114 hon någon gång under sin sjukdom gjort försök, hwilket allt förswårar fattigwårdsstyrelsens bes mödande att anskaffa en till hennes skötsel lå mye lig person. Om dagarne har flickan fin fris het, med undantag af de tider Då sijukdomen år af beskaffenhet att hon måste hållas i fången. Hennes yttre utseende wisar att hon hwarken lider brist på föda eller skötsel. utlandet. Då det oklara i de sista telegrammerna till större delen upplyses af senare ingångna tids ningar, wilja wi efter dessa i korthet refapitus lera de sednaste händelserna på frigåffådeplats fen. Der har ide blott levererats en, utan twå träffningar wid Sesia d. 31 Maj. Wid fame ma tid fom en österrikisk afdelning af 25,000 man sökt drifwa Victor Emanuel ut ur hans ställning wid Palestro, angrep en annan öfters rikisk kolonn divisionen Fanti wid Confienza, fom ligger norr om Palestro wid en biwåg, hwilken leder från Robbio til Novara. Ofters rikarne blefwo, såsom wi weta, slagna på begs ge punkter, och deras förlust lärer werkligen hafwa warit betydlig, då general Niel enligt uMoniteur den 1 Juni såg fig i ständ att rycka in i Novara, efter en obetydlig förpostfäktninge, ty detta förutsätter nödwåndigt, att öfterrifars ne måste hafwa utrymt hela sträckan från Bers celli till Novara. Angående Garibaldis rörelser har man förs underligt nog ännu blott underrättelser öfwer Bern och Turin, men alldeles inga från öfters rikisk sida. Olyckligtwis faller det fig tem ligen swårt att blifwa klol på de twå sista depescherna, den ena från Turin och den andra från Bern, begge af d. 1 Juni, i det den för re förklarar, att de piemontesiska hjelptrupparne hafwa gått öfwer Ticino i närheten af Seftos Calendo och slagit österrikarne, samt att öfters rikarne utan framgång opererat wid Laveno — under det den andra förmäler, att österrikarne hafwa besatt Varese med 4000 man och af skurit piemontesarne under general Cialdini, ins nan de kunde uppnå Sefto:Calendo. Man kan dock wäl antaga, att den första depeschen oms talar händelser, fom åro något äldre än de sednare, och att sakerna alltså nog funna bhafwa passerat på upvgifwet fått; — möjligtwis är denna gissning äfwen den rättaste. — Af en telegrafdepesch, som senare ingått, synes att österrikarne werkligen frå i Karese, der de ut: skrifwit en krigskontribution, och att de rycka fram mot Veltlin, som är i fullt uppror. Ga. ribaldi säges hafwa tagit ett af Lavenos utan: werk, men hans ställning skall wara mycket betänklig. Anqående träffningen wid Sesia anmärker samma defpesch, Att tredje guavers regementet, fom war dagens hjelte, Hade 1 of: ficer och 20 soldater stupade samt 10 officerare och 200 soldater fårade. General Giulay har under d. 25 Maj från fitt högqwarter utfärdat följande proklamalion: eNienden synes hafwa för afsigt att uppelda till revolution i ryggen på den under mitt des PP YPPPRRAR 1 VYPPP PEPPE Pl wara tillräcklige att undertrycka hwarje utbrys tande revolution. Jag gifwer mitt hedersord, att de städer och socknar, som göra gemensam sak med revolutionen och försöka att hindra förstärkningar att stöta till min armee genom att förstöra broar, kommunikationsmedel o. s. w., skola blifwa straffade med eld och swärd. Jag har i detta afseende utfärdat nödiga order till mina underbefälhafware. Jag hoppas, att man ide skall twinga mig att gripa till få ers trema åtgärder, och att man ide till de för landet forgliga följderna af friget ytterligare skall foga ett borgerligt krigs rysligheter. Prefe fästar uppmärksamheten derå, att det finnes twå generaler med namnet Urban, nemligen general Salvator Urban, som fäktat i Ungern och den i Krakau födde general Urs ban, fom tjent under Radetzky i italienska fris get 1848 och 49. Den general Urban, fom står i Monza och bereder fig att angripa Gas ribaldi, år således ide densamme fom fäåltmars ffalf-löjtnanten af samma namn, hwilken dels tog i Montebellofäktningen. Enligt underrättelser från Rom af den 28 Maj har en ny skara friwillige afgått derifrån. Forli och Ravenna hafwa redan lemnat oms kring 2000 man. Jäsningen i legationerne tilltager. General Forey har enligt Moniteur fått hederslegionens storkors; general Sonnaz och öfwerstarne Blanchard, Cambriels, de Belles fonds och