Helsingborg. — Hertigen af Nassau anlände i Lördags morgon fl. 5 med ångfartyget Machinisten till Köpenhamn, der han emottogs af prins Christian. — 3 desfa dagar har utfommit en bokfal: lad Statswetenffapliga skrifter af L. Alm, 44 sidor in 8:o, hwilken wi härmedelst på ans modan anmäla. Den innehåller I. Några ord om kriget 1853— 1856 och swenska regentens politik efter kriget, II. Om den fria räntan, III. Bör qwinnan blifwa myndig? IV. Om qwinnans giftoman, V. Om husagan, VI. För: flag till grundlags-stadgar. — Priset år 24sk. banko. — Ur Folkets Vidning intaga wi följande: Å Arewalla har H. K. H. Kronprinsen i hög grad wunnit allas hjertan genom sitt öppna, ädla, hurtiga och, om wi så få säga, amikala umgängessätt emot hwar man. Hwar han träffade en soldat, språkade han honom an och frågade om hans ställning, hem: ort m. m. Den ene gaf han en apelfin, som han händelsewis hade i fickan, de flesta cigars rer eller en bit tobak o. s. w. Ehuru på ens felt och anspråkslöst sätt ädagalagd, förfelade denna wålwilja likwäl ide fin werkan i de Swenska och Norska soldaternas bjertan. Den: na nedlåtenhet påminner i många fall om Syertig Carl (Carl IX), fom gjorde fina ber sök i kojorna, och Carl Xl, som dansade med kullor. — Från åtskilliga orter i Norge förspörjes, att årswexten i manmnaminne ej wisat fig få lofwande fom nu. — Kalmarposten berättar att från de flesta delar af utlandet äro underrättelserna om års werten glädjande. Så t. er. meddelas från Förenta Staterne, att från unionens samtlige stater ingått mycket gynnsamma underrättelser om den började hweteskörden. Rågen står of: werallt herrlig och äfwen potatisskörden fer mycket lofwande ut. — Från Frankrike beråt: tas att rågskörden redan är slutad i trakten af Paris. Skörden skall hafwa warit mycket rik och den lärer derjemte wara af den utmärk taste beskaffenhet. Tidningen Presfe beräts tar såsom något owanligt, att äfwen Iwetes skörden redan före midsommar hade tagit fin början på landsbygden kring Paris. Monis teuren meddelar att skörden i departementet Vaucluse kommer att blifwa alldeles utomors dentligt rik. VWins och fruktfförden blir i Franks rife otroligt gifwande. Handeln med winfat har af denna anledning antagit de mest ftors attade dimensioner. I Burgund och Orlean nais år brist på sädana och i Normandiet fan a JE APR . KR — — Sölwesborgsposten yttrar i anledning af den sist fälda landförwisningsdomen följande: Jesuiterne och de Frikyrklige hafwa samma närmaste mål, — att omstörta. Men under det frikyrkligheten står dum och kör hufwudet mot wäggen för att stänga ned den, står Jes suitismen lurande bakom och passar på att taga försprånget genom den blifwande öpps ningen. De hafwa således båda blifwit nars rade i fin förwäntan, då man dristat icke al: lenast anklaga, utan äfwen döma och fördöma dessa katholska damer. Men Jesuitismen har dock förlorat mest. Den år nemligen för fina nedriga planer i största behof af listiga qwins nor, hwilka de funna utplantera hår och der, hwarest de wilja anwända dem. Medelst deås sa utspionera de och sätta sig i besittning af de mest enskilda och ömtåliga förhållanden rös rande personer, hwilka Jesuiterne wilja begags na i större skala, för att sedan med tillhjelp af fruktan för lag eller af en fåfänglig och flärdfull ambition kunna drifwa dessa i den riktning de åstunda ). Samma tidning yttrar widare om skriket i utländska tidningar öfwer nyssnämnde dom: Om utländningarnes beteende icke bör kunna wäcka wår förwåning, så gör många af wåra egne landsmäns uppförande bet få mycket mes ra. Det synes icke