Article Image
nästa månad. Det anföres såsom ett nytt bes wis på kejsarens moderation, att han ide i sitt throntal uttalat fig för nödwändigheten af de pelitiska flyktingarnes fördrifwande från granne staterna; men derföre är franska regeringen icke mindre besluten att genomdrifwa en sådan äte gård, och utlandet synes i detta afseende bec näget att wisa den största medgörlighet. J Sardinien hafwa en del politiska flyftingar blifwit förwiste i anledning af attentatet, och i förbindelse härmeo hafwa månge arresteringar egt rum; i Belgien har juftisiesminiftern föres lagt representanternes kammare ett lagförslag angående polisuppsigten med utlänningarne, och et dvlikt förslag skall efter all sannolikhet föres läggas engelska parlamentet wid def fammans träde i nästa månad, emedan ministerens organ uttalar fig för nödwändigheten deraf. Morn. BPojt återkommer nemligen ånyo till denna sak och gör med starkt eftertryck gällande, att de politiffa flyktingarne ide längre under engelska lagarnes beskydd böra funna stifta komplotter och fabricera wapen, hwarmed de I fremmans de länder begå brott, hwilkas lyckade utgång skulle hafwa till följd, att hela Europas fred och lugn blefwe blotiställde för fara. Samma blad erinrar dessutom om, art parlamentet förs uvade gånger och sednast år 1848 gifwit reges ringen rått att waka öfwer utlänningarne och myndighet att förwisa dem, då de missbruka Englands gastfrihet. Den härom gifna lag, som gick till ända år 1849, föresläs förnyad; sålunda att hwarje utlänning skall funna före wisas genom ett minifterielt dakret, åtföljt af skrifiliga motiwer, dock få att en appel till ges heimerädet skall stå öppen för enhwar, fom före menar att lagen orättwist blifwit på honom tillämpad. Times förer deremot ett annat språk och förklarar äter, att ingen anledning förefinnes att träffa utomordentliga åtgärder mot de i England wistande utlänningar. — Ens ligt en telegrafdcpesch till SHSamb, Nachr. har franske ministern i London begärt förwisning af fem politiska flyktingar, hwaraf twå italiens ffa och tre franska; man näm ner Mazzini, Vics tor Hugo, Ledru Rollin och Louis Blanc. Det derältas, att engelska regeringen först will NIE bida resultatet af processen. Man påstår, att tidningarne ÅJourn. des Debats, Revue des deur mondeds, Figaro och Chariwari hafs wa fått en s. k. warning. En äldre anflagels fe mot (Cftafetie år afgjord med 500 franks böter och twå mänaders fängelse. J det hela kall, som det berättas, pressen blifwa inskränft. Mot resande skola siängare åtgärder förctagas. FÖ 041!d11( Å ÖdCdgll; IUlt2 dag Norma; lördag Hafon Jarl; söndag Henrif vg Pernille och Michel Perrin. —————————— — (Jnsandt.) Helsingborgsposten har, hwilket oc Örefundås posten reproducerat, gifwit ett sidohugg åt mås ra bagare för Det de ide sålja bröd i förhåls lande till det, under de sednaste 2 till 3 mås nader fallna priset på såden; men ingen af tidningarne upplyser allmänheten om till hwad pris brödet nu, under nya förhållanden kunde och borde säljas, utan att antaglig och tillråds lig winst eller förtjenst förblefwe Bagarne för: unnad. Stadens bagare hafwa wäl till nå gon del, rättat fig efter fonjunkturen; men landbosbagarne, fom föra en stor mängd rågs bröd till naden, äro nog oförskamde att hälla samma pris fom förr, och finna afsättning, emedan man tror fig finna, att deras bröd är i allmänhet bättre än wåra egne bagares. Om hwetebrödet, fom endast år en smakbit, under namn af kaka, för den arbetande, eller för den oriftigt så fallade sämre hopen, och är endast af behofwet påkalladt, af den såkallade bättre klassen, ehuru många af dem i efonvs miskt afseende, kanske gerna bytte ställning med dem fom gå under namn af den sämre, år ide fråga wid detta tillfälle, ehuru dock anmärkas må, att det år hår omkring 30 proc. dyrare ån i Köpenhamn. Man haller fig således ens dast till rägbrödet, som för oss Nordens barn hörer till lifwets första nödtorft, få mål för den rife som den fattige. DÅ en af wåra bagare har annoncerat, att han numera lemnade Rågbröd a 2 sk. rgs pr skålp., så förmodas att alla de öfrige stadens bagare, följt hans wärda erempel; men