gan alla, men hwilka hon kom i beröring, på det rysligaste. 24 man sårades; 9 af dem, deribland Löjtnanten, förste maschinisten m. fl. afledo under grufliga plåor. En ny förordning om twningsstämpel har utfommit i Frankrike. Åfwen lära dladen fått tillsägelse att hwarken prisa handelsfriheten el ler strida om religionsfriheten. Franska tidningar omtala att skädespelerskan Ristori råfat ut för en ledsam tilldragelse i Venedig. Hon uppträdde neml. der såsom Jus dith i Giacomettis tragedi med samma namn, och då hon deklamerade åtskilliga verser om ut ländskt herrawälde i slutet af sista akten stor hänförelse, utbröto ähörarne i en vbeftrifs lig förtjusning och begärde, att verserna skulle uppläsas ännu en gång. Nu får dock intet da capo ega rum på Venedigs teatrar utan särskild tillåtelse af en poligstjenfteman. Ris stori sölte således efter denne bakom kulisserna; men då han ide war närwarande, och almåns heten allt mera ftormande förnyade fin begåran, fteg hon slutligen fram på scenen och uppläste verferna, fom nu emottogos med om möjligt ännu kraftigare bifall ån förut. Men i det ögonblick, da skådespelerskan åter fom in mellan kulisserna, mötes hon af polistjenstemannen, fom öfwerhopade henne med förnedrande föres bråelser, för det hon öfwerträdt teatersbeftåms melserna. Skädespelerskan blef honom ide fwar tet skyldig; striden blef allt hetare och hotade nit taga en ganska allwarsam wändning, då madame Ristori fann för godt att wända pos listjenstemannen ryggen och begifwa sig till fin loge. Polisen ansåg det ide lämpligt att wis dare beswära skådespelerskan, hwilken dock lärer hafwa fattat der beslutet att ide under nåvwas rande förhållanden uppträda i Venedig. På flera ställen i England har man under någon tid klagat öfwer brefpostens osäkerhet. J London hafwa inom fort tid 6 bredragare blifwit dömde till deportation, emedan de brus tit och förstört bref, ofta för ect penningebelopp af endast några pence i frimärken. J Exeter har nu en tjensteflicka bliwit arresterad, fom för en filialpostmästare stämplade brefwen och under loppet af sommaren brulit och förstört icke mindre än 30 bref. Af ett bref hade hon endast stulit ett par glacehandskar. Jnrikesministern Muchanow har nyligen fällt en dom, som kastar ett märkligt ljus öfwer den ryska administrationen i Polen. Några prester i guvernementet Plock hade försökt att införa nytfterhetsföreningar i fina församlingar, för att derigenom beswarja ett ondt, fom hotar att fullfomligt förderfwa landets befolkning, ifyns nerhet bönderna. Fruktande en hård stöt för nationalinduftri, fom ömt omhuldas, få framt nykterhetssaken skulle få riftig framgång ilans Det, har regeringen redan förbjudit alla dylifa föreningar, och då nu en del prester trots detta förbud hafwa fortfarit att werka för nykerheten, har inrikesministern fett fig nödsakad att på ett allwarligt men ganska originellt sätt, straffa dessa lagöfwerttädare. En wiss prest har blifwit skickad till ett seminarium, der han i twå år skall underhållas af en annnan abbot, fom bar ajort fia skyldia till samma förhrötesl. X nya författningens bestämmelser. 1 0 J Art, 35. Når kommissionen år konstituerad, har deg att inge sessätta fig uttryckligen med codificationen af bastående Lar gar och att bringa dem i harmoni med den upa författningen. Den reviderar de organiffa bestämmeljerna, fåfom civil, criminals, handelsoch processlagstiftningen, få ett med undantag af lagar af lecalt intresse framdeles blott ett lagftiftningscompler skall beftå i bida furftendömena, fom blifwer gållande, når det år antaget af bigge församlingarna och sanctioneradt och befantgjordt af bhofpodarerna. Art. 36. När församlingarna göra tillägg till ligförslag af gemensamt intresse, hänwisas det förändrade utkastet till centralfommissionen, fom bedömmer det och antager ett nytt utkast, hwilket församlingarna blott kunna antaga eller förtasta en bloce. Kommissionen är pligtig att upptaga be tillägg. hwilfa båda församlingarna autaga Ari. 37. Lagar, fom hafwa sär skilt intrecse för hwarje furstendöme sanctioneras ide af hospedaren, förrän han meddelat dem åt tommissionen, som afgör, om de kunna förenas med den Art. 38. En högfta och