1— 0 TV ES Oy Åt 1111 AME AREA OY RUNS hålla sanningen tillbaka. New York Times innehåller derom följande bekännelfse: MN tro, att wi endast uttrycka den mognas de öfwetygelsen hos tänkaude mån, når wifår ga, att sjelfstyrelse med allmän rösträtt i stora städer har wisat fig alldeles oduglig. Den swarar icke mot ändamålet med styrelse. Den gifwer oss ide säkerhet hwarken till wåra pers soner eller till wär egendom. Den bewarar ide ordningen och förefommer icke brott. Den gifwer oss hwarken rena gator eller säkra promenader. Den hämmar icke wåldet och föthindrar icke fattigdomen. Den hwarken ingifwer dem räddhåga fom illa göra, eller prisar dem fom wål göra. Den gifwer oss oc årliga lagstitare, lättbestickligga domare och swaga öfwerhetspersoner. Den upphöjer de uslaste menniskor till de högsta platser och nedz tystar goda månd röster, når de höja fig till warning. Under dess werlsamhet stiga de fams wetslösaste äfwentyrare till de inflytelserikaste plalser och sedan förswara de fig i fin fråll: ning med deras wapen och wålmåga, fom de plundra. Det år ingen fäkerhet om att erhåls la rått, — ingen bestämd mening i lagen, — ingen pålitlighet hos lagens innehafware, — ingen trygghet till lif, — inga garantier och skydd emet wåld och bedrägerier, det en fiyrel: je just skulle tillförsäkra ess och utan hwilket all styrelse är endast ett ondt. Detta år icke en erfarenhet i New York allena; hwarje stor stad i Amerika wisar samma refultar och gif: mer samma lera. MNewv-Yorf Times år en af de tidningar, som annars förswara Touglad folkherrawälde. Att hwar och en må fe, att det ide är en enskild tidnings klagande röjt, intaga wi äfwen ett styctke ur MNew:York Herald: I kunna ide tillflura wåra ögon för sanningen och ders före begynna wi erkånna, att den styrande fråfs ten ibland oss är pöbeln, och det år ett tyranni wärre ån det i Ryssland och Frankrife, emedan det år oförnuftigt, grymt och blodigt. Här hafwa wi, inom 10 mil från stadshuset, en befolfning af öfwer en million menniskor, fom man antager wara i hög grad lyckliga i pos litistt hänseende. Lagen tillförsäkrar hwarje borgare rättigheten att wälja fina egna ftyreås mån, få wål fom ffydd till lit, frihet och er gendom; få är det i enlighet med allmänna lydelsen af statens fonstitution och stadens egen grundlag. Men huru fer werkligheten ut? Jo, lagar: ne sättas äsido, — magten ligger i pöbelng händer och denna million menniskor darrar för nägra tusen skurkar, som borde wara på tufts huset. Desse kostlige styresmän kan man följande klasser: indela i Förnämare bora... 100, lågre flagåfämpar . . so ... . 1,000, kringströfwande skojarw... . 2500, spelare och runner... 2,000, de som halla dåliaag bus. 1 500 oo VV Oh — — Hwarjehanda. — Er invitation. På fin elegant utvuftas de yacht slutade den irländske lorden Dufferin fig år 1856 under Jsland till Polarerpeditios nen under prins Napoleon och åtföljde Reine Hortenfe högt upp i de arktiska farvattnen. Senare, skiljande sig från sitt franska sällskap, bes gaf lorden fig till Spitsbergen, landsteg i Engs lish Bay och nedlade här under en fåfom en pyramid uppförd stenhög uti en bleckdosa fitt visitkort, uti hwilket han inviterade upphittaren till en lysande diner. Upphittaren af detta 2 år gamla kort är swensken magister Torell, fom, åtföljd af finnen D. Nordenskjöld och ftus deranden Qwennerstedt, sistl. sommar gjorde en wetenskaplig resa till Spitsbergen. Magister Torell ämnar nu nåsta wår resa til Irland, för att till lord Dufferin öfwerlemna fortet. — Lonis Napoleon fom konstnär. Pays berömmer Louis Napoleons skicklighet i attted: na och måla. Så lära samtliga teckningarne i hang afhandling om artilleriet wara ar fejs sarens egen hand, och för närwarande finnes hos en taflehandlare wid rne Lafitte n:o 15 en tuschteckning, hwilken föreställer en gammal fys rassier, fom stormar in på fienden. På den: na tafla, fom bår namnet Louis Napoleon Bonaparte och fom fången i Ham skänkte en fig tillgifwen person såsom tecken af fin rade samhet, skall isynnerhet hästen wara få naturs ligt tecknad, att Charlet ej behöfde skämmas för den. — Mrycket för intet. Dem. Lilienthal, en berömd dansös, har nyligen gift sig med. en millionär i Wien. Men i stållet att anse detta fom en åra, ansåg hon fig twärtom nedsatt och uppställde följande wilkor i åftenffapsfontrats tet: 1) Egna rum, skiljda från hennes mans. 2) Caet equipage och egen betjening. 