en återklang af den genom brochyren Åado leon HE och England gående andan, tyckes tala för den både af Difraeli och Malmesbury förespådda fredliga förlikningen af hwarje twistighet mellan de båda westliga ftormafter na; men Det fan dock ide undgå uprmårksam. heten, att det jemt framkommer utlåtelser i pressen å ömse sidor om Canalen, bwilka ide wittna om nägen uppriftig försoning. Es lunda har Times innehållit en myctet skarp artikel mot franska regeringen i anledning af Walewskis håriga spräk mor Schweiz; och till swat på de af Diiracli gjorda hänmodningarna på Englands militära styrka, som erhällit en närmare utweckling i Times7 och Stans dard innehåller franska tidningen Univers? en artikel af Louis Verilot. J denna ars tifel heter det bland annat: Mimånna mes ningen i Frankrike antager, att England upp: räthåller asylrätten med sådan bestämdhet, emes dan det deri fer ett medel att widmakthålla de revolutionära rörelserna i Frankrike, och wårt deraf följande förswagande år England kärare än wårt bistånd. J ett af sina sista af folts het genomirängda tal anmärfte en engelsk ftatås man, att Napoleon känner Englands styrka. Ja, säkerligen, men han känner också Franks rikes nationalkänsla mot England, och den tycs kes engelska statsmännen hafwa glömt. Häri finnas bjelpkållor, fom Aro mera outtömliga ån de, br Disracli få stolt påpekar. Det torde wata klolt af England att icke uisåtia fig för att erfara, hwad Frankrike förmår, styrdt af en Bonaparte. — Rudio är enligt Mont eur dömd till lifstids twängsarbete. Ett slags mavenftilleftånd har blifwit flutudt mellan Gugelska och franska diplomaterna, i det engelska ministeriumet förklarat sia wilja afwafta utgången af processen mot Bernard, hwarpå franska regeringen äfwen ingått. Körs handlingarna tydas deremot blifwa Återuipp: tagna af pressen. Simes7 bar innehållit en ledande artikel, hwari det inre iillständet i Frankrike kriliseras, och Bioniteur har fvar rat härpå. Skall detta sålunda fortfara, kommer spänningen troligen snarare att ökas än minskas. Artikeln i Iimed innehåller bland annat föl jande: Lejsaredömet år liktydigt med fpione: riet. Ått kejsarens ministrar förtjena mera klander än deras herre, tro wi gerna; men straffet skall lita fullt näffa honom. J Paris herrska misstänksambet och fruktan; men ins genstädes hafwa dessa fånslor större makt ån i fejfarens brost. Hwarje blad i historien lås rer, att den, som regerar med sådana medel, skadar mera fig sjelf än andra. Hwarföre will Napoleon Ill efter alla sina bedrifter och med all fin heder bygga fig sjelf ett allare fom Tiberins? Will han afstå ifrån art wara ett stort och fritt folks beundrade öfwerhufwud för att följa måns råd, hwars oskicklighet ide år 1 ågon hemlighet för Curopa? Perfonligen fan Starpailerne. Hwarjehanda. En prest befallde fin klockare Pingstdagen att, efter sorberedelsen till predikan sjnnga en psalm, fom började med orden: D, tänd ett ljus i mut förtånd! Olyckligtwis somnade kiockaren, men waknade midt i förberedesen, oc) wid eit litet uppehäll af, presten troende det wara tid att falla in, urpstämde han, 7D, tänd ett ljus i mitt förftånd! — Upporagt öfver at fe fig afbruten, wande präften fig tll klockaren och ro: pade! Vås ut det gen, lymmcel! cet år ännu för nd hwarefter han lugnt fortsatie förbes redelsen. —Huru mycket begår ni ilön? frågade on ames rikanare en ung gemtleman, fom hos bonom söfte aftblifwa antagen fom bodbetjent. —Fem dollars i weckan, om jag far ba nyckeln til penningläs dan, blet swaret, men annars onskar jag fems ton dellar. — För den amerikanske hästtämjaren Rarey har öppnats en subskription, till hwilken Nej: far Napoleon har tecknat 2000 fr. Denna subskription är bestämd att betäcka en summa af 500,000 fr., för hwilken Rarey will uppens bara huru han kan få de wildaste hästar i sin magt. — En öfwerste Stegmanski i Berlin, som en lägre tid warit sjuk har den 8 dennes blifwit lefwande bränd. Han hade med en tänd pipa i munnen fatt fig an sofwa middag; troligt wis har en gnina antändt hang tiader, och han war redan död, då man med en spann watten släcte de brinnaude