Helsingborg. lialbanks intressenternas bolagsstämigs afsade fig hrr Åberg och Enebefattningar, den förre såsom meds tionen, den sednare såsom suppleant. es ställe inwaldes regementsläkaren, la och i den sednares bokhandlare lördag firade en del af stadens ins nnet af den sammankomst, fom för 1 egde rum här i i fundet emellan ch danskar. Samlingen skedde på rifrån tåget afgick med mufififpets staden till helsobrunnen Helsan, der r arrangerad, wid hwilka flera ffås De första af dessa egnades åt stadens förre oförgätlige styresman dorgmästaren Lundberg — fom uns stetid alltid war tillstädes och deliog nwånares sammankomster, antingen igo nytta eller nöje — och åt nar på andra sidan fundet, Hels ;ånare. posten för den 28 dennes skrifwer: et slås Thordagsnarten El. half 12. mander höll då ett flutstal, som ffils a närwarande fom i hög grad heres ipande och som slöts med en bön, an upptog en psalm, i hwilken den imlingen instämde. tifts Presterskap har wid detta möte å ett sätt som åt detsamma gifwit heder. Det wisade fig att de måns tillbringa fin lefnad å för den bulls den obemärkta platsar, ingalunda likgiltighet, utan twärtom tagit del 8 stora arbete och upptrådt fom wäl smän för den faf, åt hwilken de off werksamhet. Detta war få mycket inde, fom det mycket långe har uts ärt ämne för en wiss fraktion, att fa nedsätta presterskapets anseende gensägelse hålla utt härmed så läns )igt, att mången åfwen mindre låtts t härtill fästa en wiss tillit. — J3. Nr nämnde wi att B:t Bergs eskyllat Theol. fakultetens ledamös dara Katoliker. Detta bör sålunda D:r B. yttrat att rykten gingo att ltet hyste äsigter fom liknade fatos diskussion (tredje prestmötesdagen) a behandlingen af de religiösa rös nästan öfwerallt Yppars inom stiftet, i annat, att hwarje pastor en gång rde hålla bibelförklaringar eller am sförhör hela året om, med undans förslag från de olika afdelningarne inkommit beslöt: 1) rörande förändrad pajtoratElasfififas tion, att några pastorater skulle uppflyttad till högre och några nedflyttad till lägre klasser, hwarjemte en del ännu ide klassificerade pas storater blefwo i bestämd klass uppförda. 2. Om löneregleringen för det obefordrade prefters skapet. Adjunkterna skulle uppbära i årlig lön af kyrkoherdar wid första klassens pastorat 400 ror, wid andra 300 och wid tredje 200 ror, allt rgs. Ersättningen för lefnadskostnaden för gifta adjunkter bestämdes dessutom till 300 rdr rgs. 3. Om enfefasfefrågan. Et förslag till en gemensam enlekassa för enkor efter prester och skollärare upplästes och gillades, och skulle hwarje kyrkoherde och ordinerad skollärare hårs till bidraga med en wiss procent af taxerad ins komst. 4. Om understöd åt ålderstigne obdes fordrade prestmän. Man beslöt att stiftets pres sterstap, såwäl det befordrade fom det obefors drade, skulle göra sammanskott till en gemens fam fond, hwarur årliga pensioner, a 450f rdr rgs, skulle tillderas sådana obefordrade äldre prestmän, hwilka äro oförmogne att widare werka i kyrkans tjenst. 5. Flera pastoraters delning föreslogs. 6. Rörande bildandet af prestsällskaper fattades det beslut, att dylika skulle organiseras, dels för hwarje kontrakt och dels för hela stiftet. Till ordförande för det gemensamma sällskapet waldes domprosten Bring, åt hwilken man uppdrog bestämmandet af fams lingsort. 