Helsingborgs-Posten – 27 november 1857, sida 2

ten. — Enligt sednare underrättelser har rysta regeringen underrrättat Frankrike, att de ine skränkningar, som seglationen wid tscherkessiska kusten blifwit underkastad, äro af en helt och hället förbigående natur, i det den härigenom endast haft för afsigt att hindra tillförseln af wapen och munition till tscherkesferne. Ders jemte har Ryssland gifwit det löfte, att det uts färdade förbudet ganska snart skall blifwa upp: häft, och man antager derföre, att hela denna sak skall blifwa afgjord redan före Pariferfons gressens sammanträde. Enligt ett meddelande i Espana af d. 17 des är belägringstillståndet upphäfdt i alla Spaniens militär distecikter med undantag af staden Malaga, Catalonien och dalarne Hecko och Anso. Sednaste underrättelser från Amerika meddes la, att krigsministern erhållit depescher från den lilla armke, fom blifwit sänd emot mormoner nes territorium, Det bekräftar fig, att mors monerne efter order af Brigham-Young samla fin styrka wid Saltsjön och organisera fig för att göra de förenta Staternes truppar ett ber tydligt motstånd. — J Merifo år den nya förs fattningen suspendenderad och Comonfort utnämnd till diktator. åÖfwen de sednast ingångna tidningarne från utlandet sysselsätta sig med penningekrisen. Tillståndet i England har få wida blifwit bättre, fom inga förre fallissementer omtalas under de sista dagarne. Deremot klagas öfe wer arbetets inställande i de flesta engelska fabrifsstärer. Säsom ett erempel anföres alt i Preston tåga 20 till 25,000 arbetslösa vers soner omfring på gatorna. Äfwen från Frants rike hör man klagomäl i denna riktning. Eålunda uppgifwes antalet af brödlösa arbetare i Lyon för närwaramde till 30 a 40,000. Från London förmäles pr telegraf, att ges neralerne Wilson och Havelock, segerherrarne wid De hi och Lucknow, blifwit umämnde till baronetter. Kejsar Napoleon har tillika med kejsarinnan och den kejserlige prinsen d. 22 dennes åÅters kommit till Paris. En artikel i ÅJourn. des Debats, fom år författad af Et Mare Girardin, och fom handlar om frågan angående Donaufurfiens dömena, har wäckt någon uppmärksamhet. Den: na artikel fommer få myckct mera owäntadt, som det sades, att tidningarne blifwit tillsagre att kejsaren icke önskade denna sak diskuterad förrän Pariseserkongressen sammanträdt, och Def innehåll egnar fig ide mindre at wäcka öfwerraskning. Författaren uppträder nemligen ill förmån för unionen, och hans argumentas ion är den, att det år i den konservativa far ens intresse om en union kommer till ständ. oå det räevolutionsmännen ide må funna säga ill furstendömenas befolkning, att diplomatien Mott lyssnar till folkens önskningar och flagvs nål, då de framstalla dem med wapen i hän erna. För närwarande hafwa engelsmännen få öranstaltat att 1000 man truppar i hwarje nånad funna transpotteras öfwer Surg till )stindien. Från alla hån inträffar förftårke )jnanar