kassationsdomstol infättes, hwilfen är gemensam för begge furstendömena och har flit fäte i Fokfhani, En lag ortnar dess sammansättning. Dess medlemmar äro cafe sättlige. Art. 39. Domar, fällda af domstolarne i hwarje firstendome, hänwisas uteslutande till denna fagfationgdoms hol. Art. 40. Den utöfwar cencur öfwer appellationg: och andra demstolar. Den har öfwer fina egna metlemmar uteslutande jurisdiktiou i crimiuella mål. Art. 41. Som öfwerdemstol yröfwar den klagomäl, fom auföras es met ministrarne och dömmer i förta instansen. Art. 42 De regelmässiga trupper, fom för närwarande finnas i furstendömena, skola orgauseras på ett lifartadt fått för att, om få behöfs, kunua förenas och bilda en hår. För detta ändamål utgifwes en gemensam lag. Trupperna i begge furstendömena inspekteras ärligen af en generalinspefför, fom det ena året u:nämnes af den ene, det andra af ten andre hospodaren. Jnspektörerna waka öfwer, att de bes stämmelser. fom hafwa till ändamäl att låta trupperna behålla sarafter af twenne färer i en och samma här, fams wetsgrant uppfyllas. Det genom det organiska reglemens tet bestämda antalet af soldater fan ide föröfas öfwer V, utan öfwerenskommelse med de: suveräna horwet. Art. 43. Trupperna förenas hwarje gång säferheten i det iure eller på gränserua är i fara. Foreningen kan föranledas af en af hospedarerna. Docd fan den blott ega rum efter gemens fam öfwerenskommelse och underrättelse härom gifwes åt bet suveräna hofwet. På inspektörernas förslag funna hos srodarerna widare förena trupperna antingen helt och Hål: let eller till en del i öfningsläger eler för att mönftra dem. Art. 44. Högste befälhafmaren utnämnes skisteswis of hospedarerna få ofta föreningen eger rum. Han skall wara född i Moldan eller Wallachiet. Den hospodar, fom utnämner kan ocffå afskeda honom. J få fali utnämner den andre hospodaren den nye befälhafwaren. Art. 45. Begge trupperna behålla sina nuwarande fanor; deck skela dessa fanor för framtiden förses med en blå mim: vel efter ett conventionen bifogadt mönsler. Art. 46. Alla Moldaner oc) Wallacher äro lika inför lagen, betala lika skatt, och hafwa samma tillträde till statsembeten i begge furstendmena. Deras personliga frihet garanteras. In gen fan afhändas egendom nton genom lag, blott når det allmänna bästa fordrar det, och mot ersättning. Moldaner och Wallacher af hwilfen fristlig tresbefännelse som helst hafwa lika tillträde till politiska rättigheter. Åtnjutandet af dessa rättigheter fan genom lag utsträckas till andra trogbefännelser. Alla privilegier och monopoler, fom wissa klasser ännu ega, afskaffas cd) man skall strar revidera den lag, som ordnar förhällandet mellan gedsegare och bönder: na för att förbättra de sistnämdas wilfor. Konmmunalvår sendet i städerna och på landet skall utwecklas i öfmerengstämmelse med stadgandena i närwarande convention. Art. 47. Till def centralkommissienen företagit den i 37 art. föreskrifna revifienen, blifwa de nu i hwarje furstendöme bestående lagar gällande, säwida de ide stå i rid med beslämmelserna i denna cenvention. Art. 48 J öfmwerengs: stämmelse med Parisertraftaten af d. 30 Mars 1858 fto: la förestäeude bestämmelser genom en hatischeriff sednast 14 bagar efter ratisicationernas utwerling fungöras. Art. 49. Når nåmda hatischeriff offeutliggöres, öfwerlemna de nus warande kaimafamerna i hwarje furstendöme slyrelsen till en interimistisk femmission. Dessa fommisioner utfärda strar wallister, fom skela effentliggöras inom 5 weckor. Walen skola ega rum 3 weckor sednare. Under loppet af 10 dagar derefter samlas de deputerade i hwarje furftenz döme för att wälja hospodarer. Art. 50. Rärmarande cenvention tatificeras, och ratificationerna utwexlas i Paris om 5 weckor eller om möjligt iunan. Deed conventionen följa twenne bihang, af hwilka det första angifwer mönstret för den nya fanan, oh det andra innehäller walbestämmelserna. Walen äro indirekta och företagas färs stilt i säderna ach på landet. Walrätten och walbarheten som walman betingas af en betydlig census. Stifts:-Nybheter. Kongl Maj:t har den 10 sistl. Sept. uppå derom gjord ansökning behagat i Nåder förz ordna att Ausäs och Ströfwelstorps förfamlin