AL ULL LB ROR ra Banfo sedlar behöllo ett oförändradt wårde, få att kursen På Hamburg förblef 129 ff. bfo pr Rdr Hamb. Bio, så wore det wisserligen beqwåmast, få wäl för Banken fom för lån: tagaren och isynnerhet för denne att rå ligquis dera fin skuld med landets eget cirkulerande mynt: nem Uigen med sedlar; men härpå kan ingen såker räkning göras etter någon kalkyl byggasAlla länders kurs är variation underkastad, dels beroende af omständighe:er som ingen kan förutse, dels, och till största delen, deraf att landets erport, frafthandel om. om. inbringar en emot importen swarande summa i filtwver: valuta; men oc ofta och allenast af opinionen. Antag, det Gud förbjude, att Swerge, I fället för en kurs på Hamburg af 128 sk. pr Ror H. bko, finge den på 2 a 300 sk., så war det Banken som måste wid återbetalningen bås ra förlusten å de till utlåning bekomna EpPpes cier, i stället för att rätt och billighet kräfwer, ett de fom skördat fruften deraf, nemligen (åns tagarne böra båra den, och dessa funna bee mdligen förminska den genom export ar waror och genom transaktioner, hwarmed Banken icke kan befatta sig. När England, med fina omåt iga resurser mäste fe fin kurs under åren 1810 intill 1814 eller 1815 bragt till 16 sk. Bl. pr p. St. från 36 ff. Vli., fom år def rätta ständpunkt, och hwartill den nu är återkommen, oh art Danz nemark från 1807 till 1813 måste lida under en fallunde kurs från 125 Ror D. C. till 13,100 Rör D. C. för 100 Rdr Hamb. Bo, få fan man hålla allt för möjligt i denna wäg, och hysa all möjlig respekt och stor fruftan för fu s-variationer, dem wi sselfwa pröfwat i lika mån med England, fast icke med Dan: mark Om wi nemligen gå tillbafa till 1810, så finna wi wår kurs på Homburg till 52 ff. bfo och fe den 1813 —1814 deremot reducerad till 144 sk. Sfulle ock wår Rifsbank wara nu ställd på pättre fot än då, så är dock dess cirkulerande fedvelemasia dubbel emot den valu a iom eges i silfwer, och blefwe denna Hr Banken uttas gen, hwilket fan befaras under närwarande fris, hwarmed inlöses vå fe ännu utelöpande 25 millioner i sedlar? Jo, i sidens längd med wåra erportwaror, fraf:handel m. mi., och derjemte fåra wi oss att någorlunda undwara fremmande lvr-artiflar; men intill hela fedelmasfan år förwandlad eller inlöst med silfwer, år den kurs underkastad, fom till ster del bes ror vå allmänna opinio en. h vilfen åter fan nägorlunda håtas i ledband genom Banken och sinansernas goda administralien. Men får kursen och förblifwa sädan den för ögonblicket är: nemligen 128 129 ff. bfo pr Ror H. bko för werlar på 2—3 mås naders dato; så, om sädane werlar föpas af Banken, för att såta komma silfwer i retour, så förlorar den 2—3 månaders diskonto, Pro: vision, fraft och assurance efter allra minst 2 sf. bfo pr Srecies, och fan aldrig komma nås gorlunda skadeslös från en sadan transaltion utan till furs för 3 månaders werlar af 126 sk. bko pr Ror H. Bko, hwilket wål har håndt, men som nog alldrig of:are bändet, än när Dis ffonten i Hamburg år 10 —12 proc. för prima werlar, och att secunda och tertia, äro på ins tet fått diskontabla. Hamburqaren, fom wid sådant tillfälle har säråne odiskontabla werlar I porlfeuille, r.mitz terar desse till Swerge, eller hwead för honom år bättre, få wida han år wål accrediterad och har en lika wäl acerediterad wån i Stockholm, att han låter denne på sig afgifwa så stor summa som afgifwas kan, och för beloppet uttager Species i Banken som honem tillsändes. Han uppoffrar således hår 25 proc, men återwinner i Hamburg 3 proc. efter 12 proc. PP Ut Aa A med Don onance. hwaruti lf: Under Jadulta Ullhltt De At Lä den ide, att Banken bör utgtnva länen ans tingen i specier eller Hamburger banko och återfå betalningen i samma mynt, fom lånen n utgifwas. 5 . (Jnsändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet. Då jag i N:o 282 af Aftonbladet blifwit bewärdigad med ett nådigt swar på en af mig i Hetsingborgsposten införd artikel, få fordrar wördnaden för Swenska pressens souverain att jag i djupaste ödmjufhet lemnar följande genswar: Det förundrar mig i sanning högligen, att I. ide begagnat fig ar det erbudna tillfället att medelst beswarande af delf ;a mstalda fpörjås målen inför hela Swenska allmanheten Ddecus menera fig såsom wår största Theolog och ereget. Att Ni, min Herre, måste åtminstone sjelf anse Er wara vet, till en sådan förmos dan har jag ett skäl nu mera än förut, sedan Ri i nämnde N:o ide blott gifwit mig utan hela Skånska presterskapet i allmänhet en of: fentlig uppiukielse, för ofördragsamhet och grof uppfattning af Ghristendomens läror. — Den som kan föra ett sådant språk, utan att en gång känna presterskapct i allmänhet, mäste wara mer Ån wanlig menniska, som porde en wacker dag uppwaftas en corps af Skanska presterskapet, med någon lämplig adress från Hr Jultide ombudsmannen Med det begrepp jag gör mig om T:s oc fantliga förmåga hade jag önskat att af T. oli upplyst