imt, wiljande Kongl. Maj:t framdeles i når der besluta få wäl om ersättning för detta förs ffott fom om utbetalning af återsteden för nåfts kommande år. — Från Paris berättas i Folkets Tidning under den 16 dennes: J Versailles afled helt nyligen en grefwinna Solege de Lange, den fis sta ättlingen af en gammal adelsfamilj. Ef: tet hennes död upptäcktes det, att hon warit en man. Såsom f. d. abbedissa i ett kloster bar hon klosterdrägt och uppbar en årlig pension på 3000 rdr bko. Den äfwentyrare, fom has de öfwertagit den sannolikt under fin, (af den den föra revolutionen förorsakade) landsflykt aflidna werkliga grefwinnans roll, spelade dens na under mer ån 40 år, utan att uppwäcka minsta misstanka och stod hos aristokratien i Versailles i högt anseende. — Gn af redaktörerne i tidningen Figaro, hr de Pene, hade en artikel yttrat några ord om den grofhet, fom stundom döljer fig under en grann uniform, och särskildt fållt ett ytts rande om en wälsignad underlöjtnant, fom ges nerade alla menniskor å den förnäma forcietetens baler, hwarwid han ständigt uppehöll sig i förfriskningsrummet och med fina sporrar fönderref damernas Flådningar. Alla Frankrikes underlöjtnanter blefwo på det högsta förbittrade häröfwer, och flere ute manade författaren. Denne mottog utmanins gen af en bland dem, och duellen förfiggid på wärja. Officeren fick fig ett wärjstygn i hans den och striden slöts med det, att de båda mot: ståndarne yttrade några ursäktande och förfos nande ord till hwarandra. Men nu fram trädde en af den fårade löjtnantens fefundans ter och förklarade hr Rene, att Han äfwen skulle slås med honom. Hertigen af Rovigo, Penes fer kundant lade fig emellan och förklarade fig mils ja i hans ställe sortsätta striden; men den nos ble Martis-fonen wille ej gå in härpå, utan slog Pene i ansigtet, få att denne, nåstan us tom fig, åter började striden, fom slutades med att Penne fick fin motståndares wårja twårt is genom lifwet. Man fruktar, att den 24 årige författaren, fom berömmes såsom en den äljfts wärdaste och snillrikaste man, ej skall kunna räddas, och hans unga maka, med hwilken han warit gift endast i åtta månader, år näs ra wansinnig af sorg. Det berättas att nås gon af de förgrymmade underlöjtnanterne straxt efter duellen skall hafwa yttrat, att det war lycka för hr Rene att han blef få swårt fårad, ty annars hade han måst slåss med alla Frank: rifes 10,000 underlöjtnanter. — Utlåningar från statslänefonden wid famtliga diskontwerken, enligt sednast aflemnade rapporter, utgjorde 7,622, 950 rdr. . Stockholm d. 27 Maj. Från Wiesbaden skrifwes till tidningen 3eit, att Hertigen af Nassau har för afsigt att i början af denna månad företaga en resa till Swerge för att besöfa den kungliga familjen. (A. B.) Lund den I Juni. Prof. P. G. Gellerstedt afträdde d. 1 dennes med öfliga ceremonier reftoratet till Prof. i österländska språken C. J. Tornberg. Det utfärdade programmet inner häller Den wanliga redogörelsen öfwer det före suumna Läsäreis tilldragelfer. — Före aften uts nämndes of wederbörande Dekanus till Mer dicine Doftorer Med. Licentiaterna Gustaf Swen Trässård, Carl Gustaf Leopold Billqwis, Nos loff Andersson och Truls Johan Hartelius. — C. f. Kanelern har under d. 30 April utnämnt Botanices Docenten Mag. Kredrif Wilhelm Christian Areschoug till HÅtjunktet Botanik och Demonstrator hår mid Univer s FJefjet. Maj af Hol Mag. Anders Kullberg oh Med. Filos. Kand. Årel Abraham Sjjöberg, Slåningar. Kansli-eramen undergicks den 21 Maj af Stud. Friherre Fabian Gustaf Wrede, Bles kingsbo. Teoretisk teologisk examen undergicks d. 29 Maj af Siuderanderne Pehr Lafwesson, O. S. Sandahl, Pehr Olsson Harring, Skånins gar, Jonas Gustaf Lundberg, Bkelingsbo, Bengt Högrell, Joh. H. Rossenius, Götheb. Vraktisk teologisk examen undergicks summa dag af Studeranderna P. O. J Simonsson, Carl Joh. Althin, Johan Fredrik Sjöstedt, Sfås ningar, Carl Joh. Ekelund, Blekingsbo, Peter Andreas Rhedin, Götheb. Filosofisk Handidvateramen undergicks den 31 Maj af Studeranderne Johan Fredrik Kylans der, Westg., Clas Wilhelm Gabriel Nylander, Smål., Alfred Viktor Grenander, Skån., Joh. Daniel Smitt, Götheb. Medico Filosofisk Kandidat-eramen under: gicks samma dag af Eric Auqust Frick, Bles tingsbo, och Joh. Edward Bergwall, Götheb. (L. W.) Utrikes. Telegraf:underrättelfer. Petersburg d. 28 Maj. Lilla Tfhet: schua med 15,000 