pårit allwarlig. Emellan Schweitz och Persien hafwa unders handligar blifvit förda angående en wånffapss och hadelstraktat; men de hafwa icke ledt till det afsedda resultatet, emedan förbundsrådet afslog att gå in på ett willfer, fom garanteras de ömsesidig religionsfrihet för de begge läns dernas undersåter. Enligt förbundsförfattnins gen fan remligen religionsfrihet blott garantes ras för christna menigheter. Den anklagade franska flyktingen Bernard har, såsom förut meddelats, blifwit arresterad i London och underkastades i måndags första förhöret. Anklagelsen emot honom går ut på, att han afsändt de wid attentatet anwända bomber från London till Paris. Han år emels lan 40 och 50 år gammal, skall wara skicklig lingnist och s:ges hafwa försorgt fig såsom språklärare i England under flera år. I måns ga kretsar i London war han känd under name net klubbisten Bernard i anledning af den frams ftående roll, fom han efter Ludwig Philips fall spelade i en ultra-repubbfanff klubb i Rue St. Honore i Paris, och fom föranledde att han under Cavaignacs militär-diftatur måjte flyf: ta från Paris. Sedan den tiden Har han hufs wudsafligen uppehållit fig i England, dock åfwen i Spanien. Wid arresteringen wisade han fig temligen lugn. Man fann i hans rum twå laddade revolvers och ett under namn af fnudle duster bekant amerikanskt wapen. — Processen angående attentatet kommer att upps skjutas, tills förhöret med Bernard blifwit af slutadt. — Det berättad, att franska regervins gen ernar begära utlemnande af Thomas Als sop, såsom komprometterad wid attentatet. Franska och österrikiska kejsarne erna, som det berättas, till wåren hafwa en fammane komst. Hertigens af Montebello umämning till ges sandt i St. Petersburg wäcker något uppfeens de, oaktadt den ide kommit alldeles owäntadt. Man will i den omständigheten, att en få wigs tig post blifwit anförtrodd åt en af Ludwig Philips f. d. miniftrar, fom till oh med nKylis gen spelat en roll i fusionijternes läger, fe ett bewis på, att kejsaren år böjd att närma fig alla partier, om man blott kommer honom till mötes. Hertigen förmodas ffola finna ett godt mottagande i Petersburg. Danmark. Köpenhamn d. 20 Febr. K. theaterns res pettoir är för nästa wecka bestämd sålunda: måndag Hand Hreiling ; tisdag MWilliam CShafefpeare; onsdag Badet i Dieppe; torsds dag 7Hands Heiling; fredag Eventyr paa Fos dreijen; lördag Hafon Jarl; söndag Nes gimentets Datter och 7La Bentana. Om cirkulationsbruk på mindre äagorymder, hos torpare och mindre hemmansägare af Edward Nonnen. En märklig skiljaktighet emot förhållandet hos of, oppar fig i några andra länder, t. er. i England, deri att en arrendator af 6 till 10 tunnland wanligen der är en behållen arbes tare, som föder flera kreatur mycket wäl, säljer mjölk och smör och amwänder medel på fina barns uppfostran till kunnige arbetare. En något mindre än wanligt, kommer han iwerts lig förlägenhet. Till denna skillnad år till stor del wållande att ingen i England tänker derpå att arrendera 5 a 6 tunnland eller ännu mindre, utan att äga tio gånger få mycket, fom en liten arrens dator hår anser fig behöfwa dertill, hwilket ej plär wara mera än husgeråd och redskap, och om han äger häst och ko, är det sällan utan skuld. Den förre bemödar fig att rikligen föda flera freatur; ty på spillning anser han fig först och främst böra hafwa god tillgång. Bor han ej längre än en mil ifrån stad, så reser han icke dit att afyttra sina produkter, utan att han för sin kärra hem wäl lassad med der köpt spillning. Gräs måste han hafwa få mycket han kan; men jorden är honom dyr och gräset mäste derföre också wära starkt. Mycket af ven sålunda föpta spillningen anwänder han derföre till öfwergödning på gräswall, få fnart han tyder att något stycke wärer sämre än han wäntat fig. Med afflaget gräs föder han till stor del kreaturen om sommaren; rotfrukter har han i mängd till winterbehof, och de rika, ti diga kålskördarne i hang trädgård äro med rots frukterna en god hjelp till kornas utfodring. Utfädet anser han af allt för högt wärde för att utkasta det i en mager jord. Han får ders före litet säd, men den måste också gifwa hos nom den starkaste afkastning fom jerden fan bära, eljest wet han att hans åkerbruk omöjlis gen fan löna fig. Att det finnes de fom sköta fin jord sämre, behöfwa wi ej säga, men deås fa hafwa då wanligen andra förtjenster än jordbruket, och det exempel wi framställt, är åtminstone icke alls något owanligt. Det wanliga förhållandet hos of med arrens da:orn eller brukaren af en liten jordtorfwa behöfwer hår ickeframställas; menorsaken till den mår: liga skilnaden ligger mycket, säsom redan af föregående sones, uti deras egen få olika upps fattning af sitt prke. Mänga af dem lefwa här gerna i maklighet få länge de funna. Äro de i behof, få arbeta de, men tänka ide ofta på morgondagen. Reglorna för wärtföljden känna de icke till, hafwa oftast aldrig hört att sädana finnas. Hwad de önska är att få säd, och för att få den, weta de ej annat medel än att så mycket säd. Derföre skall all jorden, fås fom det