Fv 4 (4 tife.? J Triest pästås det, att franska belågringds flottan, bestående af 7 linjestepp, slera fregatter och 28 jernkanonbåtar, redan är på wäg till adriatiska hafwet med 2 divisioner landstigningsiruppar. Man fruktar isynnerhet fanons båtarne och ett angrepp på Venedig. 3 öftmers ensstämmelse härmed förmäles från Paris, att andra divisionen af Toulonerflottan afgått, och att den tredje är i begrepp alt afgåä. De tre divisionerna skola samlas i Ancona eller Ri mini. Enligt andra skall ön Lista (en af dals matiska öarne) wara utsedd til blifwande ope rationsbasis i adriatiska hafwet. — pr MM Myare Underrättelser. Tidningarne innehålla föga nytt och åro til större delen uppfyllda af artiklar och forrefpons denser angående Preussens mobilisering och bes medling samt den — efter hwad bet nu synes — fingerade preusfifföfterrififfa traftaten. Staden Perugia erbjuder ett mårkwärdigt erempel på i hwilken grad schweitzerirupparne åro wanslägtade från fina försäder. Telegraz sen meddelar en mystisk berättelse om wåld och öfwerfall på denna fötswarslösa stad, fom lig: ger norr om Rom wid Trasimenersjön. En offts ciel bulletin meddelar nu, att en del från Rom afgångna schweitzertruppar d. 20 d:s angrepo Perugia, hwars unga manskap lemnat staden för att dellaga i frihetskriget. Jcke dessmindre stötte Schwettzertrupparne på håldnackadt met stånd, och först efter en tie timmars kamp utanför staden. lyckades det trupparne att tråns ga in i denna. Här fortsattes kampen ännu ett var timmar i gatorna, staden blef derpå gifwen till pris åt soldaterna; den plundrades of jchweitzertrupparne, fom mid deta tillfalle begått de skänd liga ste missgerningar. De gingo isynnerhet löst på fruntimmer och wärulösfa, och be förfärliga scener, fom bår hafwa förcefallit synas gifwa ett wärdigt motstycke till de fänvett zista legotrupparnes skäåndliga uppförande i Neapel på den beryktade 17:de Maj 1848, då dessa uslingar röfwade Toledopalatsernas ärs: da skatter, wåldtogo qwinnoc och spetsade barn på bajonette aa eler kastade ut dem genom f5: stren vå gatan, fom ännu dagen derpå mar uppfvlid med deras sönderkrossade lik. Man fan icke låsa om dessa ryöligheter, uran att och önska, art der fnart mätte lyckas de underkufwade italienarne, att jaga dessa fega ler ur det land, fom långe nog suckat muder ett sädant bödelregemeute. Det försålras, att kejsaren ar Frankrife fednast d. 135 Aug. (Napolconsdagen) fall wara i Paris för att sammant:äffa med kejsaren af Rygtandt. öra 5 till Wien, att en ens geik Bona Ä 8 fr bereder sig att lemna hanmen. Dess bestämmelse år Adriatiska bafwet, dit äfwen en stor fransk flotta wäntas. Telegrammäer. Å å m buttrg d. 23 Juni. sip tnna auswara for udev. tror tillförlitligheten af en kongress. — Times försäkrar. att tor nuugens af Belgien resa har famband med Prenssens fredsförflag. Enligt Moru. Pot är Toåcanas ickesförening med Dar dinien beslutadt. Gräusen emellan begge ftar terna skall regleras efter krigets slut. Bern d. 22 Juni. 3000 öftervikfare, ita lienska truppar, befordras tillbaka genom Tyrolen. Turin d. 23 juni Påfliga truppar hafwa tagit och plundrat Perugia, aquwins uvt och wärnlöfa hafwa blifwit dödade. — Fransmännen hafwa företagit en res Fognoscering wid Goito. Piemoutefarne hafva kastat de österrikiska förposteruce wid Peschiera tillbaka. Österrikarne sta i stora massor wid Minciolinien. Verona d. 23 Juni. Högqawarteret är förlagdt från Villafranca til Baleggiv. Loudon d. 23 Juni. Rustningarue i Wortsmouth ärv inställde. Hamburg d. 24 Juni. Times för i dag uttalar sig afgjort mot den otidiga sparsamhet, fom ådagalägges genom ruftr ningarnes inställande i det ögonblick, då ett europeiskt Frig stär för dörren. — På kafsemarknaden war finnesftänr ningen gynsam; 3000 säckar Sauntos säldes till 5 a 53 sh. Spaumalsmarknaden ssilla. Paris d. 24 Jani. Den åt Sardinien från alla hall erbjadua diktatur bar förans ledt den tro, att deuua fat utan tillfönngar gifwande af solkets öuskuingar, utan After eude Hå stormakterne, under skydd af fraus ska armren, ämnar förena hela Jtalien till en ftat. Detta är ogrundadt. Åtatiens folk mi ilja wäl göra gemeusam sak med Efterrikt, men diktaturen är temporär. Montcchiari d. 22 Juani. Armecer bar werkställt fin öfwergang ofwer Chiefe. Hambaäarig ad Jnui. Euligt Bar trie wåntas 40,090 franska soldater, fill en Å . 