wisftade I går sallstapet pet Dticols MinNUCos fest öfwer framlidne presidenten Westerstrand. — Riksgälds kontorets Fullmäktige lära hafs wa grundadt hopp, att i dessa dagar se det Swenska jernwägslånet öfwertagas af ett ftörs re utländskt handelshus. (P. T.) Örebro d. 19 Jan. Ett starkt åskwäder åts följdt af hagelbyar, har, enligt resandes beråts telser, sistl. fredag dragit fram i Upland och Westmanland samt widare. Ett ögonwittne har berättat att omkring kl. 10 f. m. syntes två wackra regnbågar på himmelen. Den res sande war då ej långt från Tibble gåftgifvar regård; men redan innan han funnit dit ffoce fade fig moln på horisonten och genom det nppkommande mörkret lyte eld säsom från en stogseld på afstånd. J samma ögonblick swepte en stark hagelby fram öswer wägen. Askan lärer slagit ned i Björksta kyrka (ej långt från Enköping), antändt kyrktaket och tornet, i hwil, ket senare klockorna lära smält ned. Afwen i trakten af Westeräs lärer det haglat och åskat häfiigt. (Ö. T.) Christianstad d. 27 Jan. Uppå ansökning af t. f. Domhafwanden i Willands härad, Hofråtts-Notarien, vice Häradsh. Frih. C. v. Däben, har Hofrätten förordnat Hofråtts-Aus skultanten, Länsnotarien Anund Bergengren att från och med den 2 nästkommande Februari under tre månader förwalta Håradshöfdinges Embetet i nämnde härad. (Sk. P.) Malmö d. 25 Jan. Sedan Kgl. Maj:t tillsatt interimsstyrelse för ett landtbruksinstitut wid Alnarp har styrelsen i utfärdad kungörelse tillkännagifwit, att ehuru institutet ej skall was ra i werksamhet före 1860, önskar dock fyrels sen att få föreståndareplatrsen få fort ske fan tillsatt, på det att den blifwande innehafwaren af denna plats må funna göra fig hemmaftadd med fina åligganden och biträda wid organis sationen, med anledning hwaraf styrelsen tills kännagifwer att anföfningar till nämnde plats kunna inlemnas till Jnterimsstyrelsen för Als narps landtbrufs inflitut, under adress Mals mö, före d. 1 Mars. (Sn PR.) utrires. Telegraf:undervåttelfer. 2Londonu d. 27 Jau. Gonsols 951. På spanmåälsmarknaden war blott obetydlig omsättning i hwete till måndagens pris; alla andra sädesslag oförändrade. Amsssterdam. Råg och bhivete oförs Andrade. Hamburg d. 27 Jan. Morn, Poft förklarar, att Frankrike ide begärt de pos litiska flyktingarnes bortwisande. Leuis Napoleons throntal wid lagstiftande församlingens öppnande har wäckt en utomors dentlig uppmärksamhet i engelska vpressen. Morn. Post betecknar det såsom det mårts wärdigaste tal, fom blifwit hället af nutidens mest framstående man. Globe är alldeles hänryckt öfwer detta werkligen storartade tal, med hwilket intet dylift akistycke tåler jem förelse i afseende på wärdighet, kraft, förständ och mera emot sransta soltet an emot tesaren, ly de hafwa gjort despotismen populär, och des spotismen är en fiende till folkets wälfärd och till freden. — Den sympathi, som kejjaren finner i sjelfwa Frankrike, år deremot obetins gad; åtminstone gå alla offentliga utlåtanden i samma riktning. Starkast framträder tills gifwenheten för kejjaren och hans dynasti i de talrifa adresser, fom inkomma. Såsom ett erempel på den anda, som genomgår dessa, wilja wi anföra följande utdrag af adressen från generalerne wid 21:sta divisionen. Snwvilfa än de medel äro, heter det, fjom Eders Maj:t will anwända, fan Ni lita på wår obetingade tillgifwenhet för Eder person och Eder dynasti. Gud, som beskärmar Frankrike, skall icke tilläta, att sädana brott skola lyckas. Dock om får derneslandet skulle träffas af en sådan olycka, så må Edra fiender weta, att det icke skulle wara förbi med Frankrike eller kejsardömet. Wi hafwa icke glömt de sorgliga dagarne från år 1848; emellan Eders Maj:t och oss består gemenskap i olyckan, i äran och tillgifwenhet för Frankrike. Hela armeen skulle samlas kring wår modiga kejjarinna och den kejserlige prins jens wagga, för att bewara den krona för Eder fon, fom blifwit tilldelad Eder genom nationens enhälliga votum. Att kejsar Napoleon begärt 5 politiska flyktingars förwisning från England, öckräftas från flera håll. Namnen på de fyra, Magzini, Ledru Rollin, Victor Hugo och Louis Blanc. träffas i alla berättelser. Såsom den femte nämnes af några Felix Pyat, af andra Schölcher. lliom andra fremmande suveräner, fom bafwa sändt gefandter med lyckönskningsskrifwelser tll fransmännens kejsare, har äfwen fanungen af Belgien afsändt en sädan. En mängd nya adresser hafwa derjemte inkommit, och de, som ingå från armecn, uttala sig alla med wärma för kejsarinnan och den kejserlige prinsen. Om