kallas, rifwas upp med plogen, der ännu någon ligger i gråg, och talar man med dem om gräsodling, får man swarct: Dertill hafwa mi för liten jord. Wi hafwa icke råd att anwända henne till annat ån till fåd, godt att den ändock will räcka till behofwen, och dessutom är wår gödseltillgång alldeles otillräckltig. Aldrig funna wi göda mera ån en liten vit årligen. Hos slättbygdens mindre jordbrukare och torpare inskränker fig oftast den kännedom de äga om jordförbättringar till nyodling af den mark, fom ännu kan återstå att uppbryta, och detta sker merendels med mycket owarsam hacds ning och bränning, få att detta eljest fördelafs tiga fårt att uppodla djup jordmån, lera och mossar, haft de mest förderfliga följder, hetft jorden derefter wanligtwis jemmerligen wmifs handlas med sugande sädesskördar, hwarefter man ibland, såsom på sina ställen i Halland, totalt förstört markens framtida wärtkraft, ges nom att bränna om igen. Wanligen anse de små jordbrukarne att sädesodlingens framgång blott beror på årswärten, men att den ännu wida mera år beroende af foderodling och ders igenom wunna gödseltillgångar, det synes de föga fästat uppmärksamhet på, ja det är ofta serdeles swårt att derom öfwertyga dem. Ofta hör man dem säga: Jag har mycket förbåtts rat mitt torp. När jag tillträdde, låg större delen Deraf för fäfot, men nu år det Uuppbrus kadt, få att allt bår fåd. Håri ligger just bäde olyckan och swårigheten att afhjelba den, att all jorden, såsom de tro, nödwändiat skali fo TUE SUI ME BUTT AT utmattadt och försämradt, få att för att fåtta torpets jord i någorlunda godt frit fordras flere gånger större kostnad ån wärdet af hela arbetet, som den idoge torparen anwändt i wålmening, men utan behöfliga insigter. Snart minskas också hans i början på nyodlingarne wackra skördar, han skuldfätter sig, blir fattig och faller jordägaren till last, och denne har ingen annan att lemna torpet till som har mera medel, eller bättre insigter att anwända dem, än den förre. Denna, wära små jordbrukares bristande bekantskap med foderodlingen och hennes ins werkan på sädesafkastningen, är en stor olycka ide blott för dem sjelfwa, utan oc för landet. Till hwarje torp och liten gårdslott skall nu wanligen finnas en ej obetydande utsträckning af bergsbackar, ljungmark eller annat få kalladt bete, oförtjent af namnet, der kreaturen erhålla en ringa otillräcklig sommarföda och släpa sig fram, utan att kunna lemna någon afkastning. Utom hwad fom ligger i träde, bår hela åfers jorden fåd, fom dot ide gifwer half affafts ning, emot hwad den skulle göra om jorden wore ordentligen uppgödslad och djupare ber arbetad, och ligger något stycke igensådt med gräs, så tror brufaren att han derföre gjort en stor förbättring, ehuru gräsodlingen kanske ide är en sjettedei få utwidgad, fom den bors de wara för att åt hans kreatur gifwa tifls rädligt underhåll både winter och fommar, och ersätta åfern den kraft fom sädesskördarne tas git derifrån. Detta olyckliga förhållande fan dock på ins tet annat fått afhjelpas än genom ordentligt cirkulationsbruks införande med odladt bete i gärdet, om möjligt 3 gräswallar eller åtmins stone twå om arealen år mycket liten. Kreaturen skulle då börja att afkasta något och gådseltillgåängarne att öfag. En stor del af ljungbackarna, der nu kreaturen måste utsläppas få tidigt att de afgnaga den första wårbrodden och få söka sin utkomma wanligen ända till dess snö faller, stulle då kunna undwaras, och i stället besås med skogsfrön till hang frams tida wedbehof, fom han nu ofta måste hemta på långt afständ och betala med stigande, snart sagdt ruinerande priser. Men denna föråns dring fan ej ske utan en ägofridslag, fom uns derlättar skogsodling, och nu blir allt mera oundgänglig för jordbrukarens framtida bergs ning. Af hwilka orsaker än allt detta må hafwa uppkommit, torde wi dock här hafwa lemnat en endast allt för sann teckning af förhållandet på ganska många orter; och inrättandet af cirkulationsbruk hos wåra små jordbrukare är säledes ett werkkigt tidens kraf. Huru swårt det än må wara att öfwertyga dem om dess inwerkan på deras jords framtida afkastning, dess werkliga behöflighet för dem, sä måste dock Detta småningom lyckas för förenade bemös danden, då hwarje kunnig landtbrukare och husbonde ej lärer underlåta att begagna alla lämpliga tillfällen att sprida upplysning derom bland de sina. (Forts.) Hwarjehanda. — Sustukt. Cn engelsk tidning berättar följande karakteristiska drag af den nyligen af lidne general Havelock, hjeltens från ECmwynpos re och Lucknow familj-lif, meddeladt af en man, fom stod i nära förbindelse med familjen: En afton — säger berättaren — besökte jag ges neral Havelock, fom då war blott Sfwerite och bodde i London. Under det wi suto och fams talade wände fig missttes Havelock plötsligt till fin man med den frågan: Fåre man, hwar år Harry 2 — Det war den äldste fos nen, fom hon ide fett sedan föremiddagen. ÖOfwersten sprang upp och fade: MNå, den stackars gossen, han står på London Bridge, och det i denna kölden Jaa fade till syangns fl 419 LL