5stockholm d. I Mars. Korvetten Xagers ee. Chefen, kapitenen Indebetou, rapporter från Genua den 26 Februari, att han med etten hade lemnat Villa Franca den 19 och indt till Genua den 24 dennes. I Genua af örlogsfartyg endast fardinffa, nemligen: ffregatterna Victor Emanuel och Carlo erto hjulfregatten Governolo af 450 håfts ter och 12 bombkanoner, ffrufforvetten Mons bano och 2 andra serdeles wackra jerns åtar begagnade till transporter, sednast rupper från Sardinien. Bland 500 hans fartyg, fom lågo i hamnen, war blott ett swenskt: skonerten Augufta från Gefle. deln war tryckt och nästan inga frakter ers os. edan Lagerbjelkes tackling blifwit försedd förrådet hunnit fyllas, hoppades kaptenen ebetou snart kunna lemna Genua för att ölja expeditionen. Korvettens befäl och bes ing woro friska. Jenny Lind säges hafwa för afsjgt att fa Stockholm och lärer hafwa förhyrt foms nöje i hufwudstadens granskap. Litteratören och f. d. aktören F. W. O. ert har härstädes aflidit. Han har före it åtskilliga dramatiska originalstycken, fur er, bearbetningar och öfwersättningar, Dwwvil: lifwit gifna å härwarande theatrar, samt väl en tid egnat fig åt publicistiska bestyr. Ulti Galesburgh i Jllinois af Förenta terna utkommer sedan början af detta år idning på swenska spräket med namnet Fri: vännen, hwaraf några nummer hitkommit. ingen, fom utgifwes twenne gånger i mås n, år grundad af en förening, hwars medz nar inom fig utwälja en redaktion af 12 möter, med uppdrag att redigera tidningen re månader, hwarefter nytt wal sker. J går på middagen afgick första ångbå: ör i år, Etif Waderhan från Stocholm ulandet. (P. T.) D. 10 Mars. Utnämnde d. 1 d:s: wid nds regemente, till andre major, tredje ven m. m. friherre C. G. Nalamb; till e major, kaptenen ed) kompagneschefen E. Dagberg; uti Armeca till majorer, ryttmän wid Lifgardet till häst, m. m. C. J. himom:, och kaptenen wid Uplands rege. e m. m. friherre L. F. Sijernstedt. Assked bewiljades d. 10 t:s ät bibliothen hos H. K. H. Kronprinsen Regenten, res ntspastorn m. m. C. L. Daylfelt från ide bibliothekaricbefattning, hwarnll samma blifwit i nader utnämnd förste amanuensen rifsartivet grefwe A. T. G. Orenstjerna. Atalet mot Ola Måneson fortsattes i gär Swea Hofrått, då swaranden ingaf sin aring i målet. Efter upplafandet häraf de Hofrättens advokatfiskal, an ban för fin de ansag Ola Maasson genom fin för: ng på nagot satt hafwa lyckats wederlågga tot honom gjorda anmärkningar, hwarföre fatfiskalen, med åberopande af fina förut i t afgifna påstäenden, för fin det öfwerlemdetsamma till Hofråttens slutliga bepröf. oe. Likasa Ola Mänsson, hwilfen der. e ingaf ett af t. s. ombudsmannen i Mals dislont uhändigadt intyg derom, att ban t fig fin direltörebefattning i Malmö dis . Hårpå tillkännagaf advokaffiskalen, aft nu företedda bewis icke kunde föranleda de Casagnac, fortfar att göra fin werkan. Börs fen har blifwit fullkomligt lugnad, och alla de, fom för få dagar sedan fruktade för krig, flå fig nu åter till ro. Kejsaren har ånyo swångt fin trollstaf, och, liffom ett ord af honom på nyårsdagen war tillräckligt att bringa hela Curopa i uppror, få synes nu ett penndrag wara nog för honom att få stormen till att lägga fig. J Tyskland år man tillfredsställd öfwer detta uttalande, fom dock blott får når gon betydelse, om man år i stånd att genom skäda den man, från hwilken det härrör; men hwem fan förlita fig derpå? Till och med enz gelska tidningarne flå fig till ro — blott Times betraktar Moniteurs artikel med misstroende och fortfar att uttala fig raljerande om dens samma. Det enda ftålle der den ide funnit någon god jordmån, år Sardinien. Förgäfwes förklarar Cavours organ DOpinione fig nöjd med densamma och betraktar det fom en före del, att kejsaren, under förutsättning af ett ös sterrikiskt angrepp, ide will stå såsom utmas nande, utan såsom förswarare af Europas fred, och att således hela answaret för kriget skall komma att tynga på Österrike; — men den allmänna opinionen dömer helt annorlunda, och oaktadt ännu ingenting bestämdt föreligger, antager man dock såsom afgjort, att grefwe Cavour nedlägger fin ministerpost. Konung Victor Emanuel, säger man, har tills widare ide welat emottaga hans afskedsansöfan, förre än grefwe Nigra, hans kabinettschef, återfoms mit från Paris. Grefwe Nigra skall hafwa haft flera