Helsingborg. — Den i går af Skånska Hufarregementets Musifcorps, till förmån för def enskilda pen sionsinrånning, gifna concert war talrikt besökt. Sasom wanligt ulfördes de gifna musiknum., ren med precision och ensemble samt belönades af publiken med lifligt bifall. — Regn har nu fallit, synnerligast i traf: terna norrut, i betydlig mångd. — Olonborrar hafwa åstadkommit stor förs ödelse å ekskogarne hår i trakten medelst blas dens och biommornas afgnagande, på en stor del träd, hwilka härigenom presentera sig i en temligen misserabel majmånads kostym. ö — En packe, innehållande sidendukar, togs: lördags morgse i beslag af kustwakten P. Jönsson. — Engelholms Tidn. berättar från WramsGunuarstorp, att trädgårdsmästaren Höttig Der? städes, fom förra lördagen blef medelst en mede yra få illa tillpgad af 18:ärige drängen Bengt Olsson, befriats af döden från ytterligare plägor. Den unge mördaren begrundar sitt dåd, sasom wi förut omförmålt, i Engelholms froz nohäkte, och kommer ransakning troligen snart att med honom söretagas wid Södra Asbo hå radsräti. — Wi äro skyldige upplysa, att den i förra numret omtalade båt, som genom ångfartyget yskaltegats förwållande blifvit sönderslagen i härwarande hamn, af kaptenen å nämnde ångs fartyg till fullo ersatts. På fleras begäran wilja wi på samma gång uppmana de danska ångbåtskaptenerna, att då de med sina förande fartyg inlöpa i den trånga hamnen härstädes, litet mera moderera farten än som wanligen nu sker. Kapten Odelstjerna på Fattegar wis fade i lördags att detta går förträffligt an, samt år till lika mycken fromma för hamn fom faryg. — De förut omtalade twenne resande en: gelsmännen, herrar Ashton Burrow och Henry LNensit, hwilka kommit till Swerge för att siska lar, hafwa nu öfwer Götheborg återrest till England, sedan de, förutom att ha besöft Trolls hättan och Hodewalla m. fl. ställen, i Lagaån lyckats fånga — en tar. Nästa sommar, fås wida öfwerenskommelse fan träffas om arrens de af ett laxfiske, ämna de, för att åter förför fa fin lyda i detta afseende samt för ercuritos ners företagande till sjöarne i det inre ar lans Det, återkomma, förstärkte med ännu 6 stycken gemlemanlike larsiskare, och hafwa redan winds talat densamme person, sjomannen Joh. Halls berg här ifrån staden, hwilken denna gång warit dem jöljaktiig i egenskap af wägwisare och tolk, att i samma ändamål biträda wid de påtänkla wandringarne och stora fiskafängena. — Så fom wi förmodat har wederbörande landsoch ftadgpoliå ide behöft ffaffa ljudi den mörka och hemska faf, fom rörde drån: aen Lars Johanssons från Hrkelliunaa förmos ———— ——— — dade mystiska förswinnande från de lefwandes antal, emedan nämnde dräng återkommit till föräldrahemmet, alldeles lik sig som då han förut gick hår i werlden, endast med den ffils nad att han blifwit en smula befyunerlig, samt att han ide will omtala hwarest han up: pehållit fig en få lång tid. En sådan Flips pare! — Riksdagsmannen Ola Månsson antände d. 22 d:s till Stockholm. — Vice pastor A. Lindblad har blifwit uts nämnd till kyrkoherde i Christianopel. — Grefwe Th. Rudensköld i Upsala och kammarrättsrådet, landträntmästaren D. F. Stockenberg i Halmstad hafwa enligt telegram mer aflidit sistl. fredag. — Konstitutionsdagen den 6 Juni har blif: wit föreslagen att firas i Stockholm med en folffett å Djurgården. Det förmodas att flera provinsstäder, der allmän anda finnes och man förftår att tillbörligt uppskatta wärdet af wåra far hänlionella institutioner, skola följa eremps et. — Till Civildepartementet har i dessa das gar ingått summarisk uppgift å belvppet tills werkadt bränwin och erlagda bränningssafgifs ter för den tilländalupna bränningsterminen 1858—59, hwaraf inhemtas, att i större bräns nerier tillwerkades 8,896, 136,20 kannor, med en skatt af 5,377,273 rdr 16 öre, och i mine dre brännerier 2,781, 115,57 kannor, med en skatt af 1,668,669 rdr 40 öre, eller tills:s 11,667,251,64 kannor, med en sammanräknad bränwinsskatt af 7,045,942 rdr 66 öre. När derifrän afdrages fontroll-, uppbördås och redowisningsfoftnaderna 295,942 rdr 56 öre, så återstår en nettobes hållning af 6,750,000 rdr