elagenhet. 29 dennes. sondon d. 3 Maj. Pä franmålsmarks en betaltes för engelskt hwete sista mån. spriset; i utländskt blott föga vomfätt: 3. Koru J a 1 sh. billigare. Hafre Omröstningen skall ega rum m sterda m. Råg 4, rödt hwete 5 en billigare. Från Newyork af d. 22 April meddes , att regeringen tillftällt reprefentanter: hus ett betänkande om att uppsäga and den Elayton:-Bulwerffa traktaten. amburg den 3 Maj. J underhusets e d. 4 meddelte Fitzgerald, att från Car r kommit en depesch om, att Sardinien iger Malmesburys förslag beträffande an om ångfartyget Cagliari. Windependance meddelar ordagrannt undsutskottets betänkande, fom öfwer: tämmer med hwad redan derom är bet. Majoritetens affattande af betäntkan: är dock hållet i en mera försonlig äan Hannovers, fom är mera bittert. ondon d. 5 Maj. På fäödesmarkna: war hwete oförändradt, men utan oms ning ; hafre något billigare. mfterdam. Råg och hwete flau, ist föga omsättning. amburg d. 6 Maj. K. I för i meddelar Hannovers minoritetsåbetän: de in extenso. — Kreuzzseitung ifrar swagheten af tyska förbundets utskotts. lag. — Morning Poft menar, att Sar. en kommer att föreslå Preussen till lare i Cagliari-affären. aktadt det förut berättats, att ett franskt imeråd tagit i öfwerwägande, om det ide på tiden att flå in på en ny wäg i den politiken, och man likaledes förtäljer, att gen af Malachow yttrat fig i samma rikts wid en foirge hos hertiginnan af Horse nberland, bewisa dot åtskilliga facta. att is fullbordan ännu ide år kommen. Vin: ndance belge kungör sålunda sina läsare, bladet genom en skrifwelse från inrifegmis en blifwit förbjudet att under en mås införas i Frankrike. Orsaken härtill kan u ide närmare angifwas och bladets låfas e fig knappt i stånd att gissa den. Också maste har genom en annan skrifwelse nys 1 påmint om, att han ännu år wid ftyret, tt cirkulaire af d. 20 April uppfordrar han ligen prefecterna att ha ögonen på cafeerse och på wärdshusen i Paris, hwilla slildras m en härd för oordning och sedligt förfall. fecterna äläggas att wägra sitt medgifwans ill upprättande af nya wärdshus, få wida a icke oundgängligen behöfwas, samt tills a sådane cafter, fom ide strängt iakttaga sanordningarna. — Lagstiftande förfamlå har antagit budgeten för 1859 med 256 or emot 3. Detta resultat bar ide warit ntadt, oaftadt flera af regeringsförslagets ganden mött bestämdt motstånd hos enskilia nerade. ÅÄfwen lagförslaget em förffönans af Paris skall utan twifwel stor majoritet, såsom Patri titel gå igenom antager i Ner deffa hfad förrshrår vrHN; Tf argr a De, som den lagstiftande comittcten och ftatsrås det kommit öfwerens om, att de begärda 180 mill. fr. skola förminskas med 10 mill. — För att utarbeta förslag om reorganiserandet af als gierska styrelsen har en kommission blifwit nedsatt, bestående af medlemmar utaf senaten och statsrådet. Så wida denna kommission foms mer till det resultat, att Algier bör sättas i ett mera oafhängigt förhållande till Frankrike, skall prins Napoleon utan twifwel mottaga kejsarens tillbud att förestå styrelsen. Som Lientenant be lEmpereur skall prinsen då direkte forrefpons dera med kejsaren och genom en ftatsfefreteras re besörja administrationen, få att förhållandet kommer att likna det mellan Ryssland och Polen. Nuwarande generalsgouvernören i Algier, marskalk Randon, antages i i få fall få militårs fommandot i Toulouse, dä marskalk Bosquet genom sjukdom är förhindrad att öfwertaga det. — Pariserkorrespondencer hafwa omtalat, att Prins Murats swärson, Chassiron, blifwit skickad till China i en utomordenllig mission. Det wisar fig nu, att han år bestämd att af: lösa Bourboulon, fransk Eharge Vaffaires i China. Förbundsrådet i Schweitz har beslutat, att exequatur skall meddelas franske vicekonsuln i La chaux de fonds. Deremot har man ide funs nit fig föranlåten till ett likadant beslut med afseende på vicekonsuln i Basel, då den pers fon, fom war utsedd till denna post, skall ha blifwit anwänd på annat fått. Det heter, att han blifwit skickad til England fom polisagent hwilket år få mycket troligare, fom han förut stått i polisens tjenst i Elsass. Också sardiniska deputerade kammaren har såsom bekant år på ett eclatant fått wift efter gifwenhet gentemot Frankrike, hufwudsakligen i hoppet att finna understöd hos kejsaren för Jtaliens sak. Oester. Jeit. tror