Article Image
Jve 4 fsen 051558 hafwa lika för lika, och att underhandlingarne hafwa strandat, emedan Österrike ide welat bes qvämma sig till detta medgifwande. mFrankf. Journ. förmäler från Belgrad, att Skuptschinan skall sammankallas i Kragujes watsch för att votera nödiga summor till uts skrifningen och utrustandet af en armeecorps på 34,000 man. Det är dessutom fråga om en Ive 323 UPPER LTT offenfiv och defensiv allians emellan Serbien och de förenta furstendömena. Franska eskadern och franska trupperna Hafs wa, enligt underrättelser från Hongkong, brus tit upp från Begon. Cochinchineserna hafwa angripit de qwarblifna trupperna och dödat 200 man. — J Tonkin skall man hafwa upps täckt rikhaltiga guldminor. Ryare underrättelser. Af senare ingångna tidningar wisar det sig, att Slobe kommit för tidigt med sitt meddes lande angående Österrikes krigsförklaring — en sådan hade ännu icke blifwit utfärdad d. 9:de, då bladet berättade det. För öfrigt korsa uns derrättelserna hwarandra. — Fredsprofeten Pays har fått twå engelska ftallbröder Movrn. Poft och Morn. Herald af hwilka den förre förfåfrar, att Öfterrife afftått från Piemonts afwåpning, och att fongresfen nu få fort fom möjligt skall sammankallas, och den sednare tror, att markisen dAzeglios förestående ankomst till London skall bewara freden. De andra tid: ningarne hysa ide få gynsamma förhoppnine gar. Moniteursartifeln, hwaraf telegrafen meds delar ett fort utdrag, tyckes just ite hänleda tankarna på fred. Man försäkrar dessutom, att Moniteur i dessa dagar åter skall taga ordet, för att wisa Österrikes hållning med afs feende på Piemont, och nödwändigheten af att widtaga energiska åtgärder, för att wärna Frans rikes intressen och hålla sina förbindelser mot Turinerhofwet. Skulle denna artikel komma ut, wore det ungefär detsamma fom en krigs. förflaring säger IJndep. Den minifterielle Öft. Corr. försäkrar, att Ssterrike wid alla tillfällen ådagalagt fin fårs lek för freden, men att det dod ide will drifs wa det få längt, att andra derigenom få tid att rusta fig till kriget. Sardininiens afwäps ning war gjord till wilkor oh England hade gått in derpå, under det Österrike såsom första kongressakt föreslagit en allmän afwäpning och derigenom fogadt en sjette punkt till fongrefpres liminärerna. Frankrike hade emellertid icke trott fig i stånd att förmå Piemont att ensamt af: wåpna. Derpå hade Österrike föreslagit att låta en allmän afwäpning föregå kongressen såsom borgen för freden. Artikeln slutar med att fråga, huru man kunde tro, att Österrike skulle wilja tillträda kongressen utan handgrips liga bewis på de andra makternes goda wilja. — Man kan således ide längre betwifla, att Önerrife föreslagit den allmänna afwäpningen, som skulle föregå kongressens öppnande, och att Frankrike hittills blott förklarat sig willigt att låta afwäpningen blifwa första föremålet för fongressens förhandlingar. Allt öfrigt synes ännu oklart. — Emellertid innehålla tidningars ne en massa korrespondensartiklar angående land skola sluta fig till Österrike och wånda fir na wapen mot Frankrike, såwida detta icke des förinnan twingat Piemont att afwäpna eller afstått från en bewäpnad intervention till sin förmån. JVimed yttrar i en ledande artikel, att ett stort krig år på wäg att utbryta, och drager anledning häraf häftigt i fålt mot miniftiren, emedan den will upplösa parlamentet i ett få wigtigt ögonblick. Enligt ett telegram till le Pord hafwa Ör sterrikes sednaste bemödanden att erhålla ett pens ningelån i London misslyckats. Österrikes finans: tillständ betecknas såsom förtwifladt och man talar till och med om twångslån. Från Turin förmäles pr telegraf, att d. I d:s hade inträffat 500 friwillige från Lombars diet, Venedig, Livorno oh Romagna. — Kos nungen af Preussen uppehåller fig nu i Neas pel och synes befinna fig bättre af det milda klimatet. Konungens af Neapel tillstånd har deremot till den grad förwärrat fig att han es mottagit sista smörjelsen, och läkarne skola bafs wa förklarat, att han knappast kan öfwerlefwa påsk. Det berättas, att den unge hertigen af Calabrien, enligt sin