gemensamt strafwade för upprätthällande af freden. Pakington deremot sade rent ut, att England war sullkomligt rustadt mot hwarje angrepp. Ehuru berättelserna angående pariferconfes rencen och förhandlingarna om Montenegro nas turligiwis ej äro att obetingadt sätta tro till, fäster det dock uppmärksamheten, att currefpons denterna öfwerensstämma i sina försäkringar om, att de befullmäftigade i Paris nästan blifs wit mera oeniga i de 3 möten, fom egt rum, ån före conferencens fammantråden. Ej mins dre anmärkningswärdt är det, att makterna äns nu ej blifwit ense om grunden för förlandlins garna om Montenegro. England och Franks rife wilja gå ut från status quo år 1856, dr sterrike och Turkiet wålja tillståndet 1853 till utgångspunkt. Afwen herrskar oenighet om Sardiniens deltagande i förhandlingarna, hwils fet Frankrike fordrar, men Österrike befämpar. J öfwerhusets möte den 8 dennes förklaras de förre utrikesministern, Lord Clarendon, att de instruftioner, han som minister gifwit de britiska jjöefficerarne på inet wis beråniga till wåldshandlingar emot de amerikanska skeppen. Den nuwarande utrikeöominisstern, Lord Male megbury, tilljogade, att han ansäg beråtteljers na om hwad fom skett för öfwerdrifna, och medgaf, att officerarne, få wida berättelserna woro sanna, gjort fig skyldiga till traktatsbrott. Han uttalade derjemte sin förhoppning, att en conference, fom han samma dag haft med ar merikanske gesandten, Mr. Dallas, skulle bis draga till at förebygga bwarje konflift. Låfarnas utlåtande öfwer konungens af Preussen sunmhetstillstånd gär enligt Jeil ut på att det ej fins nägon orsak att twifla på hand tillfrisknande, men att det är owisst, D detta skall taga sin början. Som följd af dens na förklaring anses der för troligt, att prins sens af Preussen mandat kommer att förläns gas på tre månader. Förbundsregeringen i Schweitz har omsider meddelat grefwe Chappedelaine exequatur som fransk konsul i Basel. Oppositionen mot upp: rättandet af denta fonsulat har warit få stark, att tre af regeringens medlemmar röstade för, tre emot, och presidenten Furrers röst således gjorde utslaget. Genom P3ndipendences berättelse om Muts gången af omröstningen öfwer prefss och jurys lagen i sardiniska senaten har i wårt blad ins fommit ett mycket swårt fel, fom wi härmed råtta. Lagen blef ej antagen med 55 röster es mot 50, utan med 50 röster af 55. Senaten i Förenta Staterna har med 36 röster emot 17 beslutit upptagandet af territos riet Oregon i unionen. Under denna session hafwa säledes tre nya stater blifwit upptagna, nemligen Kansas, Minnesota och Oregon. Lage utskottet om teguleringen af gränserna mellan Teras och Förenta staterna har blifwit antaget. Festligheterna i Cherbourg, fom warit bes ramade till den 24 Juli, skola upyskjutas nl den 7 Augusti, och det antages derföre, att fej: far Napolcon hela Juli månad skall wistas i wägabringas genom actieteckning. J underhuset inkommer hwarje år från Bers kely ett förflag om införande af hemlig oms. röstning wid parlamentswalen. Äfwen i år har detta förslag blifwit förkastadt med 294 röster emot 197. Likasom förut mötte det mots ständ både af Lord Palmerston, John Russell, Walpole och alla, fom bewaka aristokratiens intressen, under det att det radikala partiet med Bright i spetsen ifrigt kämpar för den hemliga omröstningen, på det att de, fom äro i en beroende ställning, utan fruktan må kunna göra fina äsigter gällande wid walen. AAA —ö—ä— — Straffet. Novell. (Fortf. fr. Nr 45.) De tårar, fom i detta ögonblick runno öfs wer bildhuggarens finder, woro blygselns och ångrens tårar. Modren hemtade sitt broderi och sante fig mid fönstret, utan att känna min: sta lust att börja ett samtal med fin sons far der. Jean Borsa omtalade fnyftande hela fin olycksalighet, sedan ångern waknar i hans hjerta. Martha swarade ej. Han skildrade för dem det hopp, som uppehållit honom under alla de steg han tagit för att återfinna fin arma hus stru. Mariha tocktes ej höra honom. Han omtalade, huru Gud, rörd af hang änger, åndts ligen wisat honom det underbara medlet att finna sut barns moder. Martha teg. Grå tande tackade han henne, att hon gifwit sin fon hans namn oc) helgat honom åt hans konst, Martha, helt och hallet fördjupad i sitt arbete, tycktes ej höra honom. Han föll på fnå och bad med hjertislitande stämma den fattiga arbeterskan att betrakta hans förmås genhet sasom fin. Martha swarade denna gång, men blott ett enda ord: Aldrig ! Det war ett åskslag för Jean Borsa. Han föll lifjom förimad på golfwet. När man upplyfte honom hade hans parna fåror och hang hår hade grånat. Många månader förflöto, under hwilka Han, få ofta han förnyade fut tillbud, hörde Martha fwara samma Afdrig! Han hoppades, att tiden skulle minska bennes enwishet. Men det war ett fåfängt hopp: hang wånner fade fig emellan för att förmå den arma qwinnan att flytta till bildhuggaren och sasom maka sköta den blinde mannen. Men hwarje bemödande war förgäfwes. Marthas beslut war oryggligt. Jcan Borsas lif war från detta ögonblick mer ån ett helwete. Hans son kallade honom herr Borsa, som en främling. Han lät sin fader taga fig i hand, men bjöd honom ale drig den; på alla hans frågor swarade han med den största köld, på alla hms ömhersbes tygelfer med förakft. Det war Jean Borsas straff, ett strångt och förfärligt, men rättwist öd förtjent straff. Han lefde tjugo år i dem na famp. Gud tycktes förlänga hans lif för an förlänga hans straff. Mor och son woro ohewefliga. De gingo den långa mågen breds wid honom, men utan att undanrödja ftöteftes narne på den. Jngenting minskade befhwårs ligheterna, twärtom bidrog allt ar förstora dem. Den unge Martins rykte — så hette hen, ty hang mor wille icke en gång bära namnet Borfa — utbredde fig dag från dag mera, och Mart hette det, at han öfwerträffat Borfa, likasom David öfwerträffat Pradier. Och fas dren kunde ej se sin sons mästerwerk; denna glädje war honom förnekad, likasom hang sons hjerta blef tillslutet för hans färlek. Men det ljöd doc wänligt i hans oron, når han hörde sin son berömmas.