Helsingborg. — Jfrån wår södra Afrika resande landss man hr C. J. Andersson, har till Göteborgs Handelstidning ingått ett bref, dateradt Oma rutufloden den 3 Juli detta är. Detta bref tecknar hwilka mödor och umbäranden den os uttröttlige resanden måst på denna resa unders kosta fig. Han skrifwer bland annat följande: YFJag hade framträngt till helt nåra 19 bredds graden och smickrade mig med det hopp, att den ålerstående delen af min resa skulle blifwa jems förelsewis lätt. Men ad, jag hade uppgiort räkningen utan wärden. Den wägwisare, fom jag efter många swåtigheter uppsökt åt mig, förde oss in i en fullkomlig ödemark och öfwvers gaf of der på förrådiskt wis. Wid detta tillfälle war jag i fem hela dagar utan watten för min boskap och hade helt litet för of fjelf: wa. Sedan jag återkommit till min utgångs. punkt och lockats skaffa mig nya wägwisare, begaf jag mig ånyo ut, nu med föresats att aldtig, hwarken dag eller natt, släppa mina nya wänner ur ögonsigte. Men, o fasa! sedan sedan de i tre dagars tid fört oss genom en fullkomligt wattentom nejd, förklarade de plötds ligt att de förgåtit wägen. Jag trodde i börs jan, att de wille bedraga oss, och hotade att skjuta dem för pannan, om de ide genast för: de of till wattnet. Men min hotelse tjenade till intet, de Hade weckligen råkat wilse och wisste ide hwart de borde wända fig. Detta war få liknande en owilkorlig undergång, att mitt mod för ett ögonblick swigtade. Här å. terstod emellertid endast en utwäg: att ila tills baka den wäg man kommit, och jag lyckades slutligen fomma till watten, men först sedan wi undwarit detta i hundrafemtio timmar och der: till warit i rörelse under större delen af denna tid. Jag förlorade ide mindre an fem man, men fom lyckligtwis blefwo räddade, sedan De, itrande omkring i ödemarken, af en slump pås träffat just det wattendrag fom wi sökte. Jag bar aldrig förr fett den werkan, fom en ytters tig törst åftadfommer hos menniskor och djur, och jag hoppas till Gud att aldrig Åter erfara den. Menniskornas ögon blefwo blodjprängda och tycktes på wäg att trånga ut ur fina hår lot; deras läppar blefwo askblå och spruckna, rösten hes och tung. Hundarnes ögon deremot sjönko få djupt in i hufwudet, att ilutligen en daft en matt stråle ur desamma kunde urffilc jas, och blod flöt ur deras näsborrar, medan de, jårade och gräsligt utmagrade, slapade sig fran med wacklande steg, då och rå förföfans De att i wildt undertryckt tjutande gifwa luft åt sind lidanden. En stackars häst, som jag egde, wille gång efter annan frida sitt hufwud in i o. s. w., och då jag sakta stötte honom tillbas fa, såg han på mig med en, jag kunde nästan får ga förebrående blick i ansigtet, liksom wille han säga: Grymma menniska, fer du då ide att jag år nära att dö? Boskapen led Ännu mer och yttrade fina qwal i melankoliskt råmande. O, hur detta stumma språk trängde till mitt hjerta! En rysning genomflyger mina lemmar wid minnet af deåfa förskräckliga dagar. — Götheborgs Handelstidning berättar, på grund af enskilda meddelanden, att Ericssons warmluftsmachin nu blifwit praktiskt utförd, vå ett sätt fom betryggar uppfinningens framtid, äfwen om def anwändning på fartyg för fnabbs fart ännu fan komma att låta wänta på fig. Af det cirkulär, fom blifwit utgifwit från as genturen för tillwerfning och förfäljning af Galorif-machinen, erfar man, att omfring 70 macbiner, med cylindrar om 6, 8, 12, 15, 18 och 24 tums diameter redan blifwit fonftruerade och att flera woro under byggnad. Här uppräknas särskildt ett antal personer, hwilka tillegnat sig dylika machiner och hos hwilka de nu woro i full gång. Lägges härtill hwad enskilte fullt kompetente och trowärdige perfor ner, fom i Newyork tagit kännedom om saken berätta, få fan man antaga såsom ett faktum utom allt twifwel, att den stora Uppgiften år lyckligt löst, och att kapten Ericsson dermed fatt fronan på sitt rykte. Machinen kräfwer ingen speciel uppsigt, utan hwilken person fom helst fan taga wård om densamma; eller oc fan machinen hällas i werksamhet genom några mi; nutets tillsyn af den arbe:are, som begagnar def kraft. Den konfumerar ett blot ringa mått brännmaterial och fordrar intet watten (enskilt skrifwes, att en machin om 5 hästfrafter fråt: wer under 12 timmars gång blott 100 skålp. stenkol.) Den upptager blott föga utrymme och kräfwer ingen dyr grund. Hiiintills har Galoricsmacbinen mest blifwit amvånd till drif: wande af tryckpressar, qwarnar af olika ber skaffenhet, pumpar af alla flag m. m. Tillika har den med framgång blifwit anwånd på bås tar och lustjakter. Den erbjuder i öfrigt drifs fraft för landimannaarbeten samt för otaliga mefaniska bruk i werkstäder och annorstådes. Då kapten E. ämnar uttaga patent på sin snillrifa uppfinning äfwen i Swerige, har man hopp att hår snart nog få läsa en noggrann redogörelse för sjeljwa machinen, af hwilfen dessutom ett mindre eremplar läret wara ot närt nog hitförwänta. — Samma blad omtalar att i Göheborg lifwit anlagd fabrik för tillwerkning af forts madrasser, hwilka slags sängkläder erbåslit ams pla witsord från Krimfälitäget, der de begagsommaren och warma om wintern. afhålla o hyra, hämma ide kroppens utdunstning och äro lätta och waraktiga. I synnerhet äro de att refommendera till begagnande vå fartyg, der de i nödens stund kunna tjena såsom lifherberge. Madrasserna kosta omkring 20 rdr stycket. — Af en i dessa dagar utgifwen berättelse om underwisningen wid Kongltga Carolins fio medico-cdhirurgiffa institutet under lå8: året 1857—58 inhemtas att antalet af ftudes rande derstädes utgjort 122, hwarasf 19 filofos sie magistrar och 103 medikofilososie kandidater. Af detta antal hafva 71 tillhört Upsala uni versitet, 27 Lunds och 10 Helfingfora? univers sitet samt 14 Karolinska institutet. Professorn Mosander har under innewarande läseår bes handlat den organiska kemien med tillämpning på medicinen och farmacien och har antalet af hans åhörare warit 20—40. Underwisningen i naturalhistoria oh materia medica har bes stridts af prof. Wahlberg för omkring 20 —30 åhörare. Anatomi och fysiolosgi hafwa inför ett antal af 55 åhörare och 45 dissekanter afs handlato af prof. A. Regius, under hwilkens ledning 565 partier blifwit underfökta samt es zuminatorier deröfwer anställda dels af prof. sjelj, dels af t. f. proseftorn, mag. C. Gyllers skold. Underwisningen i m dicin har åt 20 praktikanter meddelats af prof. Huss och af e. o. prof. Malmsten. Umerwisningen i kirurgi har dels genom föreläsningskurser och dels ges nom kliniska föredrag och eraminatorier lemnats af prof. Santesfon med biträde af d:r Rosfans der för ett antal af 25—35 åhörare och 48 praftikanter. Dessutom har en poliklinik för utwärtes åkommor och ögonsjukdomar blifwit under d:r Rossanders ledning sistlidne höft wid Serafimerlazarettet öppnad. Professorn Abelin har för 46 praftikanter afhandlat pediatriken, prof. M. Netzius obstetriken för 11 praktikanter och 20 auskultanter samt prof. von Däden fir 10—30 åhörare paologisk anatomi; hwarjemte han äfwen under året utgifwit af trycket fina wårterminen 1857 hållna föreläsningar i pas tologisk anatomi. D:r A. H. Wistrand har lem nat underwisning i rättsmedicin wid 27 under läsäret anställda råltsmedicinska undersökningar, fortsatt den förra året började kursen i polilia medica samt utgifwit 1:sta häflet af samling af författningar rörande medicinalwäsendel. Antalet af åhörare och deltagare underföfnins garne har warit 34. Defutom hari bibliothes karien, mag. Broberg hållit trenne förelådnins gar i medicinens historia, samt utgifwit af trycket fina förlidet år hållna föreläsning wer Galenus. Bibliotheket bar ökats med 111 särskilda werf och anatomiska museet med S ske letter samt en mängd ostcologisla, fysiologiska y mariemte under UAd A