derstödda af tillfällighetrer, hwarren TINAS förswaga den beståcnde wänskapen mellan de begge rikena eller folkens önskningar om fred. Han hyste också det fasta hoppet att när man åter wille uppwäcka em annan epoks passioner och förbittring, skulle de förgå som böljorna brötos emot den dam, som för ögonblicket bestyddade de twenue makternas eskadrar emot hafwets makt. gondon den 6 Augusti. Telegrafcor: respondencen med Amerika är mycket till fredsställande. Calcutta den 5 Juli. Ryktet will weta, att flera rebellhöfdingar blifwit tills fångatagna. — J Ganton äro flera curopcer mördas de. Gesandterna hafwa förklarat sig för en utwidgning af operationerna. Hongkong den 23 Juni. Erypeditios nen har nätt Ficutsin. Chinesiska unders handlare hafwa inträffat. De närmare underrättelserna angående den atlantiska te egrafkabeln lyda sålunda: Engels ffa skruflinieskeppet Agamenmon har den 4:e åter anländt till Valentia i Jrland ech har der nedlaggt ändan af kabeln. Det amerikanska ängfartyget Niagara har ankommit till News foundland. Begge skeppen kunna nu gifwa signaler åt hwarandra och det synes att refuls tatet är fullkomligt uppnådt. ÅÄngfartygen hafs wa d. 18 Juli afgätt från Queenstown. De engelska och franska bladen sysselsätta sig för ögonblicket med händelserna i Cherbourg; engelska flottan ankom sistl. torsdag och fam mankomsten mellan kejsaren och engelska drotts ningen skulle ega rum samma dag. — Från Belgien heter det, att lagförslaget om Anhwvers pens befästning blifwit förkastad i belgiska des puterade kammaren. J Bosnien fortfara fiendtligheterna mellan turkarna och de christna; i det hela äro de christna i de turkiska länderna, i Syrien o. s. m. utsatta för mycken förföljelse. Landtbruksmötet i Aby den 9 Juli 1858. (Fors. fr. N:o 61.) Friherre Gyllenkrook: Jag instämmer; men tillägger såsom hufwudregel: qr-igan bör födas wäl, ijuren något swagare. Qwigan få uts bildad, att hon wid 2 års ålder utan mehn fan bära första kalfwen. Det wore förlust vm awigan först i tredje året gäfwe fin mjölkiribut. Undertecknad: För att blifwa en god mjölfto, bör kalfwen, serdeles få länge den fär mjölf, njuta en sparsam föda, dot få, att den ide håller fig mager. En kalf, fom gödes, far fällan bildas til en god mjölffo, emedan en allt för stor talgbildning uprkommer i bakdelen, hwarigenom mjölkafsöndrings-organernas fulla utweckling undertryckes, och hela bafdelen blif wer mindre förhällande till framdelen, hwilket bör wara twertom. De större karl framdelen innesluter upptaqa den närande födan, som der lättare afsätter sig bene och köttmasjan, hwarföre och en kalf, få uppfödd, har en djup, grof framdel, tjock hals, Juflytandet wisar sig på römmas, anses det nåstan som ett nodwåndigt wilfor för att få en gad mjölkko, att den skall hafwa gått på magra beten. Betesmarken i den orten liknar mycket wåra couperade mars fer, å hwilka ungdoffapen får röra fig, för att winna fin föda, hwilket jag anser af wigt; ty rörelsen utwecklar nervsystemet, fom står i samband med könsdriften, hwilken werkar på fortplamningen och mjölfafföndringen. Anmårs fas bör, att med magra beten ide menas får dana, der kreaturen få swälta. Omwigans falfz ning wid 24 år tyckes wara lämpligast, hwils fet alldeles ide förbi drag derigenom, att hon fåtom kalf, isynnerhet sålänge hon födes med mjölf, får en sparsam föda. Fahnjunkaren Sjögren instämde till alla des ar. Friherre Gyllenkrook ansåg ej ett magert bete wara nödwändigt wilkor för bildandet af en god mjölkfo, och beklagade om få wore, emedan mången Ladugårdsegare ej har tillgång dervå; upprepade hwad han förut yttrat att qwigan bör födas wäl, för att wid. 2 års ålder wara färdig till kalfning. Förkastade swältsystemet, som litet bör anwändas på ungboskapen som på forna. Herr Eckaard instämde. MNRefommens derade stark fodring. De qwigor, som icke bli wa goda mjölkfor, funna sedermera utgallras. Herr Angelin: Hufwudsaken år måttlig mjölffodring. Qwigor, fom derefter födas wål, funna funna dock blifwa goda mjölkkor. Herr Ringheim : Hår i Swerige föras freas turen ej för starkt. All öfwerdrift skadar. Owis gan bör födas få, att hon tidigt kalfwar, mjöls far och widare fan uppmjolkas; bör födas nas rare för wäl ån för dåligt. Herr Sjögren : Magert eller snarare frodigt bete kommer endast ifräga under 2:dra året. Första året är det i synnerhet som bildar kon. Herr Suhr: Brist vå constanta racer wers far mehnligt på mjölkafkastningen — korna böra uppfödas wäl. Anders Sonasson instämmer med Herr Cec kard. Herr Angelin uppställde såsom regel: Falfs wen bör födas wäl, men keän bättre. Friherre Gyllenkrook instämde med tillägg, att åt korna bör gifwas kraftig och mycken