2 1 ILIUIV ÅAUAFT UU, I SPP nnheten i anledning af hans förestående far: iniska giftermål hufwudsakligen är riktad, sjelf fe är militär och alltid uttalat fig fom en in: lligent anhängare af en fredlig och moralisk tweckiing. Afwen är det bekant, att marffals irne hafwa afgifwit den förklaring, att frans a armeen icke för närwarande skulle wara i ånd att med fördel börja ett europeiskt krig. -Prins Napoleon åtföljes af öfwerste Frans nniere och hans adjutanter Ferri, Pisani och )ubuisson. Att general Niel äfwen åtföljer rinsen, synes för öfrigt icke häntyda på fred. zrinsen förblifwer i Turin till slutet af denna ånad och skall förmälas i Februari, Af underrättelser från Wien inhemtas, att en af general Raming kommenderade brigad, om skall bilda avantgardet för de till Jtalien fsända truppar, d. 10 har marscherat in i Railand. Om trupparne således, såsom förut erättats, hade erhållit order att göra halt i aibach, måste öfwergeneralen grefwe Giulay afwa ansett det nödwändigt att strart gifwa em nya marschorder. — mÖjterr. Jelt. för: larar ett krig med Frankrife för nästan omöjs igt och fer med förakt ned på Pariserbladen, wilka fallasfladdpapperå trycdfabrifer. Tids ingen stödjer fin mening på, att Frankrike ide fall kunna åberopa någon rättågrund, att Ö: terrike sistl. år gjort många koncessioner, att et icke fan falla någon in att tilltro Franfkris e wilja föra ett principkrig i folffrihetens samn, och att franska nationen ide fan wilja rig på grund af def materiella intressen, e nedan äfven det vdligafte krig icke inbringar å mycket fom det kostar, och en kamp mot en irmee sådan fom den österrikiska, hwilken ledes if skickliga anförare, ej obetingadt kan wäntas få ett lyckligt resultat för Frankrike, under det att ett olyckligt kunde kosta fejsaren thronen. Telegrafunderrätteljer. Hamburg d. lå Zan. VJVjerliner: For: respondenter påstå, att det ställe i Prinds regentens t rontal, fom angår hertigdöme ua. antages i diplomatiska kretsar, på grund af de walda uttrycken, för att äfwen afse Slesvig. — MWoniteur meddelar, att prins Na: poleon afrefg till Zurin och att han suart skall återkomma. — Constitutionel betecE: uar Sen fortfarande förskräckelseun såsom or berättigad och tror, att ett krig blott då fan blifwa möjligt och sannolikt, när de beftåcnde traktaterna hotas. På börsen stodo RNentes 68, Så. Hamburg d. 14 Jan, På fraumdld: marknaden i London war omsättningen af hwete obetydlig; hafre efterfrågad. — På fpanmålsmarknaden i Amsterdam war råg fast med temligen liflig omsättuing; hwete frilla, oförändradt. — D. 15 Jan. Wid ett reform -möte i Scheffield karakteriserade Roebuck i häftiga uttryck kejsar Napolcons italienska planer sgsom hotande — — MA AA — Också ett teftamente. En en gelsk köpman, som i 25 års tid wistats Paris och under denna tid helt och Häls let tillegnat fig franska böjelser, har utsändt ett cirkulär till omkring femtio författare, om tyckta skådespelorskor, sångare, danförer och dans söser famt personer, fom intaga en hög social ställning, för att underrätta dem, att han, fom nu år 80 är gammal, sannolift snart målte laga afsked af denna welden, och derföre gjort fit testamente. Han meddelar dem, att han önffar fördela en million bland omkring huns drade personer, sem under de sista åren gjort honom särdeles nöje. Han yttrar fig härom på följande sått: 7F det jag efterlemnar hålfs ten af min förmögenhet till flågtingar at ans dra och tredje graden, hwilka jag ide fett på 30 år, fom bo i det inre af England, och fom ide bry fig det minsta om mig, tror jag mig hafwa uppfyllt min pligt emot min famij. Den andra hälften af min förmögenhet tillhör alltså med råtta dem, fom lättat mina sista ärs bördor, fom hafwa intresserat, tröstat och glädt mig, och det år fransmän, fom lefwa i det kära Paris, i Paris, som jag så ogerna lemnar, då jag skall anträda min sista resa. Ni min Herre, (min Dame), hörer till de pers soner, fom hafwa ett rättmåtigt fraf på min tacksamhet, och Ni skall emottaga ett swagt des wis på denna min fånfla genom notarien N., måhända snatt, men alla fall få fent fom det år mig möjligt, ty det skall blifwa swårt för mig att afid från art beundra Er talang. Mannen hetter Aberncorn och har förut warit fajances fabrifant i Liconshire. — Frieri i Sleswig. En dansk tidning innehåller följande muntrande skildring från 10 dra Sleswig: Cyuru hår i Danmark i flera rikmingar få mycket blifwit gjort för folkets fultur och upp: lysning, finnes dock ännu trakter, hwarest bilds ningen år få ringa, att man nästan wore fårs dig att tro fig förflyttad ett par århundraden tillbaka i tiden. Jsvnnerhet i byar, hwilka