dock, att man hår missräknat fig, då Napoleons bherras döme hwilar på den ofta upprepade fatfen, att kejsatdömet år freden. Åfwen Ostdeutiche Pojt gör narr åt de förhoppningar Cavour hyser til Frankrike. Cavours och frigsminis stern La Marmoras tal ha äfwenledes gifwit anledning till angrepp af Lamartine och Jules Bastide, fom förswarat den franska republikens regering med afscende på dess uppförande mot Sardinien 1848. Dessa angrepp beswaras i bet officiella bladet i Turin, Gazette Piemont:je, fom naturligtwis talar i regeringens namn. Polemiken emellan Cavour oc Baftis de har ju mest betydelse för historien, akldenstund den rör något förbigånget. Men når de österrikiska bladen få ifrigt åtaga fig denna faf, få sker det med afseende på framtiden och det bör ide lemnas oomtalt, att man påstår, det den österrikiska gesandten i Paris, Baron Hå bener, gjort förfrågan hos grefwe Walewsky i anledning af La Marmoras al J underhuset blef d. 30 Apri. förka retolu: tionen om de indiska angelågensetetna, hwaris genom ostindiska regeringen öfwergår till fros nan, antagen utan omröftning. Derbyska mi nisteren år mycket fänslig med afseende på den i underhuset mötande oppositionen; men ännu är Det model twifwelaftigt, huruwida nminiftö J franska lagstiftande församlingens möte d. 1 Maj föreföll den märkwärdighet, att den bes kante BVeron med anledning af en af regerins gen begård penningebewillning till underftöd för offren för mordförföfet af den 14 Jan. höll ett tal, hwari han tycktes uppfordra regeringen att flå in på en ny wäg i I den inre pos litiken, i det han påminte om kejsarens ord till lagstiftande församlingen fort efter attentatet, att han ej skulle upphöra att följa en fast, men moderat politik. Hans tal genomförde es mellertid ide den tanka fom genomgick det i början. Möjligen har korrespondenten iIns dep., fom beråttar detta, welat gripa tag i Verons ord för att få tilfålle att ironisera öfwer ställningar och förhållanden i Franfrite, hwilket år lätt förklarligt, sedan det blad, hwars till han sänder fina underrättelser, måst lida så mycket under dessa förhållanden. Förbudet emol PIndep. antages grunda fig på en af bladet gifwen berättelse om de franska fjörufts ningarna, hwilken misshagade den franska res geringen och motsades i ett af def organer, us tan att PIndep. derför fann fig föranlätet att återtaga fina ord. En pariserkorrespondent i K. 3. påstår, alt den belgiska tidningen, fom har många läsare i Paris, saknas mycke Engelska underhuset har med 447 röster es mot 57 förfaftat Henry Banes förflag att upps ffjuta uppgörandet af de indiffa lagstiftnings. frågorna till nästa session, och Divetts förslag att uppskjuta denna lagstiftning, så länge den nuvarande miniftren är wid styret, wäckte ens daft löje. Man öfwergick derefter att diskutes ra de enskilta resolutioner, hwari hufwuddras gen af ett indiskt lagförslag äro tecknade. Den första resolutionen, som war insörd af Disraeli od) fom gick ut på, att Indiens res gering bör uppdragas åt kronan, antogs. Dess sa förhandlingar föregingos af en egendomlig scene. För få dagar sedan har ett meeting hållits i London för att öfwerwäga medlen att understödja dem, fom äro föremål för prefs processer och wid detta meeting hafwa Simon Bernard och advokat James warit tillstådes och talat. En medlem i underhuset frågade nu minijteren, om det war sant, att James, en af regeringens advokater, hade infunnit fig i sällsfrad med Bernard på det der mötet, samt om James werkligen wägrat att uppträda som anklagare emot Bernard. Walpole swarade, att Bernard och hans defensor af en ren tillfålligz het råkats wid nämda tillfälle och hwad ans dra punkten angick, anmärkte ministern, att Jas mes i ett bref till attorneygeneralen hade förs klarat, att han ej kunde åtaga fig att upptrås da fom anklagare, då han redan haft fonferens fer med den anklagade och regeringen ide wes lat göra fin fordran gällande, enär den önffade an få mycket fom möjligt häfda den anflas gades rått. Denna förklaring upptogs med bifall af hufet. Då wi tala om den Bore nardska pfocesfun fan det anmärkas, att oms kostnaderna för denna anflås till 800,000 fr., under det omfoftnaderna för den Orsiniska ide skulle utgjort mer an 3000 frans. Underrättelser från Åtalien angifwa beloppet af den skadeersättning, fom Enaland fördtrar