hwardera. — H. M. Enkedrottningen, DD. KK. HH. Seronprinfen-NRegententen och Kronprinsessan, Hertigen och Hertiginnan af Östergöthland, Gertis ————— ———— gen af Dalarne, Prinsessorna Eugenie och Louise hafwa med anledning af dagens högtid aflagt befö hos Å M. Sommen. Utlandet. Från Berlin hafwa twenne underrättelser ingått, begge lika märkliga och lika sannolika, men också begge i lika grad förwäntade. Enligt den ena har swaret från St Petersburg på preusfiska bemedlingsförslaget inträffat i Bers lin, men gifwer inga positiva upplysningar; enligt den andra har Windischgråzs mission — han skall hafwa begärt att Preussen straxt skulle börja krig wid Rhen för att tillväga: bringa status qvo ante bellum — aldeles misslyckats. J nära förbindelse med dessa twå händelser står säkert den underrättelse, som telegrafen meddelat, enligt hwilken wapenhwila blifwit afslutad emellan Frankrike och Österrike. Att Österrike anhållit omän sådan — att Öfterrike gjort första steget, fan swärligen ketwiflas, och att Öfterrife gjort det få fort efter få många och få ftolta förfåfringar om att ide wilja gif: wa efter, wisar tydligt, huru utomordentlig: swår regeringens ställning är i detta rike. Ner derlagen i friget, den ofantliga penningnöden, förbållandena i Italien, sinnesstämningen i södra Tyrolen, i Ungern och Galicien woro redan nog för att nästan förtwifla. Men då nu under de fitta dagarne till och med hoppet om ett förenadt framträdande å Preussens, Rasslands och Englands sida slog alldeles fel; då Cngland under Palmerstons styrelse wille göra allt för att bewara neutraliteten; då Ruossland snarare war böjdt att begagna fig af Österrikes ställ ning än att hjelpa det, och å Preussen dels icke kunde täånkas wilja uppträda ensamt eller i förbindelse med Tyskland, och dels — äfwen om det hyste dylifa afsigter — skulle blifwa hindradt deri genom den allmänna finegfråms ningen i Tyslland, hwilken afgjordt är emot Österrikes besittningar i Jtalien; då allt deta förhåller fig sålunda, är det icke swårt att fatta, att kejsaren af Österrike — äfwen om han, som det till hans beröm heter i österrikiska blad, skulle wara den meft härdnackade af en hård nackad släågt — har måst beqwäma sig till en sådant steg. Måhända hafwa äfwen de rått som påstå, att si nöstämningen äfwen i de ty ska arfländerna och isynnerhet i Wien, år re: volutionär, och då blifwer saken ånnu lättare att förklara. Hwad har kunnat beweka kejsar Napoleon till att afbryta för segerbana och gifwa fi slagne fiende anderum? Är det de stora förlu: sterna, de österrikiska fästningarnes styrka elle frigets twifwelaktiga resultat? Swårligen; tv