— —— ———— Utrikes. Telegrafzunderrättelser. Hamburg d. 4 Juni. Kaffe oföräns dradt. Spanmålsmarknaden mycket flan och stilla. Penningmarknaden fallande. London d. 4 Juni. På fpanmålsmarks naden war engelskt hwete osäljbart, enär pögre priser begärdes; ntländskt d:o nomir nellt, hafre I fb. billigare. Amfterdam, Råg 4 gyllen lägre med liflig omsättning, hwete stilla. I öfwerhuset Har Lord Derby förra måndas gen förswarat Disraelis Yttranden i Slough, i det han gjorde uppmärksam på, att ffatte kammarkansleren welat finna utbrottet af ett krig med Frankrike ej i någon mellan regerins garna herrskande spänning, utan från den upp: rörda stämningen i de begge rifena. Prins Albert är för närwarande i Tyskland; man wäntar på slottet Babelsberg, att han der skall besöka sin dotter. Den lediga portföljen i den engelska minis steren har nu blifwit bortgifwen, i det att Lord Stanley, Derbys son, som för närwarande fungerar fom colonialminister, blifwit utnämd till president för den ostindiska byrån i Lord Ellenboroughs ställe, medan Sir Edward Lyts ton Bulwer år utnämd till Stanleys eftertrås dare såsom colonialminister. Författningsens ligt skola de nya ministrarne underkasta fig ett nytt wal, hwartill man redan träffat förberes delser. Det får erinras, att det ofta warit tal om att Bulwer ej har mycken utsigt att ånyo blifwa wald, hwarföre han samtidigt med utnämningen till minister antogs skola blifwa utnämd till pär, få att man skulle fun: na slippa att sätta honom på förslag, men härom förmäles denna gång intet. — Den bes tydliga majoritet af 290 röster emot 62, hwars med Roebucks förslag till förmån för Suez fkanalen blef förkastadt, är få mycket mäårtlis gare, fom betänkandet hade inflytelserika för: swarare, såsom Gladstone, John Russell och Millner Gibson. Emot det talte Lord Pals merston och Disraeli, och den sistnämde förs säkrade, att Frankrike aldrig för allwar skulle antaga fig denna angelägenhet, sålänge Öfters rike och Porten äro emot den. Enligt enskilta underrättelser från Ragusa heter det, att sex turkiska ångskepp med 3600 man och 12 kanoner ombord kastat ankar i Gravosa. En berlinercotrespondent i ÅB. GH. tror fig weta, att Frankrike åter principiellt uttalar fig för Donaufurstendömenas förening, men att det dock tillswidare ej skall fullfölja fin plan. Deremot fordrar det en revision af det orgas niska reglemente, fom af Ryssland blifwit på twunget Donaufurstendömena och häri skola andra makter komma öfwrrens med Frankrike, så att detta organiska reglemente, hwars revis sion äfwen bildat utgångspunkten för Bucares stercommissionens underföfningar, skulle lemna grundlaget för förhandlingarna på parifers conferencen. lin Campbell och general Walpole förenat fig till ett företag mot Bareilly, dit de flesta af de från Lucknow fördrifna rebellerna flyktat. Generalerna Rose och Whitelock marcherade mot Calpee, hwarest 12000 rebeller äro fam: lade på drottningens af Jhansi befallning. — Kapten William Peel, som 34 år gammal dött af koppor, war den aflidne Robert Peels tredje son. Som midshipman tog han del i bombardementet på Jean H Acre, sedan tjenfts gjorde han i China. Under Krimfälttäget uts märkte han fig mycket, men får oh ödfwerane ftrångning nödgade honom att återwända till England före Sebastopols fall. Under uts brottet af fiendtligheterna mot China blef han dock redan 1856 utnämd till befälhafware på en skruffregatt, oh fort efter det att han ans kommit i de chinesiska farwannen, blef han af Lord Elgin skickad till Calcutta. Wid inta gandet af Lucknow blef han swåärt sårad. Underrättelser från Newyork af d. 18 Maj förmäla, att de commissarier, som Förenta staternas president afskickat för att underhandla med mormonerna, den 1 April hållit sitt intåg i saltsjöstaden, utan att möta ringaste mots stånd från mormonernas sida. Brigham Young säges hafwa fråmrädt fin plats. Det låter fålunda fom om mormonerna fullständigt uns derkastat fig; men det herer dock, att en del af dem utwandrat iill de hwita bergen. Kejsar Napoleon har d. 1 Juni begifwit fig från Fontainebleau till Paris för att taga afs sked af drottningen af Holland od för att presidera i ett ministerråd, hwari organifatios nen af den Algierska styrelsen skall blifwa des finitift beflutad. Det heter också, att i detta råd berättelse blifwit aflagd för kejsaren vm utländska pressens ställning i Frankrike. En corresp. i 7K. 3 will weta, att förbudet mot PIndep. är förelöparen för mera omfattans