5 Söndagen efter Tr. D. predika: J Högmessan Kyrkoh. Witt. J Å ftensängen Stadsk. Sjöberg. Louis Napoleons regeringssystem. (Öfwersättning.) Den man, hwars ord och blickar telegraferas krig hela werlden, år en matt, hwarifrån den än må hafwa fin upprinnelse. Det år derför re icke underligt, om man fan fånna på börs sens puls, huru den uppfattar honom och hans makts betydelse. Man har ängslats deröfwer, att Han, hwars kejsardöme döptes med namnet fredens, nu skall wara sinnad att åter föra krig. Börsen tyder ide om krig. Detta föranleder oss att något närmare betrakta denne Napoleons rege: ringssystem. i Med afseende på krigsryktena wilja wi till en början göra twenne anmärkningar. Huru stor hans makt ån är, fan han dock icke behercs ffa börsen, och han fan ännu mindre förebygs ga att magnaterne underlägga ett och annat af hans yttranden en bestämd betydelse för att spekutera å la baisse (vå statspapperens fall). Hwad honom sjelf angår, så kan man wara förwissad, att om han förer krig, är det en ho: nom föreskrifwen nödwändighet; ty han föres drager att undwika det. Feeden år ide ett munwäder i hans program. J Louis Napoleon har man lifslefwande framför fig den moderne makthafwaren till åt skilnad frän den förflutna tidens. Han är in: gen misstänksam despot, fom ilar från den ena dårskapen till den andra; ingen ärftlig monark, fom gör ärftligheten till en maklig bupwuds kudde och låter fem wara jemt, ingen fonftitus tionel regent, fom wäger kamrarnes rötter och de möjliga kapaciteter, hwilka han wid före: fallande tillfälle har att tillkalla för att upp: draga dem bildandet af o. s. w. Louis Napoleon har mindre genom egen flofs het än genom omständigheternas förenade makt blifwit stäld på fin anfwarsfulla plats. Den måktiga ande, fom gjorde sitt familjnamn till nästan lika gångbart mynt, fom Cetar fitt fejs sarnamn, skulle genom den allmänna rösträtten hafwa gifwit hwarje kandidat med namnet Napoleon millioners öfwerwigt. Detta namn har en allmän wiss gångbarheis pregel. Blots ta namnet war redan en makt. Då han på detta sätt blifwit upphöjd till makten, gaf partiernas splittring honom ens wäldsmaften. Man fan gerna säga, att den lika modet grep honom, fom han grep efter den. Han helsades såsom den, hwilken frelste fame fundet, och han lät nu makten werka magnetiskt. Napoleonismens anhängare blefwo från det minsta af partierna nu det mäftigaste och — magnetifkt talrikaste! Hwarifrån kommo de, alla dessa nyskapade ryktbarheter? De hafwa wåntat, litsom han, men han bar troll: namnet! Hans regeringssystem wisar bäst, att han ide skapat fin matt, utan blott brukar, hwad oms ständigheterna hafwa gifwit honom. Men han gör Det ide på samma fått fom den nordames honom och hwarföre man gjert det, och derför re fan trotsa motparten, få långe hans tid war rar. Louis Napoleons hemlighet är att upp: fylla ögonblickets kraf, att gissa ögonblickets gåta. Han känner wisst historien för wäl, för att utslita sig för dynastiska försigtighetsmått, eller för att doppa sig i misstänksamhetens flod för att genom ett Argusöga trygga sig mot alla eventualiteter beträffande sin personliga såkerhet. Wi wåga påstå, att sedan Fredrik den Store har icke funnits någon regent, som måst så slita i tjensten fom L. Napoleon, ide af pers sonlig luft eller åregirigbet, såsom Joseph och onkeln, utan af ren nödwändighet. Wi antaga ej, att Osterrikes inrikes minister, som just icke har makliga dagar, är så wäl underrättad fom Frankrikes. Wi tro knappast, att man der känner fådeås och brödprifernag re: ciproka förhållande få noga fom i Paris, och hwarföre? — emedan L. Napoleon wet, att allt beror Då jmåfafer ! Fransmannen bes höfwer fransktbröd och nyheter för att lefwa. Han är menniskowän, måhända malgrå soi, men han är det de facto. Der är arbetslös het — han måste skaffa arbete. Der är wars tenflöde — Han måste skaffa folket på det tor: ra igen. Der är torka — han måste skaffa watten, huru han än må få det nedregnadt. Lyons sidentyger hafwa