Marie Bebådelsedag predika: J Höamessan Kyrkoh. Witt. J Astonsängen Stadskomm. Sjöberg. 3 Söndagen i Fastan predika: J Högmessan Kyrkoherden Witt. a J Aftonsängen Stadskomm. Sjöberg. Helsingborg. — Wid sammanträde af direktionen för gas: lysningen d. 21 dis, beslöt pluraliteten att till gaswerfsanläggare härstädes ulse engelske inges niören hr Milne, såframt direktionen med honom kunde blifwa ense om de närmare wilkoren för anläggningen och han, M., kunde lemna fulls giltig borgen för arbetets werkställande och foli: ditet. Årbetet år beräknadt att mwara färdigt före december innewarande år. . (D. P.). — Bewäringsmötena för Christianstads län äro utsatta att hällas å nedannamnde tider och ställen: för Albo härad ä Brösarps tingsställe d. 27 April kl. 12 på dagen; för Cimbritshamns stad och Jerrestads härad å rådhuset i Cimbritshamn d. 28 April kl. 11 f. m. för Jngelstads härad å Hammenhögs tingställe d. 29 April fi. 10 f.; för Gerds härad å Nöbe belöfs tingställe d. 30 April kl. 10 f.; för ftas den Christianstad med tillydande å Landsfands liet härstädes d. 2 Maj fi. 12 på dagen; för Willands härad å Fjelkinge tingställe d. I Maj kl. 11 f., för Ostra Göinge härad å Broby tingställe d. 4 Maj kl. 12 på dagen; för Wes strå Göinge härad å Röinge tingställe d. 3 Maj kl. 10 f.; för Norra Åsbo härad samt Björnekulla, Norra Wrams, Stenestads, QUuvis dinge och Sönnarslöfs socknar af Södra Åsbo härad å Aby tingställe d. 6 Maj kl. 10 f. m. samt för staden Engelholm, Bjäre härad, jemte Starby, Höja, Ausås, Ströfwestorps och Bros by socknar af Södra ÄÅsbo härad å rädhuset i Engelholm d. 7 Maj kl. 10 f. m. (S. P.) — Upsala Wetenffapssfocietet bar till heders: ledamöter inkallat Stadsrädet Grefwe Hamils ton och Ofwerste Ericson, samt till ordinarie ledamöter Professor Berlin i Lund och Ajtronomen Mag. Lindhagen. — Finnhytte brufö: och) landtegendom i Gryts hytte socken af Örebro län har, jemte betydans de grufwedelar uti Persbergsfältet, i dessa da gar blifwit försåld till Öfwerintendenten W. von Knorrina och Kabinettskammarherren Arel Gabriel Leijonhufwud för 300,000 rdr rit us tan inventarier. — Det är bekant, att åkerbruket under de sednare åren gjort ofantliga framsteg hår itlans det, men alltför ensidigt, få an ladugdrdåjödt: seln på samma gång blifwit för mycket förbis sedd. Eit ytterligare bewis härför lemnar Kvoms merskollegii beränelse för år 1857, enligt wil: fet Swerge för nämnde enda är ffattat till ut: landet 10 millioner rdr emt för ladugårdspros dukter (43,000 tunnor salladt fött, 2280 ft. nöt: freatur, 104.000 lisp. smör. 90000 lisv. stt 2,700,000 skålp. hudar och skinn7). Om man härmed jemför förhållandet under samma år i Danmark, så finner man att under samma tid detta lilla land, oaktadt sin ojemförligt tätare befolkning utfört ladugårdsalster för en fumsz ma af öfver 23 millioner rdr vmt, en fums ma, fom Danmark kunnat kontant indraga för samma sorts waror, för hwilka Swerige fått betala 10 millioner rdr. — En annan artifel, fom också ganska wäl kunde produccras i lans det, är Humle; likwäl infördes häraf från utlandet är 1856, nåra 23,000 lispund till ett wärde af öfwer en half million idr. Man fer häraf hwilka stora summor funna qwarhållas inom landet, när dess stora resurser hinna bättre blifwa tillgodonjutna. — Under d. 11 d:s har K. Mit förordnat öfwersten och chefen för Södra Skånska IJnfans terizregementet m. m, Gustaf Åberg att i landss höfdingens ställe förrätta innewarande års möns stringar med bewäringsmanskapet inom Malmös hus lån. — Enligt fommersfollegii kungörelse af den 18 d:s äro följande främmande länder af fres aturssjukdomar smittade, nemligen af hornbos skapssjukdom: Pommern, Sleswig, Nederlånderna, England, Skottland och Jrland; af ans nan