iksidkare, handwerkare, deribland lifz iknade månglerisidferffor af 1:sta Elad jd af bemedlingskommissionens remiss (8: och Cfonomiskolegium, af ftadss rgmåftaren Mellbin komma att åtar rkande af förlust af deras burffapss en en ide obetydlig del redan af näms m fått fig frånkänd, derföre att de rig tid erlagt sina borgerliga utffyls den och kronan. 28 Febr. Afsked bewiljades den 22 omierslöjtnanten wid k. flottan C. I. med tillstånd att såsom lönlös pres nt i flottan quarstå. — Utnämnd till tjenstgörande fabinettå-Fammarbherre, hos Högstdensamme, öfweritelsjtnans en, andre majoren wid Söderman: emente m. m. J. H. Rosenswård. P. T.) ing d. 26 Febr. Red. anser fig bör allmänhetens uppmärksamhet derpå, sedlar af Östergöthlands enskilda bank opp. Cu om 10 rdr rmt har i dag onen blifwit förewisad. Den falska r utmärkt wäl gjord, och skulle lätt raga hwilken fom helst. Endast wats n saknas, warning för den köpslående allmäns e wi of böra nämna, att i en fårs ärstädes en falsk tjugufyraskilling af vit lemnad i betalning. (O. C.) wik. Stadsbetjenten Pehrman bes fullkomligt frisk på Torsdagen den 10 i han bortref en på näsan utlslagem a eller s. k. finne, och genast bemårts t illamående, fom tilltog, med hvull: fwudet, till den grad att kallbrand uppe remot all läkarehjelp war fåfäng, få nge, starke mannen war död redan pås Söndagsförmiddag. (W. W.) )en 3 Mars. Wid den 26 Hebr. ins miens Rektor, i enlighet med regleöreskrift af samtlige studerande natio: lektorer anstäldt wal till Wallmarsk it, utsågs dertill Docenten Mag. Chr, med 10 röster, 5 tillföllo Doc. A. 3. ) 2 Doc. Alb. Lysander. Utlandet, )ktena och rustningarne fortfara oafDen till engelska parlamentet ingifna geten föreslår att föröka flottan med och bemanningen med 3000 man. De ifterne härwid anslås till en million IMorn. Roft anser, att man ide fan ) lugnad med afseende på framtiden, ilkoren för kyrkostatens utrymning bliftgjorda. — Times förklarar, att Engz rusta fig, för att ide stå wärnlös, då opa står under wapen. Ssterrike rustar sig. Grefwe Buol at en forrefpondentsartifel till Times digt hoppas på freden men den unge är af en annan mening och häller täta med baronen och genervalfålttygmåftawal ide är battre till helsan, men att H. te ide dessmindre har beslutat att återwända till hufwudstaden. Resan skall fe till sjös. — To skanska Moniteuren af den 21 Febr. publicerar ett storhertigligt dekret, enligt hwilket en Tons tingent af 1,400 man af åkdersklassen 1847 utskrifwes. Enligt underrättelser från Newyork fortfar kongressen att sysselsätta fig med köpet af Eur ba. — J en korrespondentartikel från Vera Cruz heter det, att general Meramon öfwertas git presidentskapet och annullerat det sista twångs. lånet. Westmakterne hafwa genomdrifwit sina fordringar om skadeersättning. Nyare underrättelser. Kyrkostatens utrymning af de fremmande trupparne tyckes innebära en ny brodd till förs wecklingar, och franske kejsaren lärer icke utan skäl hafwa sagt att han will lemna påfwen åt sitt öde. Det fan ide betwiflas, att revolutios nen skall utbryta i Rom så snart franska trups parne lemnat Civita-Bechia, och antingen påfs wen will låta fig nöja med fina egna truppar, eller konungen af Neapel wälwilligt sänder hos nom förstärkningar, eller, som det nu berättas, att han står i underhandling med spanska res geringen om twå infanteristegementen och en artillerisbrigad, — fon man knappast benvifta att han swårligen år i stånd att bekämpa res volutionen. Då påfwen uppgifwer såsom skäl för de fremmande trupparnes aflägsnande, att han är stark nog i sig sjelf, att han litar på sina undersåters tillgifwenhet, och att han skall regera i kraft af fin oafhängighet och fuverås nitet, år detta blott talesätt, fom utan twifwel snart skall hämna fig på honom sjelf; men måhända litar han på, att när franska trups parne äro wäl inskeppade i Civita-Becchia, är