Telegrafunderrättelser. Hamburg d. 21 Okt. Wid en i dag hållen anuktion såldes 2 skepp, fom tillhörde det insolventa brasilianska ångbåtsbolaget, nemligen skeppet Petropolis för 270,000 mk. och Tentonia för 22 1,000 mk. bco såsom det uppgifwes till ett nordamerikanskt sällskap. Hamburg deu 22 Okt. Petropolis afgår d. 1 Nov. till Newyork. — Kaffe fast med föga omsättning. Spans målsmarknaden stilla. På den preussiska landtdagen har ej wisat fig någon synnerlig opposition mot utnämnins gen af regentskapet; twärtom är den allmänna meningen gynsam för detta; man wäntade i dag ett budskap angående denna wigtiga sak, hwarefter omröstning skall ega rum. De fams me embetsmännen som wid sista landtdagen blefwo åter walda med stor acclamation. — Konungen har före sin afresa förbehållit sig disposition öfwer flotten Sanssouci, Charlots tenburg, Erdmannsdorf och Stolzenfels. Ryska ångfregatten Rurik har anländt till Kiel, och man wäntar dessutom 2 ryska frigås skepp. J Berlin dog den 10 dennes den fåfom nils rik biograf och skildrare af fin tid bekante ger heime legationsrådet Carl Aug. Barnhegen v. Ense i sitt 73 är. Han war född 1785 i Diisfeldorf och började att i Berlin studera lå: karewetenskap, men gick sedan öfwer till filvfor siska och allmänt literära studier och uppträdde redan wid 20 års ålder jemte Chamisso, Hitzig, Theremin m. fl. såsom ntigifware af den i flera årgångar fortsatta Mufenalmanad. 1813 ingick han i rysk krigstjenst, men wände fig snart till den med hans anlag mera öfwverends stämmande diplomatiska banan, på hwilken han ådagalade mycken talang. Han gick med Hars denberg till Wien, derefter såsom Chargå dafsaires till Paris, och utnämndes sedermera till Minijtererefident i Karlsruhe. Han afslog att i samma egenskap afgå till Nord-MAmerifa och flyttade efter att hafwa tagit afsked från de offentliga befattningarne, till Berlin, der hans hus i många år war en samlingsplats för alla notabiliteter i konst och literatur. Han war gift med den i den literära werlden under name net Rahel bekanta snillrika Rahel Antonie Fries derike Robert, men enkling alltsedan 1833. Ala hans skrifter åro originella, tankerika och af en klassisk framställning; i synnerhet utmärka sig bland dem Biographische Denkmale i flera band och Denhvärdigfeiten, likaledes i flera delar. Hans begrafning ägde rum den 14 d:s, då en ansenlig skara af wetenskapsmän och konstnärer deltogo i liktåget, bland andra den ålnriae Humboldt som i ren horfaånane föride Hwarjebanda. — Jordens innewånare tala wid pass 3,060 språk och bekänna omkring 1000 olika religios ner. J medeltal blir hwarje menniska blott 33 år gammal. Fjerdedelen af menniskorna dör före 7:de, hälften före 17 året; en bland 1000 hinner :ill 100 är, en bland 500 till 80 och sex bland 100 till 63 år. Jorden har minst tusen millioner innewånare, af hwilka 324 mill. dö årligen, 21,824 hwarje dag, 3,730 hwarje tims ma, 60 hwarje minut. De gifta lefwa längre än de ogifta, få framt de föra ett ordentlic och werksamt lif. De, som äro födda om wa ren, äro wanligen starkare och friskare ån andra. — Anktious-Kungörelfe. Onsdagen den 19 nästkommande Juni försäljas i —stad, ges nom öppen och friwillig auktion, följ. effefter: 1:o Ett haf, bestående af sex wågor, bland hwilka fyra äro mer och mindre skadade af takdropp. 2:o Fem ft. stormwädersskyar och tre dito för lugn och westanflägtar. 3:o Nio soldater och en fåltwäbel, de förra uppstoppade med halm, den sednare med nöte hår. Alla hafwa stupat i några och sextio drabbningar, men äro ännu i tjenstbart stånd. 4:o En regnbåge, af föga mwårde, och en fulls måne, något sliten. 5:o Åtskilliga djur, kunskapens tråd, ormen, engeln och det bart huggande swärdet — allt hörande till operan Adam och Eva i Paradiset. 6:o Konung Ahasweri och Drottning Esthers kröningsmantlar; malätna men brukbara. 7:o Årans tempel; behöfwer renovation. 8:o Ett wattenfall af silfwerskir och tre Nar jadklädningar, mycket smutsiga. 9:o Afundens, Hatets oc) Dumhetens attris buter; följas åt och säljas icke särskildt. 10:o Tre stycken berg; det största skadadt af rättor. 11:o En krigsflotta med sjöfolk och Amirafer i temligen godt jtånd. 12:o Apollos lyra, något skorrande; dock brukbar. 