ligga på flätten, går det högst besynnerligt till, serdeles wid giftermål och frierier. En ung man fom will gifta fig, börjar straxt Unders handla med flickans fader. De wanliga frår gorna, hwilka en ung man ssäller på fadern, då hau ämnar fria till dottren, åro följande: 1) Huru mycket han kan ge fin dotter i Ppens gar? 2) Får hon en eller flera bäftar derjemte? och huru många for och fär? 3) Får hon ans nars bra hemgift, framför allt i lärft od) ull: garn till strumpor? Huru många med meds siagspikar beslagna fistor ger du henne? ete. Rär då fadren beswarat dessa frågor, men friaren ej år nöjd med hwad fadern bjuder, börja de ackordera med hwarandra, tills de fomma öfwerens eller tills någon af parterna ger saken på båten. Till bewis på att få går till, will jag omtala en sannfärdig friareljitos ria, fom för någon tid sedan tilldrog sig i en by i närheten af Sleswig. I denna by bor en halfgårdåman wid namn Henfe, fom har twenne giftaswurna döttrar och derjemte en hel skara mindre barn. J samma by bor äfwen en enkling wid namn Claus, hwars hustru af: led fyra weckor innan ifrågawarande uppträde egde rum. Den fistnämude hade flera små barn, men har dock efter sin hustrus död ensam förestått hushållet; ej för det han icke hade råd att hålla fig en hushällerska, utan för att fpas ra penningarne i dessa bistra tider. Cn dag fom Claus upp till Henke, och sedan han tas lat om ett och annat, ledde han samtalet på Henkes båda dörrar och fade till honom: — Rin fåra Henke, jag skulle allt wilja ha mig en hustru ingen: jag kunde få en af, dina dött: hwar och en af wåra giftaswurna slicor 200 rdr, förutom en häst, twå for, 60 alnar lärft, 20 marfer ullgarn, en fång och en stor kista, på hwilken målaren skall måla hennes nanmn — Det år wisst bra det, fåra Henke, men jag tycker ändå fom få att du nog kunde ge mig litte mera pengar och få en fång till. En half: gårdsman fan nog ge fin dotter 500 ror i hems gift och twå fångar, förutom det andra. Swårz far min han hade inte få god råd han, men ändå fif jag med gumman min 400 rdr och twå fångar, utom åtskilliga andra goda fafer. Nänå, din första hustru war enda barnet hon också; men om jag nu skulle ge dig 250 ror, få kunde wi ju fen tala wid mor, få ffaffar hon nog råd för sängarne. — Ja, men om jag inte fan få 350 ror och twå fångar med henne, få funna wi inte komma sams, och da får jag wäl funna fe mig om på annat Hå. — Sör du, wånta litet, Claus, få fall jag tala wid mor; om hon fäger ja, få får Det wäl gå. — Sedan Hencke talt med mor, kommer han tillbaka och säger åt Claus: —Mor will inte lägga till något; hon war nog ond ändå, för det jag bjudit 250 ror i stället för 200.7 — Ja få blir det inte något af då Farmwål! — Åtta dagar efter detta samtal går Hencke till Claus och säger: Jag har nu kommit sams med mor, att wi ge 300 rdr och twå fångar, utom de öfriga; om du nu har luft, få fom med, få fan ni förlofwa er.7 — Claus är nu nöjd och följer med. Atta dagar derefter äro de wigda och lefwa, såsom det tyckes, nöjda och lyckliga på deras sätt. SHandelsunderrvåttelfer. Kövenhamusg Kurs d. 14 Jannari Sweuska sedlar 47. a 47 sk. oc 1 rdr vag. Dödsfall. Handl. Swen Henric Silvws ömt älskade maka Auna Elisabeth Petronella Silow, född Anglin, död i Malmö uti en ålder af 40 år, 7 mån. och 9 dagar, djupt förjd och fat: nad af moder, mate oh 7 barn. Framl. Landtbr. P. J. Norlanders efterl. maka Ghristin Norlauder, född Näsberg, död i Raskarum d. 29 Dec. 1858, uti en ålder af 67 år, 2 mån. och 14 dagar. F. d. Förste Landtmätaren, Riddaren af Kgl. MWWafa-Orden, Hugo Fredrik Löhr, död på Stora Lynga i Harplinge foten den 5 Jan. 1859, kl. 2 e. m., efter en lefnad af 75 år och 7 dagar, djupt förjd af barn och barnbarn. Demoiselle Charlotta Maria Ljungberg, detter af framlidne Prosten och Kyrkoherden P. S. Ljungberg och def äfwen aftidna maka född Corvin, afsomnade stilla i Ystad den 12 Januari 1859, i en ålder af 42 är och 8 mår nader; sörjd och saknad af syskon anhöriga och wånner. Att den högste Guden behagat hädankalla f. d. Auktions Notarien J. P. Sandströms ömt älskade maka Brita Christina Sandström, född Gerneandt, i Ystad Onsdagen d. 12 Jan. il half 6 f. m., i en ålder af 64 år och 2 månader. —— Kungörelser. J anseende till afflyttning från orten, försåljes genom offentlig auktion, som å stället förrättas onsdagen den 19 des kl. 11 f. m. en del af huset och tomten ur 311. Ett af boningsrummen fan genast få iillträdas och öfrige lägenheten den 1 instundande April. Helsingborgs Rådhus den 11 Januari 1859. Borgmästare och Räd. På begäran af Sysslomannen i Handlanden Jfwerssons konkurs, förrättas å — a CC (