inbyggare har under bes skydd af ryska trupper gått öfwer till Ry land. Schamyl samlar uva stridskrafter. Turkarne ha anländt till Ragusa med en ansenlig styrka. London den 31 Maj. Mnderrättelfers ua från Bombay af d. 9 äro just icke gyns samma. Walpole har den 15 April blife wit slagen ef insurgenterna. Gentral Hos pe och 4 officerare hafwa stupat. Den 23 April hafwa engelsmännern återigen lidit ett nederlag, hwarigenom de gjort betydlis ga förluster. Audra operationer hafwa deremot lyckats; dock anses allmänt ett foms marfalttag i Rohilcand såsom farligt. Newypork.d. 20. En stor förbittring herrskar mot de engelska kryssare, fom vi: sitera amerikanska skepp wid kusterna af Guba. Amerikauska krigsskepp blifwa dit: sända. — Sarstiniska blad, till och med de mini: fteriella, tala om en blifwande konflikt mel: fan Frankrike och Österrike. London d. 31 Maj. På fpanmålsnmarkEs naden war engelskt hwete I sh. billigare än i dag S dagar. uttändskt d:o utan omfättHafre I sh. billigare, bönor mycket ning. dyrare. Am sterdam. Räg något billigare med liflig omsä:tuing; hwete oförändradt. KHamburg d. I Juui. Stämningen i Frankrike är ännu mycket emot befallnins gen angående förfäljning af de egendomar, fom tillhöra wälgörande inftitntivuecr Gaffe fast, men stilta. Alla sadcsslag billigare. Penningemarknaden når got faftare. London d. 2 Juni. Fitzgerald förklar rade, att amiralen i mexikanska wiken fätt ordre att undwika alla kollisioner med Ac s1U EHFAnAYUA ?7l — S. d. priscrna nomtnella. Förarssad nagot Ull: ligare. Amsssterdam. hwete oförändradt. Newyork d. 22 bomull fastare. S. d. Nordamerikanska gesandten i Lon don begär af engelska regeringen fatisfaction för visiterandet af de amerikanska ffcp: ven och att man framdeles upphör med vifiteringen. De franska krigsskeppen ha den 29 Maj lemnat Gravosa. Wid en nyligen i Buckinghamshire till ära för Disraeli gifwen festmåltid, hwari 500 pers soner deltogo, Höll ffanfammarfanfleren ett tal, hwari det nuwarande kabinettets politik naturs ligtwis uppfattas helt annorlunda ån i Mors ning Poft. Genom kabinettets sträfwanden, yttrade han, har det lyckats förebygga ett krig mellan Neapel oc Sardinien, hwilket skulle upprört hela Europa och de tvenne förorättas de engelsmännen hafwa i triumf blifwit förda tillbafa till sitt fädernesland. Alt detta utråts tades på ett par dagar. Men ännu mera öfs werraskande är ett Yttrande om förhållandet till Frankrike. Disraeli förtäljer, att wid mis nisterns tillträde till embetet war fråga om att ett frig skulle utbryta ej om några weckor eller dagar, utan om ett par timmar, och han tills skrifwer kabinettet förtjensten af att hafwa bes warat freden. Detta tal wäckte få mycket uppe seende, att det till och med warit föremål för en discussion i parlamentet. Lord Ruskell frå: gade i underhusets möte den 28 Maj, det förs sta efter pingstfesten, hwad orsaken kunde wara att krig mellan Frankrike och England få plåts sligen skulle utbryta. Disraeli swarade unds wifande, att förhällandet till Frankrike warit fritiskt, då grefwe Persigny lemnade London, cch att Lord Palmerston sjelf fruktat en bryte ning. Mest owilja har emellertid slutet i Dis: raelis tal framfallat. Han påstod, att för 5: gonblicket existerade i England en kabal, ledd af några politiska projectmakare och Iintrigans ter, som ej hade annat ändamål, än att stötta regeringen och som sökte uppnå detta genom den betydliga sociala inflytelse de ega, och ges nom att corrumpera Englands hittills oafhångiga press. Och få har Disraeli fått pressen på halsen. TJimes bara frågar, hwilka ins triganterna äro, fom förledt det, men underråts tar derjemte om att det ej, få wida Disraeli icke intog en betydelsefull plats, skulle fråga mera efter honom, ån Dr Tucker alias Bors romeo. Morning Poft anmärker, att Diss raeli sjelf warit journalist och tycker derföre, att hans anfall äro oberättigade. Samma blad betecknar skattkammarkansleren som Daniel OGonnells apa och i en annan såsom en for sist af gamla grekiska skolan. Advertifer pås minner om Disraelis kryperi för John Russell och andra liberala i underhuset och spår, att Derbyiterna snart äter skola jemra sig som en tiger och sticka swansen mellan benen fom en hund, fom swansar för fin herre för att få några smulor tillkastade; men, tillfogar bladet, NM 1 AJGA3. S: 1. 0. AQ.... Rag twå gyllen lägre; Maj. SHwete och o 2 2 2