— Jbland folkskollärarne i rikets alla stift cirkulerar för närwarande en till Kongl. Maj:t ställd petition, om en förbättring i nämnde lås rares löneinkomster. Petitionärerna anhålla att Kongl. Maj:t måtte till rikets snart förfamlas de ständer aflåta propositiou, att dessa måtte fatta det beflut att hwarje lagligen examinerad och antagen follskollärare, som af sitt skoldistrikt witsordas för duglighet och flit, måtte, utan af: seende på om skoldistriktet höjt hans lön öfwer minimum eller icke, af statens medel årligen få tillgodonjuta en sådan löneförhöjning, att hela lönen, utom lämpligt jordland, kofoder, husrum och bränsle, uppgår till minst 400 Rdr Rmt, samt att de medel, fom redan äro anslagna till folkskollärarnes löneförhöjning, härtill måts te anwändas, och om dessa skulle dertill befinz nas otillräckliga, Rikets Ständer ytterligare Hår: till måtte anslå en efter behofwet lämpad fumr ma. Denna billiga begäran tycks böra winna såwäl Rikets Ständers fom K:gl. M:ts bifall. — Af nytt kabinetts Bibliothek af blandad swensk och utländsk Romanlitteratur tionde äre gången, har andra häftet utkommit: innehållanz de fortsättning af romanen 7Den gode Engeln. — Bokhandlaren P. A. Huldberg i Stod: holm bar för cirka 110,000 rdr ermt inköpt det å Kungsholmen belägna, under firma Östlund Berling bedrifna hoktryckeri med ängfnällpreds far, jemte tillhörande boklager samt pfalmbofå: och prafibideld:flercotyper. Då hr. H. redan före detta köp war rikets måhända flörfiv bofs förläggare, är hans etablissement nu ganffaflors artadt för wårt land. — Alalet mot Ola Månsson fortsattes den 23 d:s inför Swea Hofrätt, derwid advofatfiz skalen Billbergh, afgaf slutpåstående, hwaruti yrkas att Ola Månsson måtte warda ädömd den answarspåföljd, fom 1 och 2 SS. af ans swarighetslagen för de af Rikets Ständer för: ordnade direktörer för lånekontoren i orterna bjuda, eller att från fin befattning skiljas, er: sätta all skada och förlust, samt förklaras förs lustig såwäl Rikets Ständers, som ock annat allmänt förtroende. — J Linköping håller man på att bilda en skydsförening, för hwilken landshöfdingskan fru friherrinnan af Ugglas fatt fig i spetsen. — Ropertoiren å k. theatern i Köpenhamn är för denna wecka bestämd sålunda: måndag Sovedrikken; tisdag Formynder och Mynds ling och ÅJ Sarpatberne; onsdag Mafteras den och Slegtningene; torsdag )Statsmand og Borger; fredag Kamp og Seir och Sfatten; lördag ESparefasfen och (Blosterfesten i Genzano. Stocholm d. 22 Febr. Utnämde d. 15 dis: wid Wendes Artillerisvegemente, tll kapten, fams marherren, löjtnanten wid regementet m. m. friherre H. E. R. Rehbinder, och wid Krons prinsens Hufarsregemente, till regementåftallmås stare, löjtnanten i armeen, understallmästaren hos H. M. Konungen m. m. M. Giese. — Samma dag har K. Maj:t bewiljat dfwerftes löftnanten i armeen, andre majoren wid Lifres gementets Dragoncorps m. m. C. G. Bergens stråhle nådigt afsked från andre majorsbeftålls ningen wid berörde corps, med tillstånd att fås som öfwerstelöjtnant i armeen qwarstå, samt ryttmästaren wid Kronprinsens Husarregemente Bretteville å hotel Phoenix gifwen dal. — DD. KK. HH. Hertigen och Hertigins nan af Östergöthland gäfwo i Lördags, med anledning af förlofningen mellan premier:löjts nanten Peyron och hoffröken Due, en större middag, hwartill de nyförlofwades anförvands ter woro inbjudna. — D. 24 Febr. Utnämnde den 22 d:s till Assessor i Götha Hofrätt, vice håradshöfdins gen B. I. Hesslez; till borgmästare i Sala, fros nofogden I. A. Bowin, samt till borgmästare i Hedermora vice häradshöfdingen I. EC. Wins qwist. Jönköping d. 23 Febr. Kongl. Maj:t har den 4 dennes bewiljat fabriksidkaren C. F. Lunds ström i Jönköping ett förlagslån af 60,000 rdr rmt ur Manufakturdiskontfonden, för hans hårs städes anlaggda mekaniska wäfweri, med tillhör rande färgeri, för tillwerkning af hel: och halfs yllewäfnader. — Ur samma fond har jemwäl bewiljats ett förlagslån, stort 30,000 rdr ärmt, till Bruksidkaren I. P. Jönsson för bedrifwans de af glastillwerkning wid Liljedahls glasbruk i Wermland. (I. T.) Utlandet. Tidningarne meddela nu utdrag af den des pesch, fom grefwe Buol d. 5 Febr. riktat till de tyska hofwen. Den fFejferliga regeringen — heter det deri — har städse eftersträfwat att upprätthålla freden, bewara aktningen för trafs tatet och häfda deras giltighet. De förweds lingar, fom under senare tiden uppstätt, och de faror, fom synas hota Europa, fan man på intet fått tillskrifwa Öfterrife — Utan attins gå i någon närmare pröfning af de grunder, fom