och om möjligt förd på en bättre wåg. Hwarföre har då T. endast welat ale spisa mig med några speglosor, som ingen ting bewisa? Hwarföre har T. ide welat inlsåta sig i swaromal på hufwudfrågan, huruwida re ligionsfrihet kan stå tillsammans med får ran om Christus sasom enda wägen fill salighet? Fms blott en enda wåg, fom År den ratta, få fan omöjligen medgifwas vr frin wal mellan twenne ellar flera; hwiltet synes lika ologiskt, fom att esse och non esse skulle lunna förenas i ett och samma medwetande. — Att predika Christum såsom enda wägen, det behagar T. kalla en fanatismeus wäckelse till nytt lif. Så talar den naturliga mens niskan, fom ide förnimmer af hwad Guds Ande tillhörer och som annu ide ftålt fig På den högre religiosa ständpunften, der bon jus bordinerar alla menskliga stadgar unter Gyrls si bud och låter twinga fig under hans IYds nad. År detta att predika fanatism? — Jag hade luft au en gäng höra Aftonblars Redafe loren predika om den råtta wågen, för att få weta furu många sådana wägar finnas. Utan twifwel skulle Herr Redaktören såga: mennis ffa gå till h—e, om du behagar, du har din fullkomliga frihet, jag will ide twinga dig — — detta wore i sanning en rätt uppbygglig tolkning af nädens epangelium. — Jag skall taga wara på hwart ord, som undfallit i., liffom T. lofwat taga wåra rå crinringen on upploppet 181, för hwars förnyande himien oss nådigt beware! — — meh för den gamta, är iga Swenska allmogen år religionsjsriheten ett farligt incitament. Skulle Hi ej äfwen wilja taga wara på följande ord, uttalade mid mötet i Nöpenhamn af en bland Edra corys för, en prest från Lunds stift: wi måste har: wa religionsfrihet antingen på reformationens eller revolutionens wåg. Quid tibi videtur? Med all den souverainitet, fom tillkommer Aftonblads Redaktionen, bönfaller jag alleröds mjufast, det täckes T. icke påtruga mig såsom författare någon annan mening än den jag sjelf gifwit är mina versar. Jag år icke blott nog ädelmodig att låta Er behålla Er öfver: tygelse för Eder sjelf, äfwen om Ni will wara en hedning eller en fritänkare; utan jag fris — rr. VA AAA2 Ästraffef Jag anhåller NU an itt Afr3 AF swar på mina spörsmål, för att upplysas af Er, som jag anser för ett ljus bland hela Sfånska presterskapet med undantag af Herrar Ahnfelt och Hammar, fom möiligtwis wåga au mäta sig med Eder. Om Ni skulle finna CEr befwärad af den äskade exegesen, få föres flår jag wördsammast, att Ni gifwer detta uppdrag åt Eder wårde Collega, Redaktören af Öresundsposten, f. d. liber studiosus B—g, hwilken hittills fått lifsom a tergo, men bör framkallas på seenen, såsom en religionstalare af första rangen, märkwärdig i Gesällernas bildningscirkel i Stockholm, der hans namn i Kemners Rättens protofoller står förwaradt åt efterwerlden för flera år tillbaka, för sein reli giöse Umtriebe. Sat sapienti! W. Rarup den 11 December 1857. Wördsammast Carl Ch. Ebersteiu. P. S. J fall Ni på lång tid ej läst fates fesen, fom för Er är en smäsak, få will jag erinra Er om ett bibelspråk, fom der förefoms mer: En annan grund fan icke läggas, än den fom lad är, hwilken är Jesus Chris stus Håll Er wid den grunden, eller Upp: gif mig någon bättre för det fria och godtyds liga walet h. e. religionsfrihet. ov 6 (Jnsändt.) Wid åboen Per Erikssons i Tostarv begrafning d. 19 Dec. 1857. (Till hans söner af en bekant.) FJarwål du sagt från werlden gamle man, hwars stoft nu inwigdt år till grafwens hwila, Och ingen Dig tillbaka ropa fan sen anden fått till andra rymder ila. Må den blott hafwa gjort en himmelsfärd, i afskedsstunden ifrån sioft och werld! Mi hoppas det, och fi då år han äll, af ewig sabbat nu delaktig worden, så stönt som han uppå en sabbatsqwäll ) fick skiljas nöjd frän denna skumma jorden. Men der blir icke skumt i fadrens hus, då Herren sjelf är flarhet der och ljus. Din kropp sig hwile uti grafwen lugnt wid finan om Din andra hulda maka fom Du — wi minnas det — få forgligt tungt fit folja dit för några år tillbaka; Tu önskte då att snart få ro hos den, — som warit här Din ömma, trogna mån. Men ännu mer, Du war i hoppet glad, O, måtte det ej heller hafwa felat! — att återträffa i en ewig dag den mafa, som med Dig så gerna delat båd ljuft och ledt em lång och dyrbar tid och gick förut till ostörd to och frid. Fårwäl till sist de båda makar sagt år Er J barn. O: mån I aldrig glömma, ywad fant och godt De ha Er förelagt då Deras hjertan kunde för Er ömma. föräldrars råd, hwad nyttigt de ha lärt, för fromma barn blir efterföljanswärdt. —nmn 3 Han afled söndags aftonen d. 13 Dec. — —— — ———— Köpenhamus Kurs d 22 Dec. Sweuska Ok 46 a 46 Åe Å. pr I rdr ras v —— —— Dödsfall. Ppilosopbie Magistern Jobannes Broom afled i Lancskrona d. 20 Dec. 1857 i en a rer af 35 är, 3 mån. och 17 dagar. Vice Pastorn August W. Hageus afsomn. de fila i Össjö Prestgärd Söndagen d. Dec. 1857, i en älder af 31 år och 1 mål ;norli-ot saknad af föräldrar och bröder.