Article Image
2 EE — den wackra räggrödan och till a mer ån bålften skadat utsådd wårsäd och potates wid 12 går dar och 13 torp; 30 hemmansegare och torpare hafwa lidet en fruktanswärd förlust, de fleste beröfwats fin bergning för den närmaste fram tiden. Den bästa matjorden å alla sluttande åkrar bortförfdes. Hemmanet Ekeberg finner nu sin bästa och mesta mulljord begrafwen i sjön Sommen. — Fru Andreette Billman höll sistl. måndag slutbal med sina elever. Samtlige profdanserna utfördes med en förwånande säkerhet, fåwäl af små fom stora elever, till alla närwarandes fyns nerliga belåtenhet, fom allmänt utalades och fom flera af eleverues föräldrar och målsmän anmodat oss offentligen tillkännagifwa. Fru Billman lärer af eleverne erhållit wärderika mins nesgåfwor, såsom be wis af deras tacksamhet för hennes synnerliga nit wid underwisningen. ö S utlandet. Ssterrikarnes infall i Veltlin har föranledt schweitziska förbundsrådet att låta sina truppar besätta Murenopasset, fom förer från Veltlin til Canton Graubänden, för att derigenom förs hindra en gebietskränkning. Så snart unders rättelsen härom fom för fransmännens öron, uppbröto straxt 3000 man franska truppar, som stodo i Colico, wid norra spetsen af Comosjön, och framryckte i ilmarscher mot Stilffer-Joch eller Stekoiopasset, fom österrikarne hade besalt med attilleri. Det berättas widare, att öfters rikarne förskansa fig i Nanders, och att Gari: baldis officerare äro i Veltlin sysselsatte med att inöfwa friwilliga. Från de respektive högqwarteren medföra tidningarne inga nyare undecrättelser. En fransk korrespondent i Milano tror, att belägringen af fåstningsqwadraten ide skall blifwa långwarig, och stödjer fitt hopp på belägringskanonerna, fom för det mesta äro refflade och råda 8000 metres. Friska trupper fortfara ständigt att ankomma från Frankrike. — Från österrikisk sida förmäles att generalerna Wimpffen och Schluk skola kommendera omedelbart under fejsaren; generalfälttygmästaren Hess skall wara generalawartermästare och chef för generalstaben. J Paris går det rykte, att den påfliga regerins gen inom få dagar ämnar att rikta en energiff pros test till alla suveräner i Europa i anledning af Bos lognas resning. SBrotejten ffall ide blott affe våfwens werldsliga rättigheter, utan äfwen de faror, fom för närwarande hota de andra Ddys nastiernes rättigheter. — Kossuth har anfommit till Paris och ämnar derifrån begifwa si sig till Genua. Times pariserkorrespondent försäfrar, att han blott fått lof art resa genom Frankrike i följd af högre order; men i motsats hartill heter det från annat Häll, att fabinettet i Tuilerierna nyligen låtit underrätta alla tyffa regeringar, att Frankrike alldeles ide will blans da fig i Kossuths planer med afseende på Ungern. En korrespondent till Pariserbladet Bresfe förmåler från Konstamtinopel, att Porten definitivt afslagit att ingå en off: och defenfiv-allis ans med ND sterrike: att storfursten Santtaneun 2 hr —— ME hon illika med sitt medgifwande förenar wilfor, fom nästan tillintetgör detsamma, i det de strängt hålla på, att Moldau och Wallachiet betraktas såsom hvå åtsskiljda provinser. Att alt ide står få wäl tid emellan Franks rike och Preussen, fom man nu synes tro i Paris, fan swårligen betwiflas. Den nye ös fterrififfe uttikesministern, grefwe v. Rechberg, har nyligen afrest till österrikiska högqwarteret i Verona, och en Wienerkorrespondent till DB. H. försäkrar, att hans excellences resa har för ändamål att inhemta allerhögsta bemyndigande att gå in på de fordringar, af hwilka Preussen gjort fitt biftånd beroende. Dessa fordringar skola enl. korrespondenten ingalunda afse de offer, som Ssterrike skall göra, utan endast angå de punfs ter, fom Österrike redan före krigets utbrott gif wit sitt samtycke till, nemligen: Revisionen af de österrikisk:italienska feparatstrakftaterna, ide intervention i de italienska staternes inre anges lägenheter, och införandet af en liberal reges ringsform för det lombardifftsvenetianffa fonww garifet och de mellerfta itatienska staterne. Hårs wid anmärker 7B. H, att Österrike aldrig gifwit sitt samtycke till ofwannämnde punkter, och hänwisar till grefwe Buols note af d. 30 Mars till lord Loftus, hwari konsessionerna weterligen icke gingo längt. Emellertid kan det wäl hända, att Osterrike nu funnit fig förans ledt att gifwa koncessionerna en widare utfträdning, än fom först war påtänkt. 