man har dock gjort den sorgliga erfarenhet, att just den, som genom sin annons lofwat gifwa 12 skälp. rågbröd för 24 sk., har endast lemnat 10 skälp. Köparen war i tillfälle att wäga brödet; (men huru många af den arbetande klassen äro det?) och när han fann fig bedras gen, sände han brödet tillbaka, återfördrande fina penningar; men nu gjordes många Urs säfter och ett annat bröd lemnades fom wägde 117 ffålp. Meningen härmed kan ide mifs tydas. Den fom ide wäger bröder, får fåles des 10 skälp. bröd i stället för 12 skålp., och om någon gång anmärkning göres, få urfåfs tas det med att wara skett af miftag, fom godtgöres, genom att utbyta brödet emot ett annat af lofwad wigt, hwaraf några funna håällas i reserv för dylika fall. Man måste doc erkänna, att såwida löftet att lemna 12 frålp. rågbröd för 24 sk., rede ligt uppfylles, få är ett steg till billighet och skyldighet emot fin nästa taget, ehuru Bagaren nog ide derwid tager konjuntturen uti så noga beräfning. Räågen stod nemligen för 2 till 3 månader sedan uti 16 a 17 Rdr, då brödet kostade 24 sk. för I 4 ffålp., och borde fålec des, efter närwarande pris af 12 till 13 Rdr för en tunna Råg, brödet endast kosta 24 sk. för cirka 13 stålp. Men också detta pris är för högt, jemnfört med det i Köpenhamn, hafwa de wäl äter nedsatt dem i förhållande till sednare inträffad fonjunktur? De kunna alla ffårag öfwer en fam och jag håller mig säledes endast till skomafaren. Att den af desse, fom för ett år sedan lät betala fig 5 Nor för ett par brunells fångor till en dame, tog 64 Ror för ett par fådane för 4 till 5 månader sedan, kunde ursaktas derigenom att fött for stade då 53 a 6 Rdr pr lisp., fom nu fos star 33 a 4 Nor, fläsk då 6 a 7 Rdr och nu 3 a 5 Ror, ja! med få ord, alla lifsmedel å 0 J:del mera ån nu; men har skomakaren och öfrige handtwerkare nu nedsatt priset för sitt arbete eller fina produktioner? Hwad af allt, dot hår på orten år mest oforskämdt, år att mjölk ännu ide fås under 16 ff. tgs pr fa. Kringboende landtmän, få wål possessionater fom bönder, blefwo, fom man berättar, från ett od annat häll, genom budkaflar uppmanade för 3 till 4 månader sedan att ingå ett förbund om att ide sälja mjölk under 16 ff. pr k:a, hwilket enhålligt an togs. Emedlertid war dertill någon anledning, ehuru just ide den att höja priset från 10 a 12 ff. till 16 ff.; men man fruktade foderbrift, och fäledeå orimligt högt pris för foder, fom då skulle ersätas; men Gud styrde nu fom alltid till der bämtre, i det han förunnade of 2 till 3 mänaders längre blid wäderlek ån wanligt, hwarigenom den fruktade foderbristen tillintetgjordes och fodret således icke heller kom till den böjd man wäntade. Den någorlunda rimliga anledningen till mjölkens orimligt förhöjda pris, år säledes upphäfwen genom Guds allsmäftige hand; men fe om derpå göres tadsamt afseende. Nej! det låter fig ide lätt gör ra att hemta mjölf från främmande land, och ide heller tåler den att transportera länga wår gar, således fan fladens behof endast tillfredås itällas fran fringliggande landsbygd. hwars bönder och possessionater icke tyckas göra sig samwete öfwer att bibehälla det orimligt tröga priset, hwilfet wäcker få mycket större förmår ning och till och med förtrytelse, som wåra närboende landtmän äro ansedde att wara ute märkt hederlige och rättänkande. (Jn sänd.) J förra weckans Onsdagsnummer af Öre sunds Posten förekommer bland annat ett med mustiga insinuationer om wederbörandes wäld, oginhet mot större förmågor m. m. späckadt lvftal öfwer Magister L. (Å. Nilssons famöfa afbandling. Hör att göra Redaktören of Öresundavrosten rättvifa antaga wi, att han ide läst difputar tionen. Hade ban det gjort, hade han wål ide spetsat fin penna för att loforda en författare, fom ftår på få pueril ståndpunkt, att ban i för inledning underwisar folk om hwad rim, alliteration m. m. will säga, och i ordboken vå tjogtals ställen wisar de argaste prof på sin oförmåga att åtskilja partes orationis. J stället för att sjelf döma öfwer arbetets halt har således Oresundsposten stödt sig på wenne stera auftoriteter nemligen Morning

25 januari 1858, sida 3

Thumbnail