ström, C. Morberg, B. Johansson och D. Ber, med betyget Godkänd. Till Styrmän: O. Andersson, J. Olsson, W. Holmgren och A. Andersson, med betyget Berömlig, samt O. Lindberg, J. Johnsson, L. Norberg, P. Grönwall, E. Wennerberg, P. Löfgren, B. Carlson och RN. Nilsson, med betyget Godkänd. J år äro utexaminerade tillsammans 56, els ler 10 Sjökaptener af 1:a och 19 af 2:dra klassen, samt 27 Styrmän. (Sn..P.) Utrikes. Telegraf:underrvättelfer. Ham b urg d. 7 Maj. Disraeli har i underhuset förklarat, att regeringen alldes les förkastar Gannings proklamation om coufiscation af all grundegendom i Oud. Cauning är kallad tillbaka. — VWindependauce beriktigar fin under rättelse om en intervention af ftormatters nas gesandter i Frankfurt. Blott på helt och hållet enskilt wäg fan man ha rådt till moderation. Försonligheten i förbundduts skottets betänkande bewisar det gynsamma resultatet häraf. London d. 7 Maj. Hwete oförändradt, men med föga omsättning; bafre 3 a 1 sh. billigare än i måndags. Amsterda m. Råg och hwete oförän: drade; endast föga omsättniug. Hamburg d. 8 Maj. Jndependance meddelar: Man will i Paris alldeles icke göra afseende på Englands finkänslighet, och flottornas förening och revolutioner skola ega rum emot slutet af Juni wid Ehers bourg. — Pays meddelar: En hemlig berättel: fe från Campbell har inlupit, hwari han begär förstärkningar. Hären skall hafwa lidit mycken förlust och upproret är i till: tagande. Neapel. nedsättning af tullen. ter egt rum. Man wäntar en betydlig Ett jordfralf har åc — — — — De italienska angelägenheterna hafwa under ena längre tid ådragit fig den allmänna uppe märksamheteten ganska mycket. Framför allt, är det den hotande conflik en mellan Sardinien och Neapel, som satt sinnena eller åtminstone pennorna i rörelse; men efter den af Fitzgerald meddelta underrättelsen, att grefwe Cavour i en depesch till Londonskabinettet förklarat, att Sardinien antager Lord Malmesburys förslag med afseende på behandlingen af Cagliarls saken, finnes det båfta hopp om, att allt skall blifwa ordnat på fredligt sätt. Det heter, att kabinettet i Turin tillstållt förbundsrådet i Schweitz ett eremplar af sitt memorandum i Cagliari-affären med anmodan ot: få weta dess mening angående Sardiniens conflikt med Neapel. Men sedan förbundsrådet tackat för den bewista uppmärksaheten och förtroendet har det undanbedt fig äran att uttala en meling om stridsfrågan, derföre att detta blott intregds serar sjömakterna. J det Sardinien sålunda stär jå godt fom ensamt Hå hen hjely POf far ånftK tt Crank En konference i Wien skall nu wara öppnad för att förbereda förändringar i de hittills i Lombardis:-Benetianffa konungariket följda förwaltningsgrundsatser. Utom kejsaren sjelf deltager generalgouverneuren i Lombardiets Venedig, erkehertig Ferdinand Mar, miniftrars ne grefwe Buol och Bad, och flere militära notabiliteter i denna konference. Det har oc: få cirkulerat ett rykte om att erkehertig Fervis nand Max ffulle aflösas af en grefwre Gyw lai, men detta år ide troligt, särdeles då erfes hertigen personligen skall wara wäl tåld. Bas ron Häbenerå resa till Wien sätta några i för: bindelfe med de våmnda förhållandena med förhandlingarna om tillståndet i Jtalien, i det de mena, att österrikiska gesandten bäst perfons ligen skall kunna upplysa fin regering om frans ffa fabbinettets afsigter gentemot Jtalien. Dock är det otwifwelaktigt, att denna resa också står i förbindelse med den förestående pariferfons ferencen. — Den turkiske befullmäktige på pariferconferens cen, Fuad Pascha, hade den 4 dennes ännu ide anländt tid Wien och Berlin, då det tve kes bewisa att Frankrikes inflytande i Conrftans tinopel icke år få stort fom man antagit. Så: kert år det, att den af Frankrike förswarade unionen för ögonblicket mist alla utsigter. Der: om wittnar, utom andra omständigheter, en diskussion, fom nyligen egt rum i engelska under: huset. Gladstone hade bragt frågan om Donaus furstendömena under diskussion genom att frame ställa ett betänkande, fom talar för att man bör gös ra afseende på de af befolkningen i furftendös mena. yttrade önskningar rörande landets orgas nisation. Deasy, Roebuck, Lord J. Russel och Lord R. Cecil understödde Fitzgerald och Dise raeli bekämpade