7B. H:3 andra inwändning mot tromårdigheten af fin korrespondenis meddelande förekommer of wara wida mera grundad, ehuru icke i den uttydning, fom bladet synes lägga deruti; den lyder får lunda: Det är mer än osannolikt, att Preussen, fom wid krigets utbrott ide kunde förmås till ak-ivt deltagande deri, nu skulle motsäga fig sjelf och elott förena fin bewäpnade bemedling med wilkor, som Österrike redan före kriget skulle hafwa welat antaga. Det är onekligen osannolikt, men möjligtwis fordrar Preussen också något mera. Såsom ett bewis på österrikarnes blodtörst meddela tidningarne en berättelse om ett dåd, som fältmarskalken Urban låtit utföra mot 9 obewåpnade bönder, hos hwilka man funnit en hagelpung med ett obetydligt antal hagel uti. Dessa bönder blefwo tillfångatagne och af en patrull förda utom byen, der en pluton foldas ter genast nedskjöt dem, hwarefter de österrikiska trupparne fortsatte sin marsch. Ryare Underrättelser. Telegrafen förmäler att österrikarne hafwa lemnat fina starka positioner Lonato, Castiglione och Montechiari, och att kejsar Napoleon lemnat Brescia för att rycka fram. Af de in gångna tidningarne inhemtas, att utrymningen af Montechiari redan egt rum d. 16:de, och att Den allierade armeens framryckning börjats d. 17:de, hwaraf synes att telegrajen denna gång just icke förhastat sig med att bringa nyheter. Angående fäktningen wid Castelnedolo har nu ändtligen ingått officiel rapport från sardinisk . a a A 1444 1 1 g0 sig tillbafa till Castelnedolo, ifrigt förföljde af alpjägarne. Här hade de sistnämnde nära blifwit omringade af fienden och måste skyndsamt draga fig tillbaka. Nu fom Garibaldi framskyndande, bragte allt i ordning och tills fogade österrikarne en kännbar förlust, Hwarefs ter hans truppar åter intogo fin förra ställning. Victor Emanuel befallte nu 4:de divisionen att taga pofition, och general Cialdini låt en afdelning af fin division marchera mot Rezzato för att understödja Garibaldi. Österrikarne drogo fig tillbaka från Castelnedolo och sprängde den dro i luften, som wid Mentechiari förer öfwer Chiesefloden. Förlusten på Garibaldis sida uppgifwes till 100 man döde och sårade. Franska regeringen har liksom Victor CEmanuel fötklarat, att den will respektera fyrfoftas tens neutralitet, och att påfwens suveränitet skall förblifwa oförkränkt, dock med det wilkor, att den helige fadern utför de reformer, som fordras i det bekanta brefwet från Louis Napoleon till Edgard Ney. Det berättas, att Garibaldis corps fal brins gas upp till 15,000 man. I Como bildas et ingeniörsfompant till corpsen. J Milano har utkommit ett nytt blad La Lombardia oc) dessutom hafwa fem andra blad dykat upp, af hwilka de fleste dock äro äldre journaler, fom få upp ur den graf, fom österrifiska censuren beredt dem. — Lombardi ste stälhällaren Vigliano har börjat fin werts samhet med att dekretera att framdeles inga pass behöfwas för att resa från Lombardiet till Piemont och twärtom. Alla österrikiska legitimationsformaliteter äro afskaffade. Telegrammer. Hamburg d. 20 Juni Från Bern förmäles, att Garibaldi framträngt mot Lonato. Kommunerna i trakten kring Rom hafwa slutat fig till den nationella saken. — Från Wien skrifwes, att kejsaren ber sökt lägret i Lonato. Lombardiska ftatskassan är bemyndigad att utfärda papperspengar till ett belopp af 30 millioner med twångskurs. London d. 20 Juni. Consols 921 Engelskt hwete 1 a 2 sh. lägre än förra måndagen; i fremmande blott obetydlig omsättning. Simplare sorter korn billigare. Hafre flau. Newyork d. I Juni. Krigiska rykten äro i omlopp; det heter att preussiske fon: suln i Newyork rådt alla der liggande fars tyg att Fynda hem. Hamburg d. 21 Juni. Vice konungen af Egypten har gifwit befallning att inställa arbetet på Sucsskaualen. — Österr. Corr. formäler från Verona d. d.: Kejsaren har i går förlagt sitt Högs qwarter till Villafranca. Karlsruhe d. 21 Juni. J dag ega större permitteringar rum i badenstka are meen. Hamburg den 22 Juni. förmäler från Brescia d. 20, a vv — — UMoniteur att öofterris

23 juni 1859, sida 2

Thumbnail