sjukdom bland hästar: Finska hamnarna från och med Wasa till och med Elenäs, och af fårsjukdom: Pommern samt Aalborgs stift i Jutland. — Götha hofrätt har dömt lomministern i Nöfs och Heda församlingar af Linköpings stift, J. P. Högström, anklagad och lagförd för fyle leri under sitt embetes utöfning, förlustig prefts embetet och fin innehafwande fomminiftersbeställning. — Från Hitteren berättar Trondhjemsposten följande märkliga händelse, hwars skädeplats war gården Sferbudal: Bonden Mårten Rasmussen hade omfring kl. 8 på aftonen gått till sängs tillifa med hus sets öfrige inwånare, och höll just på att ins slumra, då han wäcktes af ett häftigt flag på dörren. Han trodde att den häftiga fydwefts stormen anställt någon skada på huset, hwars för han steg upp och gick ut i förstugan. Men hwem målar hans förwåning, då han fick se en sior björn, som med uppspärradt gap mötte honom i den yttre dörren, synbarligen bländad af ljuset, fom Mårten höll i handen. Denne fattude sig dock snart, stängde hastigt till ftugudörren och tog den på wåggen hängande reff: lan, fom han laddade under den uppwaknade hustruns och de fem små barnens förskräckelse och jemmer. Björnen, som blifwit innestängd i förstnaan Ddå Hon Jffraå YDåärron acumnamn fy fförr —7 VV —-c— owädret, gått in, slogs igen af stormen, började emellertid att bombardera stugodörren med sina wäldiga ramar, och hade just inslagit en brås da, hwarigenom han stack sitt ludna hufwud, då twenne wälriktade skott af Mårtens dubbel reffla sträckte odjuret till jorden. Bestens fött och präktiga hud betalade naturligtvis rifligen familjens störda nattro och sönderslagna dörr. Stocholm, Utnämde d. 8 d:s: wid Lifgardet till häst, till ryttmästare, löjtnanten F. A. U. Nosencrantz; wid Götha Artilleri-regemente till major, chefen för artilleristaben, majoren i artilleriet och kaptenen wid Swea artilleriregez mente C. G. Lagercrantz. — Under d. 10 d:s har K. M:t i nåder bewiljat fommendörfaptes nen wid flottan m. m. C. F. Löwenborgs uns derdåniga ansökning om öfwerflyttning på flots tans reserystat. — D. 19 Mars. Trolidomskonster. — Att enfaldens gamla förkärlek för underwerk, på hwilka så många widtomfattande finansplaner blifvit grundade, icke ännu förnekar fig, fins ner man af följande i DB. meddelade polis: historia: En dag i början af denna wecka lyckades der polisen att på Södermalms torg anträffa en qwinna wid namn Carolina Sofia Berggren, hwilken gjort fig känd säsom bedrar gerska. Kiskilliga gånger har Berggren warit under tilltal i Poliskammaren för utöfwadt trolleri, d. w. s. för lyckade försök att på ber drägligt sätt tillnarra sig hwarjehanda saker. Hon har gjort fig bekant med pigor och hu strur, hwilkas mån warit bortresta, samt intas lat dessa, att hon egde förmåga, att åt de förjts nämnda skaffa präktiga fåftmån samt till de sednare hemföra männen. Ingen kunde mets tagas bättre än en sädan undergörerska, wars före hon ock sällan rönte motsägelser i fråga om de för utförande häraf nödiga arrangemens ter. Härtill föregaf hon fig wara i behof af hwarjehanda, och den otåligt wäntande måste med uppoffring af klädesplagg eller andra far fer wanligen bidraga till ändamålets winnans de. Antalet af dessa offer war emellertid ber roende af det afstånd, hwarpå den kallade bes fann fig; få att om denne uppehöll fig på t. er. nio mild afstånd härifrån, måste lika måns ga persedlar aflemnas m. m. Destia trolkvm ster hafva dock numera kommit i misskredit hos Verggrens gynnare och bekama, hwarföre hon slagit sig på en annan industri. Hon har wändt sig till unga tjer stflickor, samt afnarrar dem penningar eller andra saker såsom erfått: ning för löftet om goda tjenster, hwilka de 2— — (ksÖ orKSfiaÖ MA an j uftiffteandoe ftuff,:fmÖ DE