Conseil Dumesnil hafwa blifvit fom: mendörer af hederslegionen. Ssterrikiska regeringen har i motsats till den fransta förklarat stenkol för krigskontraband. Nyare Underrättelser. Af sednast ingångna tidningar inhemtas, att wenstra flygeln af de allierades hufwudcorps lärer stå på en linie från Novara till Vercelli, der högqwarteret år; deras centrum år bakom Sesia och Po wid Valenza, och deras högra flygel står från Valenza till Casteggio. Det år således högst sannolikt, art de allierade äms na genom en rörelse med fin wenstra flygel pas ralelt med Ticino och Sesia, afskära dfterrifars nes reträtt öfwer Ticino, öfwer hwilken flod en mängd pontonbroar äro slagne, och att om möjligt ar kasta österrikarne mot Pofloden och de allierades högra flygel. De sednast meddelade underrättelserna om träffningarne wid Confienza och Palestro och om österrikarnes skenbara sjelfmotsägande öfwer: gång öfwer Sesia, hwilken flod man wisste war passerad af Victor Emanuel, som till och med framträngt ända till Borgo Vercelli, finna nu fin förklaring, i det att ofvannåmnde fåftnins gar uppkommit derigenom, att fransmannen gått fram öfwer Orfengo och Casalino till Confiens za, under det att piemontesarne hafwa ryckt öfwer Borgo Verselli och Vinzaglio, till Pales stro. Österrikarne, fom måhanda welat frings gå de allierades högra flygel, funna då möje ligtwis med en ringa styrka hafwa gått öfwer floden Sesia, fom fan genomwadas på många ställen. Den del af österrikiska hufwudstyrkan, som PA Töä Cä ATS VER RIP PJ J skall inledas med de allierades angrepp på Bobs bio, och som kommer att fortsättas bortemot Vigevano och Mortara — få wida icke dfterrikarne skulle föredraga antingen att sjelfwe ans gripa de allierade, hwilkas långt utsträckta ftåfls ning synes inbjuda till ett foncenteradt angrepp på en eller annan punkt, eller — om de ide wåga detta — att draga fig tillbaka öfwer Tis cino och Pavia, för att ide krossas i hörnet emellan Pofloden och Ticino. De underrättelser, fom Indep. meddelar, gifwa dessa gissningar en förökad sannolikhet. Baraguay dhilliers corps har nemligen i all haft blifwit kallad från Tortona och Voghera till Vercelli, och kejsaren har begifwit fig till Novara, der han blifwit emottagen med enthus siasm. Att en hufwuddrabbning warit nära förestående synes bäst deraf, att man i Paris med få stor säkerhet wäntade fegerunderråttelser d. 1 Juni, att direktören för stora operan till och med erhållit befallning att låta uppfös ra en cantate doccation, hwilken befallning dock i tide blef återkallad. Marskalken PHilliers knäskada har iill den grad förwärrats, att läkarne rådt honom åters wånda til Frankrife. J denna hämdelse skall general Forey blifwa hans efterträdare i bes fälet. Det tros att den diplomalska förbindelsen es mellan Neapel och kabinetterne i Paris och Cons don snart skall blifwa återställd, och markisen Antoninis ankomst till Paris anses såsom ett tecken härtill. Markisen skall notisiceca frans sta regeringen Frans den andres thronbestigning. — Moniteur af den 2 Juni kungör officielt Venedigs blokad. — Ryflet att storhertigen af Toscana ämnar abdifera till förmån för fin fon bekräftar sig; deremot Heter det, att Eng: land ifrigt bemödar fig att få storhertigen på ithronen igen, UR Rd Telegrammer. Wien d. 2 juni. Från Verona förmär les den 1 d:s, at: fienden angripit fjun: de armeecorpsens avantgarde; Zobels aruec: corps bar hindrat fiendens widare fram. trängande. De särades antal är stort. Bern d. 2 Juni. Osterrikarne hafwa ålagt en kontribution af 3 millioner lirer och 300 oxar. Österrikarne rycka fram mot Veltlin. Österrikarne äro i Sefto-Caleudo och Como. Utwandringar till Schweitz ega vu m i massa. Garibaldi skall hafwa tagit ett af Lovenos utauwerk: hans ställning är betänklig. Hamburg d. 3 Juni. Moniteur af d. 2 d:s förmäler från Vercelli d. 31 Maj, att i fäktningen wid Palestro hade viemontesarne slagit hela fiendens front tillbaka. Derpå blef derad högra flygel ett ögonblick fringångenu af osterrikarne, fom redan ho: tade den pontonbro, fom blifwit slagen öfwer Sesia, der Canrobert skulle förena sig med konungen af Sardinien. Tredje sonaversregemeutet stormade derefter det fiendtliga batteriet och ajorde 500 fänaar an