3) 53000 Thaler årligen i nålpenningar. 4) 200,000 Thaler i fall af skiljsmessa, på hwilken hon redan på förhand tyckes råkna. Den förälffade Wienaren fogade fig i alla dessa, till en del oförskämda, till en del förödmjukande wils for, endast för att få falla den wackra danfös jen fin hustru. Wäl bekomme! — Kuriss beräkning. Engelsmännen haf wa en werklig mani för beräkningar. Såiuns da har nyligen en engelsk lord uträknat, att då en person fonverferar tre timmar dagligen, an: slaget till 100 ord i minuten eller 20 oftavfis dor i timman, få fyller han om weckan ett oktavband af 420 fidor, således 52 dylika band om året. ö — —— Qandelsundervättelfer. Stockholm d. 7 Jan. Dageus kurs för wexlac. Lontoa rör riksm. 17: 35. Hamburg rdr rifsm. 135. Paris ror rifsm. 72. Götheborg d. 8 Jan. Dagens kurs för werlar På SOT EA TEE Ktlblisa ad behas gat hädankalla Herr Cantor Rolof Gåranssons fåra hustru Assarina Göransson i Björnekulla Klockaregård Thorsdagen d. 6 Januaci 1859, kl. 5 f. m., efter en lefnad af 32 år, 10 mån. och 20 dagar; sörjd och saknad af make och ett barn; warder endast på detta fått flågtins gar och wänner tillkännagifwet. Ps. 344. Handl. I. N. Filmans efterlemnade Mata Brita Angufta Isberg afled stilla i Lund, Thorsdagen den 6 Januari 1859, kl. half 6 e. ni, efter en lefnad af 52 år, 11 mån. och 13 dagar, djupt förjd och saknad af 4 efters lefwande barn, syskon och flågtingar. — HG Kungörelfer. J ansecende till afflyttning från orten, försäljes genom offentlig auktion, som å stället förrättas onsdagen den 19 d:s fl. 11 m. en del af huset och tomten nr 311. Ett af doningsrummen fan genast få tiillträdas och öfrige lägenheten den 1 instundande April. Helsingborgs Rådhus den 11 Januari 1859. Borgmästare och Råd. På begäran af Sysslomannen i Handlanden Jfwerssons konkurs, förrättas å stället, fredagen den 21 d:s kl. 11 f. m. offents lig auktion till försäljande af massans faftigs heter, husen och tomterne nr 169 och 172 hår i staden, bwilka säljas antingen hwar för sig eller gemensamt. Helsingborgs Rådhus den 11 Januari 1859. Borgmästare och Råd. Auktioner. Thorsdagen den 10 näftfomman: de Mars kl. 12 på dagen anställes såwäl här i Staden å Kongl. Wendes Artilleri NRegemens tes Chefs:-Cansli fom i Landskrona inför Ars tillevisBefålhafwaren offentlig auktion för förs hyrande af 40 ft. hästar, hwilka komma att begagnas en månads tid af de i Landskrona förlagde 2:ne Fot-Batterier under deras årliga erercis; och lemnas hugade spekulanter den underrättelse att hästarna skola, oberäknadt skons höjd, wara minst 9 qwarter och 3 tum höga bakom sadelstället, icke under 5 och icke öfwer 12 är gamla, friska, starka och wid godt hull, icke behäftade med något sådant fel, hwaraf de lida men, hafwa långa swansar och mahs nar samt till färgen wara helst swarta, bruna eller mörka fuxar; att skriftliga anbud före auk. tionen funna till Chefs-Embetet eller Artilleri: befälhafwaren ingifwas, äfwensom att anbud kunna göras å hästhållningen såwäl för flera år, högst tio, fom och särskildt för innewarane de år; öfriga wilkor blifwa wid auftionstids fället tillkännagifne och förbehåller sig CEbefå-e Embetet pröfningen af de å hwaridera förs rättningsstället förekommande anbud. Christianstad af Kongl. Wendes MtifteriNRegementes Chefå-Cansli den 7 Yan. 1959