Beskydda den, som ren och skuldlös lider. Eller kanske ännu mera den, med skula. Ty mot en dubbel öfvermagt han strider, Och längtar dubbelt efter tröstens guld. Igenom Er hans böner kunna höras Och uppå dygdens väg han aterföras. Du ädla samfund, tag emot vår helsning Vär lifliga, vår djupa tacksamhet! O, det är skönt att bli en likes frälsning, För tid ej blott, kanske för evighet! Det ger en sällhet, nämnbar ej med orden. Det ger en himmel redan här på jorden. VN—1n. . Hninununiuinin ST RR AA åa -—-— — VA