kladerna och den brinnans de stolen, hwarpå han satt. — J brist på andra fastlagsnäjen, fom i Neapel under närwarande forhallanden äro neg tarfliga, har theatern San Carlo fått sig en process på halsen. Man hade uppdragit kompositoren Verdi att komponera en ny opera till Karnewalen, hwilket han eckså gjort; men den tert, hwartill han fatt mustkfen, afhandlar ingenting mindre än Gustaf den IlI:s Mord, hwarföre theatercensuren förbjudit operans uppe förande, hwarmed komposi ören år illa betjenad och ändock will hafwa sitt honorarium af thras tern. — Den 15 nästk. April skall prinsessan Stes phanie af Hobhengoltern-Sigmaringen wigas per procuram wid konung Don Pedro V af Porse tugal i Berlin. Brudgummen representeras af brudens bror, prins Leopold. Strart efter wigse seln refer bon, åtfoljd af sina söräldrar, till London på besöf hos drottning Victoria, och i slutet af April inskeppar hen fig i ESvuthamps ton på en portugisisk flottilj, fommenderad af infanten Don Luis. Wid landstigningen i Liss sabon sfall prinsessan wara brudklådd och från skeppet begifwa sig direft till kathedralen, der wigseln befråftas. Brudens utstyrsel förfårdi: gas i Diisfeldorf och är synnerligen prattjull; man amvänder dertill tyger, fom ursprungligen warit beställda af kejsarinnan Josephine, den sore Napolcons första gemål. — En skrifwelse till Mobespierre. Wid en auktion på antographer förefanns följande banna mig för mitt låttsinne. — Utgången af detta frieri är obekant. 0C— — Handels-underrätteljer. Steckholm d. 19 Mars. Dagens kurs för wexlar: London rdr rifsmynt 17, 60, 90 d. d. Hamburg rdr ärmt 134: 75. Paris ror rifsmynt 70: 50, f. Amsterdam rdr rifsm. 151, 70 d. d. Götheborg d. 20 Mars. Span målsmar:!-r naden fortravande utan andra affärer än för fonfumtion pä platsen. Hwete, 1:ma, med liten tillgäng, har omsatts till 23 rdr a 24 rdr, och ord. wara, fom år för ga efterfrågad, har betalts med 20 rdr. Räg om 13 lisv, några mindre poster har sälts till 15 rdr, 145, liap. wara a 14 rdr 12 ff och 147 lisp dito a 14 rdr. Korn, 2-radigt med ringa omsättning, har betingat 12 rdr a 13 ror, ech för 67rat igt har bewiljats 11 rör a 12 rdr. J hafre stilla ech priserna eforåndrade. Stettiner fofärter ha omsatts atill 20 rdr. men för ett mindre parti fofärter från Koberg, serdeles utmärkt wacker wara, Har berwiljats till och med 27 rov tunnan. Brän win bibehåller fig i förra weckans prig, eller 1 ror 24 sk. På Maj Juni har flutats till 4 rdr 24 ff. oh met halft forskott till 1 rdr 20 sk. På Juli har omfåttuingar egt rum till 1 rdr 29 fö fn. Götheborg den 20 Mars Dagens kars för werlar å 90 d. d.: Londen rdr rifsm. 17: 77. Hamburg rdr riksm. 1344. Paris rdr rifsm. 71: 50. Amsterdam rdr rmt 1530. Köpenhamns Kurs d 19 Mars Swenska fedtar 47 4 a 47, st. or Urdt rag. —I—? Ai— Dödsfall. Framl. Förste Ladtmätaren och Riddaren J. Akerblems efterl. maka Louise Cathrine Trens delenburg afled stilla i Malmö den 20 Mars kl. 9 f. m. efter en fort sjukdom, i en ålder af 62 är, 6 mån. och 2 dagar; djupt sörjd och safnad ar barn och barnbarn, slagtingar och wånner. Sinderanden af Götheborgska Nationen Lars Niklas Lauren, afled stilla i Lund Fredagen d. 19 Mars 1858 i en älder af något öfwer 29 är. Fårgaren Jonas Dahl afled stilla i Chris stianstad, Onsdagen d. 17 Mars 1959, i en ålder af 70 år. Kungörelse. Sedan f. d. Handlanden H. P. Carlsson hos magistraten uppsagt frän och med den 1 instundande April sin rättighet till utskänkning af bränwin hår i staden samt Bors gerskapets Lofl. aldste i ämnet hörde blifwit, warder härmed offentlig auktion utsatt att hål: las inför Magijtraten å Rådhuset Onsdagen den 24 denes Fl. 12 på dagen till försäljande af en få beskaffad utskankningsrättighet för tis den från den 1 April till den 10 Oktober detta år; blifwande wiltoren, bwarom når som helst fan hos Magistratens ordförande erhållas unz derrättelse, wid aukiionalillfället kungjorda. Helsingborgs Rådhus den 15 Mars 1858. Borgmastare och Råd. LufFtioner: Onsdagen den 14:de instundande April och påföljande dag, om få erfordras, lår ta Gode männen uti Handlanden N. Weters