de förbud, fom komma att gålla ide blott 7, 3. utan till oc med Times och fom skola wara framkallade deraf, att man öfwersätter de i dessa blad innehållna oppositionsartiklar och på detta fått utbreder dem i provinserna. Ryktet om ett fädant förfarande emot den uts ländska pressen är dock redan i och för fig sjelf otroligt och förswagas dessutom af ett annat rykte, som ej synes wara helt och hållet ogrundadt, nemligen att inrikesministern, genes ral Espinasse, skall träda tillbaka. Som hans efterträdare betecknas prefecten i Rouen, Les roy, fom genom telegrafen fått ordre att ber gifwa fig til Paris. Det heter äfwen, att geheimerädet warit samladt för att taga denna ministerförändring under öfwerwägande. J Paris har gått ett rykte om ett nytt mords försök mot kejsar Napoleon. Trots de beswärligheter, fom uppresa fig för Turkarne, påstås det, att Fuad Pascha upps tråder med stor bestämdhet på vparifer-confes rencen och till och med hotat att ej taga del i discussionen, om de öfriga makterna blanda fig i Portens förhållande till fina chrina uns derfåter. Danmark. Köpvenhamn d 3 Juni Fonal. theaterns spelen för denna säsong. 2 —— Straffet. Novell. (Forts. fr. Ni 42.) Då Borsa följande dagen kom i sin atelier, tog han lera och på mindre än twå timmar giorde han en medaillon af den unga flickan, hwars oskuld, renhet och melankoli han ätergaf med sädant uttryck, att mästaren, hår han såg bilden, intogs af sfamma känslor fom lärjungen, nar han säg modellen. Det war hans sista mästerwerk och hans sista arbete i Davids atelier. Från denna dag blef han lika lat och försumlig, fom han förut warit flitig. Tros fin lärares förmaningar, trots den sorg, som hans ihärdiga owerksamhet gjorde hans fader, trots sina kamraters broderliga uppmaningar lade han numera så föga wiljokraft i dagen, att man jagade honom ur ateliern som ett skabdigt får. Eländet wisade fig på nytt i får dernehuset; wed fattades under en hel winter och fadren war sjuk. Till och med bröd fafs nades en afton, liksom det saknats hos grans narna, och ingen skulle hafwa tänkt på deras nöd, om icke tackfamhetens och barmbhertighes tens engel i gestalten af den unga flickan uns der en fall natt tyft öppnat dörren och gifwit fin skärf åt fina bröder i armod. De woro hwarandra qwitt, den unge mannen och den unga flickan, om det fan kallas wara qwitt att emottaga mera än man gifwit. Ty den unga flickans tjenst war en större förtjenst. Den unge mannen egde talent, helsa, kraft. Hon, den arma, hade ingenting annat än sin swaghet och sut mod. Den gamla qwinnan war sjuf, Martha arbetade redan för twå. Jean Borsas feghet twang henne att arbeta för fyra. Ty mera lyssnande till sitt hjerta än till fitt förftånd hade hon gifwit honom fin hand och i hemlighet låt wiga fig med hor nom, Wid slutet af nåfta wår födde Martha ett barn. Modren strålade af lycka, fadren blef dyster. Modren anade, att hennes barn skulle blifwa henne en tröst oh en rikedom i hennes elände. Martha arbetade allt outtrötts ligare, Jean Borsa hängaf fig allt mer och mer åt lättja. J stället att willigt underkasta sig de beswärligheter, som hwarje pligt meds för, gjorde han allt för att blifwa dem qwitt, något som äfwen werkligen lyckades honom. J slutet af sommaren gick han under före: wändning att åter wilja taga ihop med arbete till Rom och qwarlemnade för sin fader och sin nya familj ej få mycket att de deraf kunde Ilefwa åtta dagar! Han skref från Genua, skref från Florenz, skref når han kommit til Rom. Det war allt; den stackars modren hörde ej mer af honom, Weckor, månader, år förflöto, utan att man fått någon underrättelse om hos nom! Hwar war han? Lefde han? War han död? Ingen wisste det. Han lefde emellertid i Rom iden fora wverls dens bullrande nöjen. Han hade en winter begifwit fig ttll Florenz och en hertig, fom ej hade något annat att göra, bragte honom på moden i blommornas stad. J Neapel hade han gjort furore; man applauderade, när han fom i fin loge på San Carlo. Han git till Munchen, till Berlin, till Dresden, til Wien, till Petersburg och London och fom med ett sädant rykte tillbaka till Paris, att David först uppföfte honom. Sju eller åtta år hade förs flutit fedan han lemnade Paris. En afton då Borsa fom hem, fade hans tjes nare honom, att en ung fru och en liten wac: fer gosse flera gånger frågat efter honom. Han ryste owilkorligt. Hade han glömt? En åffå dare, fom fett honom, når tjenaren omtalade fan hanne NMMarthk aa hofsåf EFrSS.