13:o Kärleksgudinnans gördel, som, medelst särskild mekanif, fan göras rymligare eller trängre alltefter behofwet. 14:o Fyra kanoner af furu med lavetter af jern. 15:o En anrättning, bestående af en burs bomsost, en skinka och en pastej af papp, en medwurst af brändt läder, flere slags frukter af war, mycket wäl gjorda, och tillräckliga för ännu flera års måltider. 16:o Parad och släpkläder för alla slags bättre och sämre djeflar. Horn och swansar medfölja. 17:o Aderton burkar rödfärgssmink. 18:o Kärlekens wingar, åiskilliga flott, fån: ningar, skogsparker och floder, ett torp med wacker belägenhet, en drake, en brunn, en åska, ett helwete med tillhörande blåsbälg, ett flags regn m. m. fom ej fan spelificeras. (C. B.) — 1838 års Kometer. Herr von Boguslawski har i Stettinertidningarne meddelat underrättelser om innewarande ärs kometer. Une Der det att tvenne kometer (Donatis och Cuckes) ännu befinna sig på himlahwalfwet, hafwa res dan fyra andra föregått dem och en wäntas ytterligare. Jngen af desfa kometer är dock Å 401410 —— oh a 7 e2 man CA horer Han deremot till det märkwårdigaste flac get af kometer, i det han wisade fig wara ellivtiff och säledes har en bestämd omloppstid. Derjemte tillhörer han gruppen af de få fallas De inre kometerna, hwilkas bana begränsas af Neptun,, wår från solen mest aflägsna pla net. 1858 års andra komet upptäckies af D:r Winnecke i Bonn; han har likaledes endast warit teleskopisk, men är få til wida ganffa interessant, att han, enligt anställda beråfnins gar, också år en af de få kallade inre fometers na med fort omloppstid. Han fulländar neml. nu fin bana på 5 år och 14 dagar, och år sannolikt densamme, fom upptådteås af Pons i Marseille d. 12 Juni 1819, och fom, enligt Enckes beräkning, hade en omloppstid af 5 år och) 226 dagar. Sedan denna tid har nämnde komet fulländat åtta banor, utan att blifva bemärkt af of. Genom dessa bäda första el liptiska kometer af 1858 har antalet af de inre kometerna uppgått till 12; bland dessa hafwa 5, enligt beftåmmelferna för deras banor, werts ligen blifwit återfunna och observerade, neml. Cnded, Banosens, VArrejtå, Bielas och Fayes. Den tredje af detta års kometer upptäcktes den 2 Maj af Tuttle i Cambridge inom Nords Amerikas Förenta Stater; den hade mycket swagt sken, och dess bana har man funnit, efter all sannolikhet, wara parabolisk. Den fjerde (tes leskopiska) kometen för året upptäckte Bruhns i Berlin natten emellan d. 21 och 22 Maj. Han Fan hititlls endast betraktas fom parabolisk, ohuru man fästat uppmärksamheten wid en wiss likhet med kometerna af 179911 och 1696, äfwensom med 1854 års andra komet, hwilken på flere ställen war synlig för blotta ögonen. Den 22 sistl. Juni upptäcktes af Donati i Flos renz i nordwest från stjernbilden Regulus? i stjernbilden Lejonet 1858 års femte fomet, densamme, fom nu warit synlig för blotta ögat, Han hade i början mycket swagt sken od) war utan swans; men den 30 Augusti lyfte han redan med samma klarhet, fom en stjerna af sjette storleken, och hans swans tilltog derefter i längd och bredd. Den 7 Aug. återfann D:r Förster i Berlin Enckes komet. Han är detta års fjette fomer, men endast teleskopisk, och rös rer fig genom stjernbilderna Formannen, Twils lingarne, Kräftan, Lejonet och Jungfrun. D. 20 Sept. war han närmast jorden, på ett af: stånd af 19 millioner mil; från solen war han då på 15 millioner mild afstånd. Under gym samma omständigheter kunde han närma fig jorden på ett afständ af 43 millioner mil och skulle då blfwa synlig för blotta ögonen, liksom 1829 och 1838. Denna gång befann han sig närmast solen i Måndags d. 18 innewarande Oktober på ett afstånd af 7 millioner mil, och war då 25 a 26 millioner mil aflägse från jorden. Euckeska kometen har blifwit benämnd efter sin beräfnare; han upptäcktes i Marseille den 26 Nov. 1818 af den bekante fometupps täckaren Pons, och återfanns, (Fönverenåftåme melse med Enckes beräkning) af Rämdter i Var ramatta i södra Wales den 2 Jani 1822. ES: dermera har Han warit synlig och observerad, dels på norra, dels på södra halfklotet, under åren 1825, 13829, 1832, 1835, 1838, 19842 1845, 1848, 1352 och 18535. Jnnan den upp täcktes och nogare bestämdes af Pons har fam: ma komet waric sedd och iakttagen redan 1786, 412(4 102