på orten, inte eller någon som war mera glad och treflig än hon. Men nu war saken den, att Charlottes mor war död, och hennes far fatt wid en stor are rendegård med mycken skuld, få att flickan bit tida nog hade fullt upp med bekymmer, och ofta få brådt med arbete, att hon fatte fig att göra ingenting, medan hon funderade på hwad bon skulle göra först. Ä En dag fatt hon sålunda utanför förftugus dörren med händerna i fors och talade för fig sjelf ungefär få här: (Hud förlåte mig mina synder, är det ändå sannt, att det här år mer än hwad menniskor stå ut med! och fynd år det om mig, att jag wid få unga är inte skall weta hwart jag skali taga wägen för sorger och bekymmer! om jag ocffå will wara flitigare än solen, fnabs bare ån watinet och wara om mig fom es den, är det ogörligt att hinna med alt hwad hår i huset skall göras och fom allt hwilar på mig. Herre Gud! om ändå Seen Sjögrön åns nu fanns till, eller har man kanske försummat bjuda henne till min döpelse? om hon Ändå kunde höra mig och hjelpa min far och mig ur dena elåndet! . ESe här, min lilla wän, hår år jag! fwas rade en rött. on Och Charlotte fåg framför fig Fen Sjögrön, fom betraktade henne, stödd på fin käpp af ga arbetarne och jag skall aldrig be em nå: gonting mer.! Båttre än så, swarade Been, jag will skänka dig dem; och för att du inte ffall bli af med någon af dem, ffall jag säga åt dem att de gömma fig i dina fingrar. Och det skedde få. Du wet nu fwad du eger för en ffatt, år tertog Seen, men allt beror af det bruk du gör deraf. Om du inte fan hålla dina tjenate i tukt utan låta dem lägga fig på latbåns fen, få har du inte mycken nytta af dem; men fått dem endast i god ordning och flitig fysfels sättring få skall du få fe, att allt det arbete du få mycket fruktade för skall blifwa gjordt fom i flygande. JFeen hade talat sanning och wår farmor, fom följde hennes råd, hade få mycken nytta af de tiv arbetarne, att hon snart reparerade husets affärer och samlade fig sjelf en hemgift, fom satte henne i stånd att ingå ett lyckligt gifte och uppfostra åtta barn. Det år en tras dition i slägten att hon testamenterat Feens ars betare till slickorna inom familjen, och det mins sta dessa göra fig beswär, sätta de små arbe tarne sig i rörelse och göra huset mycket gagn. Derföre bruka wi och säga, att i husmodrens händer är husets wälstånd och wålfignelfe. (T. f. W. S. o. L.) gen d. 15 Jan. 1859, uti en ålder af 80 år, 6 mån. och 18 dagar. Kungörelser. Till Magistraten har med dagens post ans kommit detta citculät: TZill Magistraten i Helsingborg! Med öfwerlemnande af ett exemplar af Kgl. Maj:ts under den 1 i denna månad utfärdade Nådiga Förordning angående de lanternor och andra signaler, hwilka skola naltetid eller uns der milt och tjocka anwändas å dels ångfarse tyg i allmänhet, dels oc de seglande fartyg, fom i faltsjön eller å fremmande farwatten bes gagnas, får Kongl. CommercesCollegium hårs igenom anmoda Magistraten att fästa iveders börande fartygs Befälhafwares uppmärksamhet å behörigt iakttagande af de i högstberörde Nås diga Förordning meddelade föreskrifter. Stodholm den 30 December 1858. ö På Kongl. :ts och Rikets CommercesCollcgii wägnar: T. Akerman. C. T. af Ström. G. HDegardt. hwilfet härmed till wederbörandes underrättelse kungöres, med tillkännagifwande derjemte, att den häri åberopade Nådiga Förordning är hos Magistraten för genomseende tillgänglig. Helsinahoaras RSDyng NH 17 Man 1QC5Q