ro österrikarne endasi på wägen till Po och funna wara tillbaka igen och intaga fin ftållning i legationerne innan underrättelsen derom ännu uppnått Frankrike. Det är emellertid lnappast på detta fått !ugnet i mellersta Itas lien kan blifwa tillwägabragt. — Tidningen mbresje har en längre artikel om dessa före hållanden, undertecknad af hr Geroult. Han uttalar sig med bifall angående de fremmande trupparnes aflägsnande, men fordrar dock, att Osterrike äfwen skall draga fina truppar från alla de andra italienska staterne, och att det tydligen skall förklaras, att hwarje inblandning i det ide-djterciiifta Jtaliens inre angelågenhes ter skall betraktas fåfom en casus belli. Här åro således twenne åsigter, fom göra fig gållande: den ene will behålla ställningen i Sta: lien, för att ide förlora de ftarfa militåra pos sitioner fom under ett krig äro af yttersta wigt; den andra fordrar, att de fremmande truppars ne stola draga fig tillbaka, för att genom en revolution komma till samma mål. — IJjams ma anda uttalar fig Patrie, då detta blad fåger, att Österrile ide har mera rått att dras ga Modena och Parma in sin militära förs swarsställning, än Frankrife skulle hafwa att afsluta en traktat, hwarigenom det tog fia råts Lord Cowleh har DÅ 26 BEVIS eutomdttft PAU Wien. — Grefwe Persigny har — fom det hes ter i familjangelagenheter — samma dag afs rest till Longon. — Baron Hess skall utnåms nas till fältmarskalf, och enligt te Nord står prins Fredrik Wilhelm af Preussen i begrepp att begifwa fig till Wien, troligen i samma år rende fom lord Cowley. Kejsaren af Ryssland har påbjudit, att på Åland skall under namn of Mariehamn ans läggas en ny fjösr och handelsstad med vin: skränkt stapelstadsrätt. En förordning från österrikiska invifesminis stern har wäckt allmänt uppseende och bedröf: welse. Ar 1853 förordnades neml. att afffe dade underofficerare och soldater, utan affeen: de på trosbekännelse skulle wara berättigade till civilsförförjning, och man prisade allmänt dens na åtgärd, hwarigenom man befriades från den sorgliga åsynen af tiggande veteraner. Nu har ett nytt reskript utkommit, hwarigenom is: raelitiska soldater uteslutas från civil-förförjningen. Man finner denna åtgärd af minis fteren, på en tid, då den behöfwer stödjas af allmänna opinionen, lika oklok fom beklagligFör öfrigt börjar man i Wien att efterapa Tuilerierna. Man gifwer den ena hofbalen efter den andra, aflägger hofsorgen och gifwer omsorgsfulla föreskrifter för drägter och ceremoniel. Från Konstantinopel förmäles, att den 18 Febr. blef protestanternes nya kyrkogård med mycken högtidlighet inwigd. Tal höllos i alla spräf, preussiska skolbarnen söngo choraler, och de särskildta gesandtskaperne med fina prester woro närwarande. — Traktaten angående Dan: marks skadcersättning för sundska tullen år nu af Porten antagen, och det belopp, fom Tur: kiet skall betala, uppgår till 100,000 fr. Posten från Calcutta war ankommen till Marscille d. 27 Febr. Den meddelar att lord Clyde har lefwererat de upproriske en träffning på grånfen af Nepaul och drifwit dem tillbaka till det inre. Lord Clyde har derefter låtit ras sera de flesta fästningar i Audh och fördelat garnisonerna i de större städerna. Han åms nar återwända till Europa, och fir H. Rose skall wara bestämd till hans efterträdare. Telegrammer. Hamburg den 27 Febr. Opinione för gårdagen meddelar, att Eugland och Preussen hafwa tillbudit Österrike deras bemedling. Der italienska frågan angick icke ensamt kyrkostaten, utan Hela Jtalien. Ös sterrike har afslagit aubndet om bemedling och önssstar blott allierade; men Prensfjen och Eugland wilja på intet sätt åtaga fig förbindelser. — Dagens Monitenr meddelar, att Fars dinal Antonelli d. 22 notificerat, att Påf: wen un kände sig stark nog, och önskade att fransmäunen och österrikarne få suart fom möjligt och samtidigt måtte utrymma fyrs