7 1 H10 Noltällgen 1 Dud OM hans företrädare ha städse troget uppfyllt sina traktatförbindelser till England, huru illa de än regerat öfwer sina undersäter. De hafwa mer än en gång hulpit oss ur förlägenheten och aldrig wäckt misstanke om ett fiendtligt fins nelag. Men plötsligen såg befolkningen sin konung utträngd af en utländsk regering och på denna plötsliga regementsförändring följde i finansielt hänseende mått och steg, fom beröfs wade de inflytelferifafte jordegarne i en stor del af provinsen, hwad de anfågo fåfom fin egendom och hwad fom i lång tid gifwit deras familjer anfeende, rifedom och magt. — J denna depesch klagas alliså öfwer, att fonun: gariket Oud en gång blifwit inkorporeradt, hwarjemte det rättfram uttalas, att man ej fan förtånka innebyggarne, att de gripa till wapen emot fina förtryckare. Det år derföre intet under, att den wäckt missnöje, och fjelfwa Times, fom för fort tid sedan rådde till att följa en mild och försonlig politik i Oud, nås got som äfwen blifwit anbefalldt af def bes römde korresondent, William Russell, uttalar ett skarpt ogillande af ministärens depesch. Res geringen förebrås att icke hafwa gjort tillråds ligt affeende på, att Canning gjort rått, når han utgaf profamationen och att denna ide hindrade honom att wifa mildhet, når han i enffilta fall fann det riktigt. Men dertill fommer, att depeschen blifwit offentliggjord, innan Canning fått tillfälle att beswara den, och att hans magt och anseende sålunda blifwit förs swagade, hwilket är så mycket betänkligare, som han befinner sig i de swåraste omständigheter. Den allmänna owiljan har uttalat fig i begs ge parlamentets afdelningar, i det att Lord Shaftesbury i öfwerhuset oh Mr. Gardwell i underhufet förutfagt ett tadelvotum emot minis stren, hwari uttalas, att huset med bekymmer och beflagande fett, att regeringen tadlat den af Lord Canning utgifna proklamationen och derigenom förswagat hans anscende. Meddes landet härom mottogs med bifallsyttringar af oppositionspartiet, under det att det minifteriels la partiet mottog det med tyftnad. Enligt den första bestämningen, skulle misstroendevotumet bafwa warit för i thorsdags d. 13, men har sedan blifwit uppskjutet till i fredags, den 14 Maj. Lord Ellenbourough harnems ligen uttrådtur m i n i stäåreen, på det att denna stall funna bibehålla fig, sedan han i öfwerhuset förklarat, att han på sitt eget ans swar ajsändt depeschen till Lord Canning. Som ett bewis på stämningen mot ministeren kan äfwen anföras, att Lotd John Russels andragande om att förkasta öfwerhusets berifs tigande till billen om parlamentsedens föråns dring, för att judarna skulle funna få tillträde till underhuset, har blifwit anta get med 263 röster emot 150. Lord Russell har feders mera föreslagit nedsänandet af en fomlitte för att konferera med öfwerhusets medlemmar, och Duncombe fordrade, att Rothschild skulle wåls jas till medlem af denna komitt6. Debatten häröfwet blef uppskjuten till ett följande möte, — — Sir Henry Bulwer, fom har representerat uppgifwa processen emot utgifwarne at bros chyren om konungamord och af Felir Pyats brochyr, Truelove och Tscherzowski. Det år bekant, att oppositionscandidaten Pis card har segrat wid det nya walet i 5:de ars rondissementet i Paris. Under det att regeringscandidaten Eck wid första walet hade en majoritet af ett par hundra röster (8774 röster emot 8590), har Picard denna gång erhållit 10,404 röster och Ed fick blott 8982, — Lag: ftiftande förfamlingen år nu flutad. Det frams hålles fom ett karakteristiskt teden wid den nu afslutade sessionen, att wid ett par tillfällen wisat sig någon opposition, som dock aldrig nått öfwer 45 röster. Emot adelslagen woro 23 röster. Men större betydelse har oppositio. nen haft derigenom, att den i comittkerna ges nomdrifwit flera wigtiga amendementer emot statsrådet. Detta skall nu hålla åtta dagars ferier, och derefter skall det sysselsätta sig med ett reglement angående emission af utländska obligationer i Frankrike. Turkiets uppträdande gentemot Montenegro ogillas i alla franska regeringasblad. Constitutionnel och Batrie uttala fig i denna riktnind och Moniteur af d. 12 dennes har en artikel, fom uttalar beklagande öfwer att Ture kiet tar en få krigisk hållning nu, når flors magterna äro sysselsatta att befästa freden. Vorten, säger Moniteur, har inga obeftrids liga råttigheter och fan ide uppwisa något mos tiv, fom fan beråttiga att handla sålunda. Ef: ter en framftållning af förhållandena fedan 1856 anmärkes det, att Frankrike ide med likgiltighet har kunnat fe, att turkiska trupper blifvit concentrerade i närheten af Montenegro och stå färdiga att marschera emot Grahowo. Angreppet är wäl icke direkte riktadt emot Mons tenegro, men fan medföra en bewäpnad cons flict, fom skulle hota status quo, hwars upps råtthållande äligger Porten. Frankrike har derföre uppfordrat de öfriga makterna att förs hindra en fådan conflift. England har fvas rat med ett förslag om att nedsätta en coms misfion, fom i förening med en turkisk fommias sarie skulle försöka ett ordnande af territorials frågan på grundlaget af status quo på paris sercongressens tid. Detta förslag har Franks rike antagit i det hopp, att det också skall fins na bifall hos de andra magterna. Hwad Ryssland angår, få har det städse wisat få mycket intresse för Turkiet, att det knappt skall förneka fig, och likaså litet fan det wara wife wel om Esterrikes samtycke, då det 1853 ges nom grefwe Leiningen gjorde få lifliga föres ställningar för att förebygga en truppinvafion i Montenegro. Efter denna utfago i Monis teur är det alltså all utfigt till, att den mons tenegrinffa frågan ffall blifwa afgjord genom en commission af stormagterna och säledes ej komma på pariserconferencen. Likasom det antages, att Ryssland delar den franska upps fattningen af saken, tros det, att England möjs ligen skall sluta fig till Frankrike, förmodligen derföre, art denna magt uppgifwit unionen af Donaufurstendömena. Det förtjenar uppmärksamhet av 8