Article Image
Det har fullkomligt lyckats franska regerins gen att isolera Ssterike i diplomatiskt afseende, och denna stat är nu bragt i den plågsamma nödwändigheten att stå säsom Europas freddförstörare, i det den afslagit att tilltråda de af England och Preussen gjorda förslag. Ens ligt ett telegram från Paris hade England och nämnde makter gifwit Osterrike tjugufyra tims mars betänketid; men det har begagnat denna termin till att genom general Giulay fända Sardinien ett ultimatum, hwari det fordrar, att Sardinien skall afwäpna, och att det skall afskeda alla friwillige (hwilkas antal nu skall belöpa sig till nära 20,000) och hotar med att ofördröjligen angripa, derest det icke inom tre dagar gifwer efter. Österrikes beslut att fåns da ytterligare två armee-corpfer på 80,000 man till Ticino, har Napoleon den tredje ögonblickligen beswarat genom att beordra en koncentrering af flera divisioner wid sardiniska gränsen. Franske kejsaren, fom högtidligt lof wat att ide draga swärdet, få länge Sardir nien ide angreps, år nu fritagen från fitt töf: te, och kriget, fom han åtminstone ide direkte framfallat, skall säledes snart gå härjande of wer Europa. Huru långt krigslågorna skola sprida fig, är swårt att säga; men att dömma af de skakningar, hwilka liksom förebud till en jordbäfning, förmärkas öfwerallt i Europa, skola de utan twifwel gripa fruktanswärdt oms fring fig. Till och med från Konstantinopel hafwa wi redan telegrafunderrättelser, hwilka bewittna att krigseventualiteterna säkert skola framkalla uppror öfwerallt i Turkiet. Uppe hetsningen år allmän, och divanen har beflus tat att falla Omer Pascha tillbaka. — Nys land rustar på det kraftigaste. General Läderd står i Bessarabien färdig att rycka i fält med 60,000 man, och i Georgien bildas en rysk armee-corpå på 100,000 man. Oordningar, upphetsningar och patriotiska upprop höra till ordningen för dagen. I Nizza hafwa gatu skandaler egt rum, wid hwilka en högt uppsatt fremling blifdit swårt misshandlad. J Bos logna har professor Ferrantis anditerium Olifs wit utrymt med blanka wapen af gensdarmer. Han hade under lifligt bifall hållit en före läsning öfwer Napolcon den förstes politik, och då han några dagar derefter wife föreläsa öfver Napoleon den tredjes, inträngde en mängd gensdarmer i salen och befallte åhörarne att aflägsna fig. Då man icke straxt åtlydde, hög: go gensdarmerne in på studenterne, och många af dem blefwo fårade. Universitetet har protes sterat met denna framfart. — J baierska tids ningar finnes en uppmaning till en allmän bes wäpnad tysk folkwandring mot Napoleon den upprilliga önskan att afwända de werlden hos tande faror och hand pligt att icke lemna oförs sökt något med rifets åra och rått förenligt mez del till fredens upprätthållande. J en följd af år har Sardinien uppträdt flendtligt mot Öfters rifes heliga rättigheter; genom Turinerfabinets tets sista manifestationer har det blifwit dessa rättigheters förklarade fiende; genom fina rujts ningar har det förberedt fig till ett angrepp. Det gifwes för sardiniska regeringen blott ett medel att öfwertyga werlden om, att den icke tänker på krig och omhwälfningar; detta medel bestär deri, att Piemont nedlägger de wapen, fom det fan bruka till att begå en får förbrys telse mot folkrätten, mot grundlagarne för den rättmätiga ordningen, mot Jtaliens sanna lycka, mot (Europas wälfärd. I följd häraf har ös sterrikiske utrikes ministern utfärdat en skrifwelse till grefwe Cavour, hwari Sardinien enträget och på det försonligaste sätt, men tillika med en slutlig och ödesdiger warnings allwar, upps fordras till att afwapna. Om Sardinien föl: jer denna uppmaning, få wet Det, att det ges nom Osterrikes ord år tryggadt mot hwarje ans grepp. Hör öfrigt är det ide den fejferliga res geringens afsigt att taga sitt förslag tillbaka, hwilket afser att träffa en allmän öfwerenss kommelse emellan stormakterne att sätta fin krigsmaft på fredsfot. Liksom i denna artikels ordalydelse ide tas las om någon krigsförklaring, så innehåller följande numret af IViernerz3eit. en anmärks