wittna om serdeles stark patriotism att man nedswärtar fina egne ins stitutioner, för det man ide måftar begripa deras wigt och betydelse för samhället. Wåt allmänt kända swaghet för det utländska är beklaglig. Liksom barn, hwilka låta frånnarra sig den käraste sak genom begabberi, ega wi icke styrka att möta utländska upptägsmakares harlekinskabrioler och grin på wår bekostnad. På denna wår swaghet lägger man an. En utswulten Fransysk journalist skrifwer några gäckande ord i sin tidning, och genast stå wi handfallne. Och wår swaghet är så stor, att wi till och med äro färdiga hemta frihetens mönsterbegrepp från dessa Franska stackare, som sedan tre fjerdedels sekel, efter det de sölat fig i fursteblod och trampat religion och fedligs het under fötterna, legat under Försynens ftråns ga straffdom och aldrig warit wärdiga smaka friheten, samt ännu den dag i dag år tåligt låta kugga fig under rappen af den olidligaste militärdespotisms ridpiska. Det folk, fom will bewara fin frihet, skall göra motsatsen af hwad dylika stackare anwisa. — Kon. Befallningshafwandes första äras berättelse om årswerten inom Malmöhus län är af följande innehåll: Wäderleken sistl. års höft war särdeles torr; ) Man talar mycket om en wiss person, fom på detta sätt skall wara bunden af några i Jesnithänder —2 trädesjorden tillreddes och såningen werkställdes under högst ogynsam wäderlek. Höstsäden upps spirade hastigt och wisade fig ganska! frodig. Wintren, fom derefter inträdde, medförde för ga köld och snö; temperaturen war stundtals dims mig och blid fåfom om höften. Wären infann fig snart; wårarbetet påbörjades derföre tidigt samt fortgick och afslöts under temligen torr wäderlek. Efter werkstäld såning erhölls näs got regn under första hälften af Maj. IMårs säden uppkom med en frisk och liflig grönska. Derefter tilltog torkan, ökad under sommaren af ända till 30 graders wärme och af deres mellan inträffad häftig blåst. Denna owåntas de förändring iden förut gynsamma wäderleken efter medlet af Juni månad wisade sin förftörans de werkan på grödan: säden stadnade i were ten famt började i mer och mindre mån gul na. Följden deraf är, att kornet äfwensom hafran blifwit kort och tunt, klöfwern klen och på många ställen borttorkad; ogräs har på flera ställen öfwerskjutit säden, och inom Orie fögderi har gräsbetet å de s. k. strandängarne lidit af ett flags mindre gräshoppor. I Mest härjande ha torkan, hettan och blåsten wisat sig å sandiga och högländta trakter och dessa utgöra ide få socknar inom lånet. De fi sta dagarne i Juni och första dagarne i den: na månad hafwa ändtligen medfört ett länge efterlängtadt regn, hwilket under olika tider och i olika myckenhet fallit å särskilda ställen af länet samt i någon mån förbättrat de sjunkande förhoppningarne. Efter denna beskrifning om wäderleken och dess inflytande på wertligheten, går jag nu att redogöra för de utsigter, hwilka, i afseende på en blifwande skörd, för närwarande wija sig, särskilt för hwart oh ett af de olika sädesslagen, neml.: för hwete god skörd, råg d:o, forn, blandkorn och hafra möjligen meddelmåttig, n trindsäd, ärter och wider, unter medelmåttan, . potatis mera ån medelmåttig; någon fjuks dom derå har ide förmärkis, n fålrötter, fom föga inom lånet odlas, medel måttig, nu klöfwer och timotei, första skörden nåra. mig wert; den andra tros i allmänhet blifwa bättre, om wåderleken förts far att wara gynnande, , hö nära misswert, traps, på en del orter skadad af mask, nåra medelmåttig, famt för lin under medelmåttan. — Första årswertberättelsen från CEbriftians