imt, eller just den i Riksstaten för år 1858 påräknade inkomst af bränwinstillwerkningen. — Den långwariga rättegången om anled ningen till sammanstötningen emellan Ångfar: tygen Cimbria och Skåne nalkas sitt slut i förs sta instansen. Ombudet för Cimbrias rederi har nu wid Stockholms Rådhusrätt afgifwit sina slutpåståenden och yrkar att Skånes rederi måtte kännas skyldigt ersätta det sjunkna fars tygets wårde med 110,000 Riksbanksdaler, förs utom den för den olyckliga resan betingade frafsz ten af 430 Riksbanksd., samt rättegångskofts naderna. Om denna höga uppskattning af fartyget kommer att stå fast, få har Skånes rederi att erlägga den oerhörda erfåttningss summan af öfver 220,000 rdr rmt. — En landsortstidning will efter enskilta underrättelser från Stocholm weta, att Bewillz ningsfomiteens förslag hufwudsakligen går ut på följande bestämningar: Bewillning beräk nas af all inkomst af hwad flag den wara må, för rörelse eller lön, lita, eller 20 öre för Nwarz je 100 rdr inkomst, utan att fefnadsomfoftnas derna derifrån få afdragas. Hör inkomst uns der 100 rdr betales ingen bewillning. Bewids — — — ———— — ———— — ning å fastigheter år föreslagen till 40 öre för 1000 rdrs wärde, men skall detta wårde bes stämmas i närmare öfwerensstämmelse med werkligherswärdena, än nu oftast är händelsen. Hwarje husbonde är skyldig uppgifwa sina tjenares lönebelopp, få att äfven dessa få, när lönen öfwerskrider 100 ror, widkännas bewills ning derför. Jnom hwarje taxeringsdistrikt, hwilka i allmänhet skola wara mindre ån de nuwarande och endast omfatta en socken, skola utses taretingsberedningar, hwilkas uppgifter å fastigheternas werkliga wärden famtinfomfibes loppen af lön och rörelse skola tjena taxeringds fomitterna till efterrättelse och ledning. — Af en i Sw. Tidn. lemnad öfwersigt wir far fig, att ide mindre ån 34 etter halfwa ans talet fastsiälda walordningar, gifwa rösträtt Helt och hållet efter betalande utskylder samt porto: nelt mot desamma, få att man har lika måns ga röster fom man betaler riksdaler i skatt. De äro nemligen ståderna Hernösand, Olterz fund, Piteå, Luleå, Haparanda, Säter, Hede mora, Arboga, Sala, Hudifswall, Mora, Bes sterwik, Lidköping, Ulricehamn, Laholm, Falkenberg, Warberg, Kungsbacka, Weriö, Köping, Lund, Ystad, Skanör, Falsterbo, Grenna, Söls wesborg, Lindesberg, Strömstad, Strengnås, Trosa, Mariestad, Söderköping, Wadstena och Enköping. Bland dessa är det endast twå, som begränsat rösträtten till ett högsta belopp, nemligen Hudikswall (till 50 rdr) och Köping Gill 100 rdr). J alla de andra af dessa frå der är rösträtten obegrånsad. Halfwa öfriga antalet städer hafwa antagit en s. k. graderad röstskala, så att ett wisst antal skatteriksdalrar gifwer en röst, ända till ett wisst högsta röft: belopp. För fem ftåder Westeräs, Falun, Ös rebo, Uddewalla, Wenersborg, år detta högsta röstbelopp 3; för trenne städer: Alingsås, Sig tuna, Amål, år det 4; för tretton städer: As skersund, Söderhamn, Hjo, Norrtjelje, Ekefjö, Carlskrona, Carlstad Wimmerby, Skara, Linz köping, Skenninge, Landskrona, Norrköping, är det 5; för trenne städer: Cimbrishamn, En: gelholm, Kristinehamn är det 6; för sju får der, Kalmar, Borås, Kristianstad, Mariestad, Göteborg, Wisby, Upsala, är det 10; för en stad, Umeå år det 11. Slutligen hahva twå städer: Jönköping och Sundswall antagit en obegräånsad röstskala. J 37 städer grundas roms rånen så widt wi af walordningarna kunna finna, på samtliga skatter till staden och dess allmänna behof. I 17 grundas den på wissa stadsutskylder. J 23 på bewillning efter andra artikeln. J 1. Upsala, efter skatt både till kronan och staden. Bland alla städerna är det endast tio, der den inskränkning i walrätten skett, att i det ffars tebelopp, för hwilket röstas, ide inräknas mera ån hwad man skattar i den egenskap, för hwilken man enligt 14 R. O. är walberdt tigad. Dessa städer äro: Warberg, Falun, Skanör, Falsterbo, Sigtuna, Lindesberg, Wim merby, Skara, Linköping och Wisby. J alla of: riga städer är intet ådant undantag gjordt, utan hwarje walberättigad röstar för hwad han ffat: tar, utan afseende på den egenskap (säsom bor: