flag om afträdandet af en hamn wid adriatis ska hafwet till Montenegro, utan hade äfwen, oaktadt stormafterna stodo på Montenegros fis da, wågrat All öfwerlemna distriktet Grahowo till furstendömet, såwida detta icke erkände fuls tanens öfwerhöghet, ett motstånd som sattes i förbindelse med lord Stiratford de Redeliffes wistande i Konstamtinopel. Sednare undervåts lelser i ÅJnd. delge af den 22 ect. meddela dock, att Poren på Frankrikes och Rysslands föreställningar låtit det sednare påståendet falla. Ett telegram från Konstantinopel af d. 30 oct. meddelar, att den Montenegriska konferencen slutat sina möten, och att gränsen mellan Mons tenegro och Turkiet snart skall ordnas i öfver: ensstämmelse med def beslut. Samma tele: gram tillfogar den underrättelse, att Mi Gbhalib, Reschid paschas fon och sultanens swärson drunknat under en segelfart i Bosporen, I telegram från Rom af den 31 Okt. säges åfwen hafwa beslutit att förändra gällande sladga om judiska barns dop. I Spanien hafwa walen uffallit till fördel kör regeringen, undantagandes i Madrid, hwarest progressisterna segrat. Enligt underrättelser från Kalkutta af d. 22 Sept. förberedde engelsmännen ett nytt allmänt fälttäg. Gencralguvernören ford Ganning har de af Englands befullmäftigade, Lord Elgin, erhållit löfte om förstärkning med general Strauss bengeed trupper, undantagandes sbataljon fjör soldater på 400 man samt sepoyregementet, d. w. s. största delen af de i China anwånde trupperna, hwilka kunde wäntas till Kalkutta i medlet af Okteber. Den engeiffa flontatrios nen i Chinas farwatten skulle reduceras från 78 till 30 skerp och den eskader, fom sålunda blef disponibel, skalle under fonteramiral Seys moues komma sdo deltaga i operationerna I Ostindien. Norge. Gul. Christianiaposten utgjorde tull: inkomsterna wIderitets sydliga tullkamrar uns der de första 9 mån. af år 1857 2,079,152 ipd. och under samma tid 1553 1 446 427 pd. Danmark. J geheimestatstad d. 6 Now. har fonung Fredrif VI undertecknat trenne wigs tiga statsaftet neml. l) en kungöreise bwariger Hou lelttatsförrattutngex af den 2 Oct. 1833 upphåswes I hertigdömena Ho.stein och Vauens burg; 2) ett patent för hettigdomet Holstein om upphafwande ar 6 1—6 1 forotdningen af d. 11 Juni 1554, angaende Holsteias förs fauning, od af tungoreljen af d. 23 Zuni 1556, om en narmare bestammelse af Holsteins enskilda angelägenbetct; 3) ett palent om fjammanfals tande af Holsteins ständer till den 3 Januari nästa År. Hwarjehanda. — Lonungen af Vreussen hade till minne af det 1000-åriga firandet ar fördraget i Vers dun stiftat ett pris af 1000 Thaler och en gulds medalj för det båsta arbete i tyska hinorien fom FFf, sörÅfetft Utfonmer under lopnpet af fem nas en i Wilna utkommande hebreisk ofwers såttning ar Eug. Suees mpRarifersMylterier. Herrar Gavallins och Stjernström. (Ur Sondagsbladet) Hwilken skillnad år mellan de begge theaters direktörerne, herrar Cavallius och Stjernitröm? Alt börja med är herr Cavallius smal och lång, herr Stjernström liten och tjod. Herr Cavallius har tidellerulla och talans de Wicslanda ögon; herr Stjernström har der: emot ingenting att stryta af i denna wåg. Herr Cavallius är bildskön, enligt hwad han sjelj pästår; herr Stjernstrom har icke gjort ans spräk derpå, ej ens då han spelade Rochus Pumpernickel. Herr Cavallius häfwer sig; hert Stjernström deremot bröstar sig. Herr Cavallius wisar hur det går för sig att fföta en theater och förlora penningar Ders på; herr Stjernström deremot wisar att Det går för fig att sköta en theater och fortjena penne gar Derpå. i Herr Cavallius infräftar Konungens platå i det för H. Mad räkning inredda oxögat i K. Thyeater:falougen ; herr Stijernström, bättre iz afuagande weuets och