faders anordning, skall öfwertaga ledningen af regeringsärenderna. or —— ——— Telegrammer. Hamburg d. 10 Avril. Engelska re geringen har emottagit gynsamma under: rättelser från Jndien. — SRNoniteur för i dag inuehåller en artis fel om Tyskland. Det säges deri, att Frank: rike respekterar den nationella retligheten; att Tyskland icke har någon orsak till fruktan; att Frankrikes hållning i den italienska frås gan ide fan wäcka missstroende — Frants rike fan icke wilja angripa det i Tyskland, fom det önskar bewara i Jtalien. Def vo: litik är fremmande för alla äregiriga ervfvingar, och def regering bemödar fig ftäns digt att undanrödja alla swårigheter. Dej omsorg hade hittills förebyggt inwecklingar i Jtalien. J den tysk-danska angelägenhes ten hade regeringen — i trots af sina egna sympathier för Daumark — för stätt den ty: ska patriotismens grundade retlighet och werkat försonande i Köpenhamn. Franks rike skulle aldrig hota ett nationelt Eyft: land, då Tyskland förenade en foderativ or: gananisation med en enhetssträfwan, hwars principer ligga i tullforeningen. De frame steg, fom grannstaterna gjorde i handel och industri, kommo äfwen Frankrike till godo. — D. 11 April. I Globe af d. 9 hes ter det: Wi hafwa allt skäl förmoda, att regeringen i eftermiddag erhållit meddelans de om, att Esterrike förklarat Piemont krig. i — J en privat korrespondens från Wien til Börseuhalle påstas, att Prenssen och England skola af Frankrike begära att SZars dinien afwäpnas eller att Froutrite förblif: wer neutralt. — UUDIU 24g-. ib. högre än i måndags; fremmande hwete i mindre partier något dyrare. Amsterdam. Råg 3 gyllen högre, med temligen liflig omsättning; hwete håls ler sig i pris. — Preusss. Zeit: Fruktan för at: Fous gressen icke skall komma till stånd är ingar lunda ogrundad. Prenssen gör förnyade för: sök; men icke dessmindre will det hälla fig förberedt på alla eveutualiteter, och det wäns tar detsamma af fina tyska förbundskfams rater. Wien d 11 April. Erkehertig Albrecht har afrest till Berlin. Pays för i går påstår, att alla swårigheter, fom ställa fig i wägen för kongressen, äro undanröjde; en allmän afwäpning skall ega rum; Österrike är ense härom. Deremot betraktar Times kriget såsom förestående. Hamburg d. 12 April. J en privat korrespondens till BVörfenhalle från Wien af d. 10 d:s meddelad, att England och Prenssen från Wien blifwit öfwertygade om Napoleons krigiska afsigter. Enligt de hemliga artiklarne i den franffspicmontefiffa traktaten är det fråga om Lombardiets ers öfring. Misslyckas Englands och Prenss seus bemödanden att beweka Napolcon till antagande af kounferenswilkor, skall följden blifwa en österrikisk, preussisk, tysk och engelsk koalition emot Frankrike. — Öfterr. Corr. af d. 11 söker i on lång artikel att ådagalägga Österrikes färs lek till freden, och förklarar flutligen, att Öiterrike blott will deltaga i kongressen, då en allmän afwäpning föregått denna. — Erkehertig Albrecht har ankommit till Berlin och stigit af i kongl. slottet. Paris den 13 April. Nentes 68. Kous ferensen har erkänt Gonzas wal under förs behåll af alla frågor om rättsförhållanden. J Bucharest har en sammanswärjning mot Gonzas lif blifwit upptäckt. Hamburg d. 14 April. Det berättas att konungen af Neapel är död, — Herald för i dag yttrar swaga freds: förhoppningar; morgonbladen hysa ännu mindre hopp. Times meddelar att pars lamentet skall upplösas d. 21:ste. L wW Lippspringe. Efter min återkomst förlidne sommar från ben på sednare tiden mot bröstsjukdomar beröms da Brunnsorten Lippspringe i Westphalen, har jag från kände och okände landsmän emots tagit flersaldiga förfrågningar om denna i wårt land hittills föga bekanta Fursort. Emedan jag saknar tid att i detta affeende inläåta mig i en större brefwerling, må det bes näget tillåtas mig, att på detta fått underråtta lidande landsmän: att wattnet i Arminiusfållan derstädes nytts jag dels för drickning och dels för bad; att den erkännes wara ganska werksam mot bröstlidanden, serdeles sådane, som hafwa sitt upphof från underlifwet; Ups YIVIPT IP —

15 april 1859, sida 2

Thumbnail