allentatet lyckats, heter det i en af dem, hade wi utropat Napolcon IV till kejjare. Pariserkongressen tros blifwa öppnad redan under loppet af denna wecka. Enligt meddes landen från Konstaminopel af d. 14 d:s äro de europeiska magternes representanter fvsfels satte med att affatta fina berättelser till Paris serkongressen. — Porten säåges wara sysselsatt med bildandct af en Donauarmee. Nya artesteringar hafwa egt rum i Paris, isynnerhet af italienare, och enligt nyaste uns derrättelser, erfordras ännu en del upplygningar, innan processen fan taga fin början. — Bland sednast inkomna adresfer till kejsaren, öfwer hwilfa fötteckmingen fyller fer spalter i Moniteur, finnes en från i Paris bosatte engelsmän och en från nationalgardet. Detta sistnämnda uttalar fin glädje deröfwer, att ins gen fransman deltagit i brottet, och biträder Mornys protest mot asylrätten. Slutligen bes der det kejsaren att göra allt för att skona itt lif, fom tillhör Frankrike, och fom år ett wills for för werldens lugn. En telegrafdepesch från London af d. 25 d:s kl. 23 e. m. meddelar: J detta ögonblick har kronprinsessans förmälning med prins Fredrik Wilhelm af Preussen eat rum. LOL KS LI sptmebiningen; kesjsar Napoleon och kejsarinnan bewistade denna fest. :e — —— (Jnsänd.) Enår priwiligerade Bagare, bosatte på lans det i Danmark eller rättare sagt på Seland (huru det förhåller fig uti de inre Danmarka prowincer är obefant) funna lewerera, hwitket dagligen sker, 16 Liapund godt och wäl bakat samtaget rägbröd, fritt för all tillsänning få wål af hwete -som rågkli, emot att säsom full betalning utan ringaste penningetillskott befoms ma 12 Lisp. 4 skålp. god råg, huru mycket bröd fan På lewereras af en t:a Råg wågans de 15 Lisp., sedan Bagaren gjort fig fullt bes tald för arbete och omfostnader, sami beräknar sig samma förtjenst, hwarmed Bagaren på Ses land åtnöjer sig? jo 19 Lisp. 12 skålp. eller 392 skålp. fom nu kostar — Rdr Rgs 12 eller 624 sk. efter närwarande pris för 15 Lispunds råg. Diwidera 624 med 392 så finner man deraf att brödet fan lefwereras för i ff. 7rst. pr skålp. och når Bagaren hår fär 2 sk. yr skålp., få förtjenar han 5 rst. på hwarje skålp. bröd eller å 392 skälp. 2 ror 17 ff. utöfwer den förtjenst, hwarmed Bagaren i Danmark åmöjer fig, ehuru denne har nog få dryga af gifter till stat och kommun fom någon Bagare i Swerges mindre städer och måfte föröfa oms foftnaderna wid brödleweransen, genom att hmarje wecka till fin kontrahent transportera och frint lefwerera i hans hua, det bröd han behöfwer. Låt nu wara, att wåra Bagare ega kraf på mera beqwämlighet och bättre lefnadssätt än Bagarne på landet i Danmark, hwilket dock icke borde wara förhällandet, så fordras, för att få desse behof tillfredsställde, en större förs tjenst och lätom oss ide missunna dem den, utan låta dem i lugn och ro behålla den; men att wi låta preja oss af Landtbobagarne, som nu låta betala sig högre pris än wåra egne, är snart sagt oförlåtligt, och alldrig borde wi för pa ett enda bröd af dem, föru:satt att wåra egna Bagares bröd blefwe lifa rent oh godt fom deras, förr ån de lefwererade I skålp. bröd för 1 ff. 7 rst., då de således borde lefwerera 133 ffålp. bröd för 24 sk., hwarwid de hade samma förtjenst fom Bagaren på Seland, hwilket och wore mer än tillräckligt, då de hafs wa wida mindre skatter och afgifter. wittomtlitg ( (Jnsändt.) Öresundsposten har uti fin Tidning Nr 9 upptagu en artikel ur Örebro Tidning, hwilken, emedan den måhända icke är läst af alla dem fom läser denna, reproduceras och lyder får lunda: QWerfningarne af den nya Tulltaran börjar redan att wisa fig. Numera år bränwin lill införsel medgifwet mor en tull of 1 ror 5 sk. Preussiskt bränwin kan på wåren levereras här, inberäknadt fraft, för 19 sk., alltså säljas till 1 ror 24 ff. rgs. De stora brämvingfpefulans terna här skola weta att deraf begagna fig: först skall leveranspriset uppdrifwas till 4 rdr 36 sk. — derefter skall utländskt bränwin tagas in och i ena eller andra fallet blir altid win: sten 12 sk. pr kanna. På några millioner fans nor blir winsten ganska artig. Men följden deraf blir, att nåsta höst wågar ingen bränna, utländskt bränwin tages in i stället, och några millioner ror gå alltjå ur landet endast för den fåra supens skull. — Få fe om rikets ftåns der wilja och funna sätta en bom emot detta elände — ett nytt elände till de många, fom redan tryda. Huruwida bränwin från Preussen skulle funs na införskrifwas för 19 ff. pr fanna, hår frin lefwereradt, wilja wi såsom alldeles okunnige