mlig ifwa r ett i och siella Skå: förra n på t att dens torde isom n wi Mos id af ndra rant amn, b.) gmås ; 2:a ståhle Chef riet i P) —— oleon stora Sedan en för Å e. en lå: ntlhu: d och hufs 8 — snöret första will pråtts från eutras en jag hwars ) som damål n icke få ett , fom Wi gå aderns jer på fen för arlems ännu med sin att wis förtror blifwer jränsor ig Ane m och 9mfatta hwars Alltså (I ånyo — ) m2. — were VLTL 2 dessa penningar anwändas till att betäcka de af kriget förorsakade utomordentliga utgifter. Den nyligen aflidne general Bonat skall efterträdas i befälet af brigadgeneralen Trochu, fom är ex af franska armeens skickligaste offis cerare. J nordliga Piemont står redan mars skalken Canrobert för att hindra österrikarnes framträngande; hang truppstyrka ökas dagflis gen. Marskalken Baragnay d?Jilliers uppes håller fig i Genua och år till den grad lidans de, att man fruktar att han ide skall funna uthärda fältlifwets ansträngningar. Den täpps re marskalken, fom en längre tid haft en Fnås skada, har anwändt få energiska medel för att bekämpa detta onda före krigets utbrott, att dessa förwärrat hans tillstånd i stället att för båttra det. Det år för honom omöjligt at stiga till häst. J pårrsta fallet skola truvpafs delningarne dock icke sakna en skicklig befälhafs ware, emedan general MacMahon har sitt högqwarter i Genua. För närwarande stå res dan omkring 70,000 fransmän i Sardinien, och inom 14 dagars tid skall franska armeen derstädes räkna öfwer 100,000 man. Att det går så långsamt med österrikarnes framryckning, härrör hufwudsakigen deraf, att sardiniska trupparne öfwerallt förstört wågarne till den grad, att österrikarne hafwa de största swårigheter att bekämpa. Från Turin medde lag derom till Journ. des Debatå följande: Regeringen har gifwit befallning att sätta alla fält i de af Österrike hotade provinser under watten och att genomskära wägarne. Ånda från Ticino till Dora äro kanalernas slussar öppnade och jordarne öfwerswämmade. Alla broarne äro till hälften afbrutna, och med 100 famnars mellanrum äro alla hufwudwägarne genomskurna. Nästan alla inwånarne i de provinser, fom genomströmmas ar Ticino, hafs wa slyftat och tagit fina kreatur och lifsmedel med fig. Trupparne hafwa dragit sig tillbaka till Alessandria och Cosale oc) blott qwarlems nat några kavalleri regementen, fom vupphörs ligt recognoscera. — Konung Victor Emanuel har uppslagit sitt högawarter på en höjd wid San Salvatore, fom ligger emellan Cosale och Alessandria, dock nårmaft sistnämnde plats, Hela dalen wid Sesia är starkt besatt af frans ffa truppar. En betydlig österrikisk corps skall hota de från Gemta kommande fransmän, och i Wien wäntar man inom få dagar underråttelse om ett flag. Git telegram förmåler, att österrikarne ber fatt Modena och Reggio. Modena har et citadell och 30,000 inwånare; Reggio, fom år hufwudstad i modenesiska prowinsen af samma namn, har 20,000 inwånare och likaledes ett citadell. General Giulay har sitt högqwarter i Gaårlasco, och österrikarne synas wilja bes fästa fig på Seftaslinjen, således på wenstra stranden af Pofloden. Fransmännen intaga fasta ställningar i dalen wid Serivia, en liten flod, fom faller i Tanaro. Wid Serivia lige ger Jortona, en stad, fom har 12,000 inwånare och ett citadell, och wid Tanaro ligger As lessandria. Denna ställning är således beråf: rikiska undersåter, som för närwarande befinna sig i Frankrike, tillåtet att qwarblifwa der och sköta sina affärer som wanligt under kriget, så långe deras förhåällande ide gifwer grundad anledning till klagan. Huruwida österrikiska undersåter framdeles kunna få inpassera i Frankrike, skall tagas i närmare öfwerwägande. Ssterrikes handelsfartyg, fom för närwarande befinna fig i franska hamnar eller der inlupit utan fännedom om krigets utbrott, erhålla 6 weckors tid för att lemna dessa hamnar. Nyare underrättelser. Från krigsskådeplatsen har man ännu inget wäsendiligt nytt: Österrikarne fortsätta sitt frams ryckande, — sardinierne och fransmännen, af hwilka nya corpser ständigt inträffa, intaga fasta ställningar. Enligt senaste underrättelser ämna österrikarne att i massa gå öfver Pos linjen; en mindre afdelning hade redan gjort ett försök att passera Po wid Combio och fram skjutit fina förposter till Sale i riktning emot Alessandria, men blifwit nödsakade att draga fig tillbaka öfwer floden. Österrikarnes högra flygel fortfar emellertid att hota med att gå öfwer Po wid Trasinetto, emellan Combio och Cosale, hwilket dock torde blifwa temligen swårt, då floden är uppswäld af det starka regn, som nyligen fallit. Wid Candia och Frasinetto fo la redan små träffningar hafwa förefallit, som fostat några mans ömsesidig förlust, och dets samma skall hafwa inträffat norrut wid Lago Magiore, hwarifrån man hört kanondnunder och gewärsskott. — Franska armeens hufwudstyrka ståt ide i Sesiadalen, utan i Scriviadalen emellan Tortona och Voghera, och hotar Håris från österrikarnes wenstra flygel, dereft de skulle wilja angripa Ålessandria. Linjen emellan Cosale och Alessandra år enligt österrikiska upp: gifter besatt af minst 30,000 fransmän. ÖWid Mortara har förefallit en liten ffårs mytsling emellan Ssterrikiskt kavalleri och den flygande sardiniska ryttarkolonn, som blifwit qwarlemnad emellan Ticino och Sesia, för att rekognoscera. En sardinisk eskadron Har fåfs tat med lejonmod mot österrikiska eskadroner och slagit dem på flykten; det berättas att den sardiniske eskadronschefen markisen Colly fåfs tade personligen med den österrikiska anföraren och att denne sistnämnde blef nedsablad. mXndep. berättar att engelska regeringen skall hafwa nedlagt protest i Paris mot franska trup: purnes passerande öfver det neutrala sawoyiska området, det will såga mot att de hafwa be. gagnat jernbanan från Genf till Mont Senis. Franska regeringen har swarat, att den icke funde fästa affeende wid denna protest, eme: dan Frankrike och Schweitz, som det ålåg att häfda neutraliteten i der område fom TWieners traftaterne afsågo, hade blifwit ense om at den sardiniska jernbanan ide war inbegripen i det neutrala området. Huru England upptas git detta swar, år ännu obekant. J Parma har utbrutit en kontrarevolution. Den provisoriska piemontesiska juntan bar på uppmaning af ett truppkommando dragit fig tillbaka och lemnat landet, och hertiginnan, fom