bewekt dessa makter att göra Italiens tills stånd till en frigås och fredsfråga, konstaterar grefwe Buol såsom ett faktum, att en beränks lig scism råder emellan Osterrikc och Frankrike, och att denna framkallats genom det olifa sätt, hwarpå dessa twenne makter betralta Jtaliens nuwarande tillstånd och def framtid. IWienerz kabinettet erinrar om den traktatmessiga rättåe enlighet, hwarmed Österrife besitter sitt område på italienska halfön, och griper behändigt till: fället att icke blot framställa de omftändigheter, fom funna hafwa bidragit till, att wissa mafter synas hafwa förlerat Österrikes obe stridliga och obestridda rättigheter ur sigte, us tan dröjer äfwen wid den förderfliga werffams het, fom drifwes öfwerallt i tysthet af de res volutionära sällskaperna, och fom blott går ut på att ruinera Jtalien och Europa. Grefwe Buol witsordar derpå efter sin höge suveräns befallning H. M:ts glädje öfwer de tillfånnas gifwanden från Tyskland och dess regeringar om ogillande af hwarje orättwist angrepp, som kunde bota den österrikiska staten. Dock önskar Österrike i allas intresse att i en noggrannare och bestämdare form komma till kunskap om, hwilken hållning Förbundsstaterne ämna intas ga, derest frig skulle uppstå emellan Österrike på ena samt Frankrike och Piemont på andra sidan. Först efter bestamda förklaringar från de tyska hofwen angående denna punkt ffuls le förbundsdagen i Frankfurt passande kunna sysselsätta fig med denna fråga. oÖsterrike hojda medsorbundna. J motsats härtill meddelar Patrie af d. 21 Febr, en lägre artifel med öfwerskrift: H:r de Cavours tal, hwari bladet förfäktar den mening, att sardiniske ministerpresidenten i fitt sista tal framställt Jtaliens sanna tillstånd samt klart och tydligt bewisat, att Osterrike, som nu fordrar upprätthållande af 1815 års trak:ater i Jtalien ständigt kränkt dessa samma traftas ter. Patrie kallar detta tal en komplettering af skriften IMRNapolevn den tredje och Italien och tror, att ingen längre fan betwifla, att moderationen warit på Piemots sida och åre: girigheten på Österrikes. Nu bör hwar och en kunna se, att frågan helt enkelt låter sig sammanfatta i följande ord: Ni, som ständigt hafwa kränkt traktaterne, wilja nu att man skall afta dem. Wi, fom altid hafwa aktat dem, fordra att man skall revidera dem, och wi fordra det till åra för sjelfwa traftaterne och till werldsfredens bewarande. Under det swärdet änmu hålles i skidan, äro pennorna i desto lifligare rörelse. Utom de före ut omtalta cirkulärskrifwelserne Har äfwen Preuss fen under d. 12 Febr. tillstäållt fina ambasader en dylik. Det år ide så oroligt för bewaran:z det af Europas fred, emedan det anfer, att ber kymret ide få mycket härleder fig af fakta, fom af en ögonblicklig spänning. Det meddelar fi na gesandter, att Preussen och England iföres ning ämna bemöda fig att försona partierna och det uttalar det hopp, att Ryssland skall flus ta för till detta bemed!ingsförsök. Men på det att Preussen må funna göra detta med frihet, måste det sjelft hålla fig fritt från alla förbins delser, hwilfet emellertid ide skall förhindra det från att trofast uppfylla alla fina pligter får fom tysk förbundsftat.7 Wi tro ide att denna fluga utwåg skall hindra, att Preussen snart blifwer nödsakadt att affasta masken och uttas la sig med bestämdhet. SÖsterrife skall fwårligen långe åmöjas med de undflyfter, fom från alla tyska regeringar inströmma till ASienerfas binettet såsom swar på def cirlulär af d. 5 Febr. J fredags ämnade lord Palmerston att i Underhuset uttala sig angående den italienska frågan. Sista numret af Morn. Pojt har beredt wägen för honom i en häftig artikel, fom stämplar engelska kabinettets hållning es mot de italienska förhållandena såsom en dåre skap och ett brott. Böra wi såsom underteds nare af den traktat — säger bladet — fom gif: wit Ssterrike def makt i Norra Italien, frukta att förklara, att denna traktat burit fördersliga frukter, att de om tändigheter, fom berättiga dens samma, ide längre eristera, att nya förhål landen, fom sammanhänga med Europas frames fteg, kräfwa en ny organisation, och att det år i framåtskridandets och fredens intresse, fom denna nya organisation inträder? Europa mås ste nödwåndigt fordra, att regeringsformen I Italien omstöpes. Franfrife och Osterrike må: fte draga fina trupper tillbaka från Centrals Jtalien och blifwa ense om att af påfwen for: dra att han sekulariserar fin regering oh afs skiljer de andlige från den civila styrelsen. Os sterrike mäste frigöra konungen af Neapel från ÅA aaA OAAe O... —