ettitettens lagar, Hpps låter deremot fina platser åt de kongliga pers sonerne, DÅ de en och annan gång hedra Mins dre Theatern med ett besöf. Herr Gavallius begår dumheter utan att lås ta tig rättas; hert Stjernström begår också dumheter, rått grofwa ibland, men låter sig dock rättas. Herr Cavallius tål inga mbildfföna måän wid fin sida; herr Stjernitröm deremot annons ferade i Onsdagen Dagblad med stora Cicervs frofiureftilar efter eåwå unga mån med fördels aftigt utseende, alldeles som man annonserar efter uppasserstor eller schweitzerdamer. Herr Cavallius petar hwarje dag Enfals den från landet eller, tanske råt are sagdt, från Ärsta Holmar; herr Stjernstrom deremot spelar Den Giriges role och spelar den med fördel, åtminstone för fig sjelf. Herr Stjernstrom har gjort affärer på Hin Onde, men knappt bar herr Cavallius funnit sasta denna notabilitet wid fin segerwagn, förr ån Fan sjelf, så otroligt der låter, swiker hos nom tro och huldhet och inijufnar i snufwa. Herr Sijernjtröm emottog med öppna armar Sin Ondes gafwa) herr Cavallius förskjöt däremot Hin Ondes skägg, troligen emedan han tyckte ati publiken borde hafva ffa stor uppbyggelje och förnöjelse af at åffada hans eget. sHerr Stjernström refer till Paris enkom för att funna begå en dumhet; here Cavallius bes gär många sadane hwarje timma och stund, utan att behöfwa lemna fina rum, och deri ligger hans stora öfwerlägsenhet. Herr Sijernström låter sina sujetter arbeta som hästar men fodrar dem som menniskor; hr Cavallius deremot fodrar fina sujetter fom hå star, men läter dem arbeta som menniskor. Herr Sijernström lifnar Carl XIII:s statp: han år af metall och granit, och lejonen ligga beundrande för hang förter; herr Cavallius deremot liknar Bergelii-ftatven, och behöfwer en mantel för att kunna skyla fin nakenhet. Herr Stjernström arbetar fom biet, suger dofiet ur blommornas kalkar och bereder deraf en fostelig honung; herr Cavallius deremot ars hotar flitiat som fpindeln, men går, i lifhet med fom sitesman öfwer Årsta Holmar, på hwils ken plats han, säga hwad man will, i alla fall tager sig bäst ut. T Afskesord vid CARL HENRIK ROOTHS Jordfästning i Helsingborgs Kyrka d. 7 Nov. 1858. Af En djupt sörjande Vän P. Won. G. den 50 Oct. 41858. Är Du kall, Du varme Broder! — Så de skrifs från Helsingborg — Ser man kring Dig vänner — annars glade i — gripna nu af sorg? Har Du tagit stund till hvila, Du som alltid verksam var? Sitter Du ej mer i Kyrkan på Din plats de helga dar? Går Du ej de söckendagar att på alla remnor se I dess hvalf så mån att Kyrkan åt en efterÄ verld så ge? Är Du ej vid hamnen sedan i Ånaskeppels Direktion? För Du icke ordet längre, der man värdar arma hjon? Eller der Ramlösa-lunden gömmer helsokällans våg? Ack Du hvilar still, men sakta går det sorgnedtryckta tåg. Nu det stannar der två Döttrar, der Din Syster hvila ren, Der Du ofta stod, tills månen höjde upp siit fackelsken. Denna sorgpost kom oväntad. Huru upprätt nyss Du bar Sextio Nio åren nära, Du dock lika lislig var. vÅllt forgängligt är på jorden. Hösten hemtar in sin frukt Hvarest våren sådde, hvarest sommars blommor spridde lukt. Vi, som ännu vänta slaget utaf dödens lia, må Ej forglömma egen bortgång, fort, som från Din graf vi gå. Icke snart den grafven glommes, fastän rincen bryts i dag. Länge Helsingborg skall minnas mannen med i så svenska drag, Mannen med den fasta viljan, mannen verksam utan rast, Uti trohet emot maka, ömhet emot barn så fast; Vänners vän, mot fliten hjelpsam, icke hård Ä mot någon nöd; Äfven sjelfförvällad räcktes visa rad, ej ensamt bröd. Sina fäders tro så trogen, ej för lärdomsväder svag, Fosterländsk i hvarje åder. — Jäfvar nagon dessa drag? — Dödsfall AÅtt wår ömt älskade dotter Lowisa Berns