foda. Friherre Ruuth förenade sig med Friherre Gyllenkrook. ö Herr Landshöfdingen och Ordföranden gods kände en tidig kalfning, men wille ide påstå det wara nyttigt för racernas utbildning. Friherre Gyllenfroof ansåg tjuren såsom bas för racebildningen. Tjuren bör födas fwagas re än qwigan och först wid tre års ålder iill betäckning anwändas. Hör bildandet af föttras cer år förbållandet rent motsatt. Herr Landshöfdingen och Ordföranden : mös tets gemensamma åsigt synes wara, att med friherre Ruush instämma i kalfwens första wård, och med Baron Gsyllenkrook deruti, att qwigan bör födas wal, så att bon fan kalfwa wid 2 års Ålder ) 2:dra frågan. Då Guano och Bhosphorfvys rad falf samt Benmjol numera myderamvåns des såsom bigödningsmedel — frågas: hwad har erfarenheten wisat om företrädet dem es mellan antingen anwända ensamt eller blandas de med Gödsel? Herr Ringheim: Då landtmannen fänner fin jords beskaffenhet, fan ban wälja der af de framställda gödungsämnena fom han anser ) Anmärkning. Refererten, fom emot denna senare Ar sigt icke fann skäl att reservera siu. will dock anföra, att wid mötet i Jenföpirg, följande asigt gjerde fig gällande: Kerna böra födas wal; awigorna i andra året njuta vars samt, det mill säga: ej för rikliat bete, och retäckas feds nehaller tak OR nagon hogre procent, wertarT Guano bäst. Yttrade farhåga för amvändane det af den fosforsyrade kalken till wårsåd. Herr Angelin trodde sig i allmänhet kunna yttra, att de ifrägawarande slagen af gödningåe ämnen säkrast werka på olika flag af jord et ter dess beskaffenhet. Undertecknad: Jag instämmer med Or Rings heim i def första ytirande äfwen fom med fris herre Gyllenfroof, och will endast med affeens de på de emnämnda gödningsämnena, i och för fig sjelfwa, anföra, att af alla, såwäl de hår upptagna fom öfrige hittills kända, den Peruanska Guanon är det kraf:igaste, emedan den mer ån något annat år rik på det förnåme sta näringsämnet qwäfwe, med undantagande doc af Chilisalpeter; och med afseende på fods forsyrehalten endast öfwerträffas af ben, samt derjemte innehåller dessa ämnen i ett sådant tillstäånd, att de upptagas af wexterna. Den fan med sördel anwändas för alla flag af werter och på alla jordmåner; fordrar dock för wårsäd en fuktig wåderlef, hwarföle den oc wisat få stora resultater i England och Sfotte land, der wi weta att mycken fuktighet råder och mycket regn faller. Angeläget år, att få den äkta Guanon, hwilket, ty wärr, numera hos of år sälsynt. Bengödning werkar icke på styf lerjord, om ide i form af fwvafiwelfyres lösning, och ej i någon form på illa utdifad, fur och fall jord. Deremot passar den bäst för fast sandjord, för lös lerjord och för uddikad torfjord. Herr Landshöfdingen och Ordföranden trods de fig hafwa fattat mötets mening wara den, att i brist på kännedom om de speciela jordars terna, och så länge deras beskaffenhet icke är såkert utrönt, det bästa wore, att med fladue gärdsgödseln blanda de ifrågawarande bigöds ni gsämnena. Tredje frågan: Hwilket lemnar största före delen för jordbrukaren antingen att till ufor dring åt fina kreatur odla Potäter, Morötter eller Rofwor. Friherre Gyllenkrook rekommenderar kålrötter såsom i allmänhet warande en utfordring, fom lönar fig bäst. Potates, mäskad, är äfwen en fund och kraftig utfordring. Undertecknad: Då utrönt blifwit, att, af uppräfnade rotfruftsalsler, potates innehar mes sta foderwärdet och minsta wattenhalten — mos roten dernäst, fälroten sedermera — så skall nas turlig wis potates wara den af alsterna, fom företrädeswis bör till utfordring anwändas. Afser frågan äfwen hwad fom lönar sigs bäst, få gifva moroten och kålroten någon gång, kanske ofta, större afkasmming, men ganska ofta äfwen misswert: potates åter mera jemna fförs dar. Det år sannt, ar potates icke i fit råa tillstånd bör till fordring anwändas, men dess odling och mäskning fordrar wida mindre are betskraft ån hwad fom åtgår till odlingen af moröt:er och kålrötter bwilken icke blott hittills wisat fig osäker uran äfwen serdeles dyrbar. Orsakerna dertill att odling af morötter och rotalsterna få ofta misslyckas fan jag ej bestämdt uppgifwa: men nog tydas de till en wiss grad böra söfas i wåra somrars torrhet och den låg: re fultur, i hwilken wår åferjord i allmänhet fig befinn. r. ö Friherre Gyllenkrook: Penningen år det mål Landtmannen söker. Alla hans åtgårder måste gå ut på att winna den. Han bör noga bes råkna allt, säledes ide blott hwad fom för sjelfwa utfordringen fan wara bäst utan äfs wen hwad som jorden kan båra med största förmån. Dessa omständighe:er stå i ett nåra samband med hwarandra. ÅÄr jordmonen pass sande för pota:es, så odlar han dem och tore DD N