ning, hwaraf det synes, att Österrike med fina tre dagars uppskof blott afsett att utesluta Sar: dinien från deltagande i kongressen, få wida Det icke efter denna tid bestämde fig för att afs wåpna, och att fongresfen således eventuelt blott skulle komma at bestå af stormakterne. J Conftturonnel uttalar fig Renee mycs Fet skarpt ang. Österrikes förhållande mot Sar: dinien. Han iror, att det är Österrikes finans förlägenhet, fom nödsakar det till det förhvifs lade steget, att säna allt på ett fort, för att få ett slut på ställningen, likagodt huru. J Paris tydes man öfwerhufwud hafwa warit förberedd på ett sädant steg af Österrife, ty i thorsdags natt El. 2 fick ide blott 4:de dis visiionen af Pariserarmen under Vinoy och divisiionen Reuault i Lyon order att ofördröjs ligen afgå till Toulon, der allt år redo att inskeppa dem till Genua, utan kejsaren har res dan fördelat öfwerbefälet öfwer trupparne på följande sätt: marskalken Magnan blifwer chef för Parifersarmeen, hertigen af Malakow skall kommendera observationsarmåen, hwars hög: awarter blifwer i Nancy; marskalken Castellane blifwer chef för armeen i Lyon; marskalken dHilliers, general Mahor, marskalken Canroz bert och general Niel skola kommendera de 4 divisionerna af Alparmåen. Prins Napoleon skall erhålla ett särskildt kommando. Marffals fen Randon har blifwit utnämnd till generals stabschef för Alparmeen. Keisaren ämnade den 26 afgå till Lyon med hela fin militåra stab. Hans bagage war re: dan afsändt. — — CM oo Ä — Moniteur meddelar, att Österrike icke autagit Englands nyaste forslag, och bekräftar, att det syues att Österrike dis rekte uppfordrat Sardinien att afwäpna, samt tillägger, att emot detta faktum har fransmännens kejsare befallt att foncentres ra flera divisioner wid sardiniska gränsen. — Den officielle Wiener Zeit. för i dag förmåler likaledes, att Sardinien, fom i manga år kränkt Öftervikes rättigheter blifwit uppfordradt att afwäpna. Jemte denna uppfordran fasthaller Österrike oförändradt förslaget om en allmän afwåpning, fastän den till Sardinien ställda uppfordcan icke kunnat underordnas detta förslag. — D. 23 April. Wiener Zeit. mede delar i fin icke officiella afdelning, att Ö. sterrike widblifwer sin fordran angående Sardiniens afwäpning och nekar detfamma rättighet att deltaga i koungressen, fom evens tuelt endast fan bestå för stormakterue. — Morn. Herald har auan icke upp: sifwit allt hopp om fred; tidningen tror, att man först bör afbida Sardiniens förs Flaring. 3 Patric heter det att de bes stämda tre dagarne, fom blifwit gifna Sars dinien, utlöpa söndags afton. A m sterd am d. 22 April. Hwete 3, råg 2 gyllen högre med temligen liflig om: sättning. Frankfurt d. 23 April. Förbunds församlingen har beslutat, att hufiwndbvu:s tingenterne skola göras marschfärdiga och forbundsfästniugarue provianteras. S nriin. Deputerade kammaren Har gif: wit regeringen oinskränkt fullmakt. — oniteur af den 24 säger, att äfwen Preusfen, liksom England och Rypssland, protefies rar mot ÖSsterrikes hållning. SKreug Set. af den 23 meddelar, att Ryssland befiutat att fätta general LCiiderd armee-corpå på krinsfot. Nyssland förkElarar, att det ide will framskjuta truppar, om Zyskland icke gör det; eljest srall det uppställa en observationscorps På öfterris Fista gränsen,. Hamburg d. 23 April. Asfuraden rerna härstädes wägra att assurera mot krigsfara. Österrikiska Ctreditaktier 60; Nationallån 39. — Micner: Zeit. af d. 24 berättar, att uppmaningen till Sardinien framstälits d. 19, att man efter tre dagars förlopp fordrade ett afgörande swar, och att man i motsatt fall hotar med att auwända war peumakt. — Från Frankfurt meddelas d. 24, att 160,000 fransmän äro på marsch till Savoyen. — Från Portsmounth förmäles rykteswis att Gaualflottan afgått med förseglade order till adriatiska hafwet. London d. 24 Apr. Ungfartyget Pers cia har medfört öfwer en million dollars i kontanter. Kalkutta d. 22 Mars. Enligt ber rättelser från Shanghae är silket dyrt, thee mycket fast. NR ; 5 42O6AA 32 Men na MM E AAA

26 april 1859, sida 3

Thumbnail