7. Om bokförråd af litteratur. Förs flag gjordes att genom sammanskott bereda mes Del till inköpande af böcker, hwilka skulle åt presterskapet utlånas. Denna boksamling skulle lemnas under wård af elementarlärowerkens bibl.othekarier. Derefter anhöll wördiga pres sterskapet att domkapitlet wille hos regeringen hemställa om inställande af allt söndagsarbete wid statens ardceteföretag, såsom jermvågåbyggs nader m. m. Flera prester redogjorde sedan för sedlighetens tillstånd i allmänhet inom Des ras resp. församlingar. Till slut beslöt man höjning af konsistoriiamanuensens lön och ers sättning åt v. notarie och v. amanuens för des rad tjenstgöring wid mötet, samt att de wid mötet hållne predikningar och protokoller skala tryckas. (Ur M. n. A.) — General-Tullstyrelsen har den 18 Muigus sti bewiljat Kustchefen i Ystads tullfammardis strikt Löjt. Schult afsked med pension och fam ma dag förordnat Kustsergeanten C. A. Hands fon att provisoriskt jörratta nämnde Kusichejs tjenst som tillswidare ide unstår till ansöfning ledig. — Den af Aftonbladet obetänksamt nog öpps nade subskriptionen för de 6 landsförwisade far nit fig synnerliga sympathier. Oberäknadt de 50 rdr, hwarföre Aftonbladet tecknat fig, upps går insamlingen till ide mera ån 14 rdr 50 öre, deribland 50 stycken af Gustaf Wasas och Gustaf Adolf den stores olycklige landsmän tecknat fig för tillsammans 50 — öre. De öfrige personer, fom antecknat fig, äro 6 eller 7. — Finlands handelsflotta utgjordes wid uts gången af år 1857 af inalles 117 skepp, 41 briggar, 142 skonertar, 31 galeaser, 48 jakter, slupar och paketter, samt 11 ångfartyg, tills sammans 390 fartyg, tillhörande landets fjör och stapelstäder. Fartygens lästetal uppgick til 41,405; antalet af sjöfolk till 490 skeppare samt 4,176 sjömän. Försålda blefwo under året 40 fartyg om inalles 1,860 läster; FÖ fartyg om tillsammans 1,002 läster förolyckades. Största lästetalet har Åbo, nemligen 6,319; sedan fom ma i ordningen: Kristinestad, Björneborg, Ny: stad, Uleåborg, Raumo, Brahestad, Helsingfors (2,736 läster), Wasa, Lowisa, Borgå, Jakobs stad, Gamla Karleby, Kaskö, Ekenäs, Nädens dal och Toroeå. Städerna Wiborg, Fredriks: hamn och Ny Karleby ägde intet fartyg. — Landtmannafartyg, af 5 lästers drägt och der utöfwer, funnos inalles 882, dragande tillfams man 28,149 läster. — Oaktadt den genom handelskrisen framkallade ogynsamma Fonjunfs turen, hafwa nya fartyg gått af stapeln i näs stan alla landets sjöstäder, hwilkas antal nu jemwäl är förökadt, sedan de wid Sainien bes lägna genom kanalen funna sätta sig i förbin: delse med öppna sjön. — J staden Ottendorf, wid Buntzlau i EHlesien har man under arbeten ute på marken funs nit en utskuren Bergkrystall, fom wid närma: re undersökning befanns hafwa tillhört en fig netring, fom förmodligen warit Swenska Fvs nungen Carl den tolftes; man fan nemligen temligen tydligt läsa i den bokstäfwerna; Carl XII Rex. S.7 — Från Fahlun skrifwes i Dalpilen: Bland de industriella företag, fom i wår ort på fednare åren uppftått, år anläggningen af ångsågen wid Korsnäs en half mil från Falun ett af de anmärkningswärdaste få wäl i anfes ende till sin storhet fom till den widtomfattanDe ide, som derwid ligger till grund. Stående i sammanhang med jernwågen till Gefle, der de betydligaste aktteegarne såwäl i jermwägen som ångsågen äro boende, är syftemålet att på wattendragen flotta en stor del af Dalarnes skogar till Korsnäs wid sjön Ruun, der såga plankor för att på jernwägen transportera dem 8 mit till Gefle och försälja dem till utländnine gen. Bolaget, fom består af 33 aktier, har res dan utbetalt högst betydliga summor för ans