långa sammankomster med grefwe Walewski och år utan twifwel nu redan vå återwägen till Piemont. Moniteur af d. 8 des meddela det fejfers liga defret, enligt hwilket prins Napolcon med: delad afsked från ministeriet för Algier och fos lonierna, samt åkerbeuksministern Rouher före ordnad att tillswidare emottaga prinsens post. — Man beklagar allmänt, att prinsen aftrå der från denna ministerpost, och tror att hans förlust swårligen fon ersättas, emedan han ans ses för Den ende, fom genom fin ställning fås fom kusin till kejsaren kunde wara i tånd att motarbeta det militära enwälde, hwilket få lån ge gjort fig gällande i Algier nd genomföra De civila reformerna. Det berättas, att prins fen ämnar nedlägga alla fina wärdigheter och hedersposter samt draga sig tillbaka till privatz lifwet. Grefwe Walewski har enligt en forrefponz densartikel till Cöln. Jeit. fåndt en cirfulåre skrifwelse till franska gesandtskaperne i utlans det. Noten skall andas fred från första till fis sta raden och blott wara en parafras af 7Mos niteurd ariikel. En skrift of Prudhomme angående frigåfrås gan, fom redan war trydt, har ide fått lof att utfomma. En mångd Meetings hafwa blifwit hållna så wål i älskillige qwarter af London, som i Sheffield, Neweastte och Norwich, od i dem alla har regeringens reformbill mött det ber stämdaste motstånd. QO A A AF,F — — beter, Sålunda meddela la Preåfe oh ÅJourn. des Debats att Moniteurs? artikel ide utöfs wat någon deprimerande werkan i Sardinien. De ideer, fom uttalad i franska regeringsblas det, skola twertom hafwa uppmuntrat italic narne, emedan noten första gången offentligen proklamerat den defensiva alliansen emellan Frankrike och Sardinien, om hwilken man dit tills blott haft rykten. Wäl förklarar Moni: teur, att Frankrike blott will intervenera, om Turinerbladet 7ODe Piemont angripes; men pinione betwiflar icke, att Österrike skall börja fiendtligheterna, och def kollega In: dipendente förklarar dem redan började. Då Osterrife fördubblat fin truppstyrka i Jtalien och fördelat den i ställningar, der den har lätt att angripa of, få år angreppet i sjelfwa wers Fet redan börjadt. Wi äro — fortfar bladet — fullkomligt wapenlösa mot denna makt, ce medan wi äro på fredsfot och blottställde för en invasion af en fyrdubbel styrka. Ett sådant sakernas tillstånd fan nog twinga till miftros ende och skulle berättiga ett angrepp från wär sida, äfwen om wi blott afse att förswara of. Om någon sätter en laddad pistol för mitt bröst, fan han ej wänta, att jag skall dröja med att göra bruk af mitt wapen tills han trycker af. — Opinione försakrar, att den från god fålla fan meddela upplysningar iaf scende på lord Cowleys mission. — Wienerhofs wet har enligt denna tidning wäl tillbakawisat de engelska förslagen, men för att öppna dörs ren för nya förhandlingar, har det uppställt andra förslag, hwilka Journ. deg Debatå år tergifwer sålunda: De curopeiska stormakterne erkänna Ssterrikes rått till Lombardiet: Benediy; de erfånna likaledes de sekundära italienska ftas ternes lagenliga rättigheter och garantera des samma mot hwarje utwärtes eller inwärtes ans greppp. I det Össerrife sätter dessa stater uns der Europas lollektiva garanti förbehåller det fig, på grund af fin geograsiska belägenhet och för fin fåferhet skull, att intervenera i dessa hertigdömen först då det finner en sådan inters vention nödwändig, mot att göra räkenskap för fina handlingar på en europeisk kongress. — Wi behöfwa icke tillägga, att samma blad på det strängaste angriper dessa motförslag såsom sigtande till art i det oändliga förlänga det nus warande ohyggliga tilljtåndet i Italien, oh det påstär att Österrike framkommit med dem blott for alt winna lid. J anledning of de många häftiga angrepp, för hwilka JIndep. warit blottställd, emedan den skall gifwit krigsryktena en otillbörlig nås ring, under det att arftileln i Monitew nu synes wilja ädagalägga, att alla dessa rykten äro gripna i luften, öppnar Iudep. sitt sista nummer med ett yttrande, hwari den förfiwas rar sitt handlingssält, wisar att den blott stödt fig på fakta och påpekar sammanhanget emels lan throntalet och Mivriteursartikeln, Poerio, Settembrini och deras olydsfamras ter (69 till antalet) ankommo d. 6 d:s till ir: ländska staden Queenstown. — Fartyget, fom förde dem dit, war amerifanskt, David Ste—