uppehålla fig der ett par dagar, innan han af reser till London. Skaror af friwillige fortsar att strömma til Sardinien. Det berättas från Florens, att en bataljon af 600 unga Toscanare stå i begrepp att marschera till Turin; de hafwa anhållit att få förblifwa tillsammans och bilda en fer stild bataljon. — Garibaldis fricorps beröms mes för fin goda disciplin. J en depesch från Bucharest af d. 14 d:s påstås det, att de nio personer, fom äro arres sterade för delaktighet i attentatet mot Couza, alla äro österrikiska undersåter. Enligt senare ingångna underrättelser, synes Preussen liksom England wara i begrepp att förlora tålamodet. Sinnesstämningen i Wien skall wara i högsta grad krigisk, och en Forres spondent till 7B. H.7 berättar till och med, att den unge kejsaren, är fast besluten på krig, och att han blott ber fin utrikes minister fort: sätta underhandlingarne, emedan han är öfs wertygad, att de ide skola leda till något res fultat. Frankrike sortsätter fina ruftningar med efs tertryck. Det har till och med gått få långt, att ett blad, ÖJourn. FrancesCentrale, fom dock är temligen obskurt, berättar huru armeens generalstab skall blifwa sammansatt i händelse af krig. Wi wilja för kuriositeten skull meds dela listan: kejsaren blifwer högste befålhafware, marskalken Canrobert nästkommenderande, general Niel tjenstgörande general, general Les boeuf chef för artilleriet, och general Martimzs prey generalstabschef. Man omtalar dessutom, att marskalken Pelissier skall utnämnas till chef för Parifersarmeen i stället för marskalken Magnan. — En telegrafdepesch af d. 13 d:s har beordnat tre algieriska Jouaver-regementen att inskeppa fig till Frankrike. Fimes har uppgifwit hoppet om fred och förklarar, att England hwarken will taga parti för Frankrife eller Österrike, om det kommer till frig. — CEconomift förklarar kongressen rent ut för omöjlig. — Lord John Russell har i ett tal till sina wäljare nekat att binda sig wid något löfte beträffande reformen och ans gripit den hemliga omröstningen; med affeen: de på de utländska angelägenheterna afgaf han följande förklaring: PMin politik har hwarken ett äregirighetskrig eller en territorials förändring för ändamål; men Jtalien måste, få widt det ligger utom Österrikes defittningar, förblifwa fritt, fonftitutionelt och oafhängigt af Ssterrikes inflytande. AM frus PFA Ffa W., ske före kongressens början, will Frankrike icke heller sätta sig emot detta. Artiklen slutar med den förklaring, att om än alla swårigheter ännu icke äro undanröjde, häntyder dock allt derpå, att det snart skall komma till ett slutligt afgör rande, och att ide längre något hinder är i wägen för kongressen. Man ser således nu, huru sakerna stå. Frankrike går in på begås ran om den allmänna afwäpningen, på hwad fått man will hafwa det, men fordrar deremot något, fom de andra mafterne fannolift ide skola medgifwa. Det hopp, som uttalas i i flutet, år karakteristiskt för Moniteur-artikflarne och har alldeles ingenting att betyda. Härför tala äfwen de förklaringar, fom lord Malmesbury och lord Derby i måndags afs ton afgåfwo i öfwerhuset. Engelske utvifesmis nistern framhöll uttryckligen, att de öfriga is talienska staterna wäl skulle sända gesandter till kongressen, men att desse skulle wara utes slutne från förhandlingarne. Hans kollega, premierministern, yttrade sig i samma anda, och till slut anspelade Han på, att några maf: ter blott syntes drifwa gäck med kongressen, och att England i detta fall war skyldig sin wärdighet att helt och hållet draga sig tillbaka i fin neutralitet och förbereda fig på alla evens tualiteter. DJsraelis yttranden woro i huf: wudsaken ide divergerande från hang Golles gers; han yttrade blott till slut, att der Ännu är hopp om en fredlig lösning af förwedlins garne, hwilket lorderne Derby och Malmesbury icke heller hafwa motsagt. Sardiniska regeringen har i Gagz. Piemons tege af d. 17 d:s afgifwit en förklaring, fom innehåller en bättre borgen för fredens bewas rande än Moniteurnotn. Enligt denna förs klaring will Sardinien, äfwen om det blifwer uteslutet från kongressen, just icke fullständigt afwäpna, men dock underlåta att inkalla sin reserv, att mobilisera sin armee och slutligen låta denna blifwa stående i de aldeles defensiva positioner, som den intagit under de ire fitta månaderna, få wida Österrike deremot will inställa sina truppsändningar till Jtalien. Enligt en Wienerkorrespondent till 7B, GH. skall grefwe Carolys mission till S:t Peters burg afse att förmå Ryssland afgifwa en bins dande neutralitetsförklaring i händelse af krig emellan Österrike och Frankrike. Ryssland skall nemligen hittills alldeles icke hafwa yttrat sig angående fin eventuella hållning emot Wiener kabinettet. Engelskt hwete 2 sh. högre, men utan af. sättning till detta pris; fremmande är fåldt till 1 sh. högre. Bönor I sh. högre; hafre flau. Amssterdam. Råg 3, hwete 3 gyllen högre, med temligen liflig omsättning. Hamburg d. 19 April, I går afton sokte DJSraeli i underhuset att ännu bir behålla hoppet om fredens nyprätthållande. Annorlunda förhöll det fig med Malmesbury och isynnerhet med Derby i öfwerhuset: Dessa yttrade att Cowley warit på god wäg (att frilla :wistigheterna), men då fom Ryssland emellan med fina förslag om en kongress. Man borde emellertid icke wara utan allt hopp om en fredlig lösning. Doc öfwerensstämde det icke med Englands ära att längre diskutera preliminärerua. Ti den war nu kommen, då det mäste afgöras, om kongressen skulle komma till stånd. Den tid war nära, då England skulle förklara, att nuderhandlingarnes period war förliden. Det måste motsträfwande draga sig tillbaka från en inblandning i angelägenheter, wid hwilka det icke kunde hoppas att göra när gon nytta. Om Cugland emellertid drog fig tillbaka, skedde detta med förklaring ar en bewäpnad neutralitet. Skulle kriget utbryta, komme det icke blott att omfatta Jtalien, utan hela Europa. Silfwerafsändning till Jndien och Chinå d. 20 d:s 600,000 p. st. — En artikel i Moniteur behandlar underhandlingarne widlyftigt. Frankrike är icke heller obenäget att gå in på en af: wäpning innan kongressen sammanträder. — Euligt Opinionue är Sardinien be redt att icke inkalla reserven, om Österrike will inställa fina truppsändningar. London d. 19 April. Parlamentet är i dag ajourneradt, och om lördag skall de upplösas. Engelska garnisonerne i Medel hafwet blifwa skyndsamt förstärkte.Times fiuner, att ministrarnes förklaring i går icke är lugnande. Neworleaus d. 6 Apr. En eldswå da har förorsakat skada för en million dol lars. Hamburg d. 20 April. Serald med delar, att Sardinien gått in på en allmän samtidig afwäpning före kongressen, hwar igenom det största hindret för dess samman trädande är nndanröjdt. Bladet motsäge ryktet, att engelska krigsskepp skulle afg till Triest.