ingen afsättning — han måste skaffa lyx, någon adel o. s. w. Armeen har intet avancement — han måste hafwa når got krimskrams, lite krig o. s. w. Hans ans hängare äro otålige — de måste hafwa något att löpa med. Der behöfs någon omsättning i statspapperen — alltså erfordras litet wind för att låta dem fladdra. Onskar man något fransk gloire — få måste en Parifer-fongref arrangeras. Ekall folfet hafwa något att tas la om — så måste fabriceras en nyhetsmatsedel för hela året, ett slags repertoir för hela får fongen. Det finnes måhända ingen menniska, Mwil: fen såsom han har haft tålamod attregera det oregerliga franska folket. Han skulle säkert gif: wa det mera frihet, om det då ej blefwe bor nom alldeles omöjligt att regera det; ty selfgovernment efter engelsk stil fan lika liter reaz liseras i det nuwarande Frankrike, fom enhet i det nuwarande Tyskland. Han är hwarken åregirig, girig, misstänksam, grym, förwillad eller nyckfull, såsom andra pos rentater hafwa warit. Han afpassar sin Åre: girighet efter börsens pulsslag, fin hofhållning efter balancen, fina nådebewisningar och förs wisningar efter nödwändigheten, tin maflig: hetslust efter förrättningarne, fina nycker efter ögonblickets kraf. Skall Frankrike werkligen styras, måste det styras sålunda. Och fan man fe, att Frants rifes inre förhållanden göra ett krig nödwans digt, få få wi krig; eljest skall L. Napoleon säkert göra allt för att afwärja det. Skulle det wisa fig, art en smula krig wore nödwändigt, vå det art L. Napoleon mätte kunna fortsätta fin nuwarande styrelse af Gucopas swårast styrda land, då betwifla wi icke, att makterne, hellre än att släppa revolutionens fur med detta nödwändiga brott mot programmet fejfardömet år freden. Härtill kommer, att kriget kommer att drabba Osterrife, hwars inre sammanhållning och ytt: re sympathi just icke äro egnade att låta det lägga något stort lod i wigtskålen. Österrikes förhällande till Ryssland, Donaufurstendömena, Jtalien, påfwen och tyska förbundet äro lika många äfwentyrligheter, som Frankrike, dess gamla rival i Jtalien, har sympathetiska förs delar. Hwad som i i alla fall fan wäntas, år, att ett krig, om det kommer, skall af makterne, hwaribland äfven börsmakterne, blifwa amvis sadt så trånga gränsor som möjligt. Helsiungborg. — Skånska Posten har från Stockholm följ. Telegraf-depefchy af d. 1 Febr.: Ett nytt embetswerk under namn af Sfogåftyrelfe år inrättadt, sorterande under Finansdz departementet. Till chef för detsamma år ute nämnd Landshöfding Ros. Förste Landtmåtar ren Widmark är utnämnd till Landshöfding i Norrbotten. — Doktor Fjellstedts afsägelse af det honom erbjudna Främmestads pa torat war — enligt hwad Wäktaren såsom tillförlitligt uppgif: war — förorsakad af en äldre öfverenskfoms melse med generalen, grefwe Essen, att dens ne, såsom patronus, wid blifwande ledighet skulle falla d:r F. till det pastorat, han nu es mottagit. Stockholm d. 29 Jan. Wid i går hället extra ordenskapitel har Kongl. Maj:t, enligt Posttidningen, utnämnt: Till kommendörer af Swärdsorden: Genes ralmajoren, chefen för andra lifgrenadierreges mentet P. C. Loven, samt öfwersten, chefen för Westmanlands regemente F. af Klercker. Jill riddare af Swärdsorden: Militärbes fålbafwaren och landshöfdingen på Gotland, öfwersten D. G. Vildt; öfwersten, chefen för fronprinsens husarregemente grefwe C. M. L. Björnstjerna; kabinettskammarherren, majoren C. T. af Wirsän; hofmarskalken hos H. K. H. fronprinsen, ryttmästaren CE. W. Sandels; kaptenen wid Swea lifgarde, frih. J. D. Cs delereutz; kaptenen wid andra lifgardet C. G. A. Chrenhoff; kaptenen wid andra flifgrenas dierregementet frih. A. B. Rehbinder; faptenen wid Swea attilleriregemente F. O. Sturnegk; ryttmästaren wid Smålands husarregemente A. A. MW. Rappe; majoren wid skånska dragonres gementet L. F. af sBeterfönd; kaptenen wid Westgöta regemente, grefwe P. W. Creutz; kaptenen wid Skaraborgs regemente, G. 6. 65. 0:. A., fnfonen wid Fäönfgvinas ArvAP NY rear g