25 del of afrikanska armecn, i adriatiska bat wet. Bcru d. 24 juni. 3000 franamän rycka gruvur Veltlin frans emot Bormiv, — Sur rulleringen af de 24000 tyrolerskytrarne tuöter swårighercr. — EntigtDaily News will Preussen afbida ett afgörande flag wid Minds innan det afgifwer ctt bem: lingöoförslag fill Frankrike; nägvu Vreudrime öfterrikisk traktat föresiunes icke. — Suse fell har för Prensseu bekantgjort fin itali: enska politik. Bologua d. 23 Juni. rer marschera mot de upproriska städerne. wWerugia ör intaget. 70 borgare dödade, Folket hällde kokande olja och glödande afka ned öfwer folbaterue; dessa kastade borgar: ur ut genom fönstren. Paris d. 25 Juui. Kejsaren till Feis sarinuan: Stor seger? Måuga fangar, far noner och fanor ärv tagur; hela öjterrikiska häreu war engagerad i kampen, fom wara: de 16 timmar. Wicu d. 23 f. m. derrättelfer har i tam wid Meincio. 3000 faribinieGitligt privata un gär en liflig kamp egt Officiella berättelser awarter, befräfta att det i går wanna flå: get warat från kl. 4 om morgonen till kt. 8 om aftonen, och att samtlige positionerna blifwit tagna. IL l (Jnsändt.) Emedan utgifwaren af Otesunds Posten, us deranden F. T. Borg, oupphörligt forisåtter fins anfall niot mig, torde det tillätas mig att så fort fom möjligt år redogöra för Uppfomfren af denna obehagliga nvift, äfwensom för frås gans nuwarande ståndpunki. Under förutsätming af att jag wore förfats tare till en del i tidningen Fåderneslandet ins tagne bref från. Skåne, i hwilka inom varens tes sugdt så widt jag fänner icke finnes en rad riktad mot hr Borg, har Örefunds-Poften ans fett för tig tillbörligt att öfwerfalla mig med de grofwale tihlwitetser, få ant jag sluttigen ans såg mig böra i laga ordning derföre fräfwa nppråttelse af bemälde Hr Borg Jag trodd: att jag älminstone skulle få wara i fred så länge denna rättegång warade, men jag misstog mig, ty redan hr Borgs första referat af mås let war till den grad wanhäldt all jag ansåg mig böra derföre å honom uttaga ny stämning, med yrkande om answar för lögnakti ga uppgifter och wränga framställningar till allmänherens förwillande och förledande. Hwad nu först sjjelfwa hufwudmålet brträffar, så mibbrular Berg ett honom enskildt giiwet förtroende, då han offentligen tillfännagi wer att jag år de omnåmnde forrerpondembrejs wens författare. Hwad man i förtroende fas ger åt en wän, eger denne ej ene at: efter af lagd ed inför domstol yppa, än mindre att låta det i ossentliga tidningar. Hurn wet he Borg att jag är rerja baefs författare? J Jag har sjelf sagt honem det, fall han swara mig. (Godt, men detta war under förut sålrmning. af att han war en hederlig karl, som ef swek ett gifwet förtroende. Jag will ej här uppträda och söka förswara dessa bress innehäll; ware det nog sagk. att ännu icke ett ord deraf blifwit med werkliga skäl wederlagdi. Och om äfwen, hwad jag dock ännu ide har anledning tro, misstag skulle deri insmugit sig, så borde wäl en publirist, som hade ringaste takt, hållit fig til dessa och icke öfwerfallit en person, som på det heta jar get stro utom striden. äro misslagen så grofwa att de funna och böra blifva föremål för juridiskt åtal, få står det ju aillid den oråtts wist angripne fritt att på detta fött föfa uppe rättelse. J Helsingborgs -Posten stod för någon tid fe: dan en artikel rörande Itadenå walorbnin garn ga. Äfwen denna påstod hr D. att jag strifw Hwem har sagt honom det? Aterigen ett Mig brufadt förtroende! Och med hwad rätt forwris ver han artikelns ord och skriker sedan widt oct, bredt öfwer J ds fom deri aldrig förefommii. Kan ban ej låsa innantill, eler wil har Det icke Oct fika är det troligaste, men äfwen det förra är ej omöjligt, ty det år mänga år sedan han teg fin studenteramen och sa wid: kunnigt år, ban hann ej längre på wetenskapens arena. Alldeles oförklarligt år mig hwarifrån hi Borgs bitterhet mot mig få hastigt påfommihonom, Jag har aldrig anfallit honom, oc nägra få dagar innan hans angrepp mot mig börjad e, hade han i sin tidning Infört Fishilligå af mi ig lemnade följ etongsbitrag. Deremo: jar jag aldrig skrifwit några uppsatser i Ores und 53-Posten, emedan jag ogislat den tenvens, som derl rådt efter Dr Boras öfwertagande ar tidningen. Wi stodo då på bästa fot med hwars audra voch jag wet i denna stund ide hwarför ban brutit detta förhållande. Dig sones. det . AA7ntti . 02 2. . —2 —