betänkandet, den sistnämnde af det skäl, att det ingriper i den executiva mag: tens competence och är egnadt att göra de wid pariserkonferencerna helt och hållet öfwerengs ftåmmande stormagterna förlägna. Lord Bals merston satte sig emot betänkandet, derföre att Donaufurstendömenas förening under en furste skulle göra dem ryska, hwaremot conferencen skall gifva dem antagliga institutioner. Wid omröstningen förkastades betänkandet med 292 röster emot 178. Drottningen af Portugal har ankommit till London. J underhusets möte den 3 dennes discute. rades billen om en prolongation af ffattfams marbewisen till ett belopp af 2 mill. Pd. St. Förre skattkammarkansleren, Sir Lewis, mips billigade, att man beslutat att från 1860 upps häfwa inkomstskatten, fom enligt hang tanka år en wigtig inkomstkälla, hwilken wål fan behöfwas, då få betydliga utgifter för rufts ningar komma att göras. Gladstone återigen, som äfwenledes en gång föreslagit infomftskattens upphäfwande, förswarade denna förs bällningsregel, ide derföre ott det finansiella lillständet i hand ögon år lysarde, utan emes dan denna skatt är demoraliserande för de stattskyldiga och derföre att den år till ect mås sendiligt binder för hwarje allwarligt försöf 1.... 25.1. 2. t Q sätter rustningarna i England och derigenom gifwer andra stater ett dåligt exempel. Finansds ministern DIsraeli fick wisserligen gifwa Bright rått uti, att rustningarna kostade många pen: ningar, men de woro nödwändiga, sålänge icke regeringarna kommit öfwerens om inffrånfnins gar i detta afseende, hwilket Han wille hoppas en gång skulle ske. Lagförslaget genomlästes för andra gången, hwarefter man öfwergick att discutera den andra resolutionen angående den Ostindiska regeringens reorganisa:ion. Hårs till hade Mr. Ayrton framställt ett amendes ment, enligt hwijket statssekreteraren för Oftinz dien blott skulle utföra de beslut, fom minifts ren fattat. Det bekämpades af Lord Stanley och DIsraeli och förkastades med 351 röster emot 100. Sir John Campbell, öfwergeneralen i Inse dien, har enligt en telegrafdepesch i Hamb. RN. blifwit utnämd till pär på grund af hans förtjenster i indiska kriget. Erkännandet af dessa må i närwarande ögonblick, wara honom få mycket mera wälkommet, fom sakerna ens ligt Bombay, Times7 vb privata corres Irondenfer ide tyckas stå synnerligen wäl. Oaktadt Campbell förut hoppats funna unders trycka insurrektionen, når blott Lucknow blifwit intaget, har han nu måst uppgöra en ny plan, oh utom den fara, fom fan ligga deruti att rebellerna kunna sprida fig öfwer en större sträcka land, får han också att kämpa med den af den warma årstiden förorsakade hettan, som år beswärlig för de europeiska trupperna. Men man fan dock hoppas, att han år i stånd att öfwerwinna dessa beswärligheter. Franska lagstiftande församlingen konzmer enligt all sannolikhet att sluta sina arbeten d. 8 Maj. Af wigtigare lagar hafwa i så fall knappt andra än adelslagen och lagen om Pas r.8 förskönande blifwit stiftade. Den med afs seende på den sistnämda mellan comitteen och statsrådet gjorda öfwerenskommeljen, att ftas tens utgifter skola belöpa sig till 50 millioner i stället för till 60, har ästadfommit, att saken bl fwit förelagd Paris communalråd, fom förs klarat fig willigt att för stadens enskilta del uppbära 130 mill. i itället för 120, och endast fordrat en skyndsammare betalning af statens bidrag, än ursprungligen bestämdt är. — J afseende på kejsarens och kejsarinnans fom marresidenser meddela bladen ett fullständigt program. Den 22 Maj skulle de uppslä sitt residens i Fontainebleau och en månad Dderefz ter begifwa fig till St. Cloud, hwilket de äm: na lemna d. 15 Juli för att deltaga i de wid denna tid begynnande sestligheterna i Cher: bourg. Här skola de äfwenledes uppehålla sig sig en månad och troligtwis företaga ett par utflykter i Bretagne, få att kejsarinnan förft i medlet af Augusti fan begifwa fig til sitt älsklingöresidens, Biarritz. — J det fall, att general Espinasse skulle afträda fin plats som inrifesminister, något fom äfwen förut omtalats, tror man, att han skall blifwa utnämd till marskalk och ställas i spetsen för. militåre kommandot i Touleuse, fem marffalf Bosquct icke, för sin sjurdems skull, kunnat öfwertaga.