ralprotutatorn wid tåssattonstatten ÅRoyet VIT wit utnämnd til justitieminister. Den förestående walstriden i Belgien tyc: kes blifva mycket warm, då få wål fatholis kerne fom de liberala öfwerallt göra de största ansträngningar för att försäkra fig om segern. Det klerikala partiet har redan beslutat att anwända betydliga penningesummor för att ger nomdrifwa sina planer. — De hittills bekanta walen till den sardiniska deputerade fammar ren hafwa en afgjort liberal tendens. Utom den of Ali Pafha redigerade cirkus lår:depefhen af d. 28 Oktober har Porten utarbetat en förtrolig note angående frågan om Donaufurstendömena, hwilken endast skall tillstllas de twå regeringar, fom hittills få afgjort stått på def sida, kabinetten i Wien och S:t James. Denna note innehåller enligt en Wienerkorrespondens i Börfenhalle en pås pekning att lugnet i furfterdömena i flera af. seenden år hotadt, och tillkännagifwer det bes slut från Portens sida, att den wid första res volutionära försök ämnar låta besätta dem med militär. Afwen de sista händelserna i Serbien skola i denna note betecknas såsom härledda af demokrattska rörelser i Donaufurstendömena. Enligt ett i Paris utspridt rykte hafwa Engs tand, Österrike och Frankrike i en gemensam note till ryffa fabinettet protefterat emot de af detsamma bestämda inskränkningar med affeens de på förbindelsen med hamnarne på östra fur sten af Swarta Hafwet. Under det att penningeförhållandena i Sfots land redan hafwa förbättrat sig till den grad, att penningar återsändas derifrån till Engs land, och sinnesstämningen i Jrland äfwen fy: nes hafwa blifvit mera lugn, will förtroendet i England ide rätt äterwända. J det hela betraktar man wäl tillståndet med mera hopp ån förut, men hwarje enskild klagar dot åf: wer, att det är omöjligt att få penningar. The Bank of England år den enda, fom diffontes rar ; de andra bankerna hålla på fina fontans ter för att hafwa något att frå emot med, om en panisk förskräckelse plötsligen skulle uppstå. Det är egentligen blott en brist på förtroende från bankernes sida till publikens lugn, som underhåller detta sakernas tillstånd; för öfrigt försäkrar enhwar, att skäl till misstroende ide förefinnes. De summor, fom d. 20:de skulle sändas till Ostindien, utgjorde blott 318,787 p. ft. Enligt Timess försäkran skall ide når got lån upptagas i England til Indien. Generalerne Havelock oc Wilson hafwa blifwit hedrade med Bathordens storkors. mÄndep. meddelar en memoir, fom är riktad emot Donaufurstendömenas förening. Den har hittills ide warit offentliggjord och är tills ställd bladet från Wien, der man påstår, att denna handling härflutit från en fransk ftatss mans penna, fom spelat en betydlig roll un: der den konstitutionella monarkien. Det belgiffa bladet anfer emellertid denna förmodan för en dikt och menar, att då författaren hår betraktar frågan om Donaufurstendömena från den franska politikens synpunkt, få sker det blott i den affigt att på detta fått föra ordet för Österrikes åsigter under en ny form, Memois ren söker nemligen ådagalägga, att når Franke rike werkar för unionens werkställande, wäcker FA a a (Mas Fl 11.. Ab AR setbcetal UVEL JUULUTY UME ful 14 TVITIV SA OJAN egen magt. Det heter widare, att Porten står i begrepp med att tillkännagifwa fin anslutning till det nyaste ryff-franffa projektet med affeens de på Donaufurstendömenas organisation. J detta fall skall Pariserkongressens arbete blifs wa wäsendtligen lättadt, då den ide får an: nat att göra ån att föra en redan träffad df werenskommelse till protokollet. Reduktionen af österrikiska armen är nu des finitift bestämd och utgifterna skola ide öfwerz stiga 95 millioner gyllen. Wid olyckan i Mainz hafwa 29 personer förlorat lifwet och 469 hafwa blifwit sårade. Kruttornet innehöll 200 centner krut. Tankeplock, angående den så kallade Religionsfriheten. J Swenska Tidningen har, under den omwanlis ga rubriken tanfeptlod och lyktgubbar, under sednare tiden en författare framställt reflektioner öfwer dagens frågor och derwid, om ej i alt, så dock rätt ofta, yttrat ganska sunda åsigter. Jbland dessas antal, räkna wi följande lilla godbit angående kristendomen: Det år en gammal wälgrundad sats, att man har stort skäl att betwifla karakterens red: barhet hos en man som oupphörligt talar om fin ärlighet, lisjsom man med skäl betwiflar känslans renhet och djup hos den, hwars mun beständigt flödar af känslosamma utgjutelser. Den sanna gudsfruktan har också fin blygfams ber, fin försynthet, och det är wäl ingen ny upps täckt, att de, fom ropa Herre! Herre! ide alls tid äro Guds bästa barn. Inom wår kyrka år man wäl temligen ense om, att det ej egentligen efter hufwudsakligen år med wifors buller, ware fig ur nya eller gamla psalmböcker, fom en fann kristen tjenar Gud. Ar ide wårt hwardagslif en gudstjenst, få hjelper föndagå-gudsåtjenften till intet. Det år i den allmänna och djupa öfvertys gelsen om att det werkligen få förhåller fig, fom kristendomen först blifwer en sanning. Hon upphör förft dermedelst att wara en fpes cialitet, någonting för fig, fom man, allt efter stundens luft och fallenhet, fan taga till el: ler lägga bort, blifwande, i def ställe, den Iejs wande ande, hwilken, liksom den röda tråden i den engelska örlogsflottans tågwirke, genomgår menniskans hela lif i alla def yttringar. Glöm men härwid ej, att fristendomen ide är en fånss la, utan en lära, en lära om cwiga fannins gar. 76å ist gewiss, säger Luther, 7das was der Vernunft entgegen ist, noch mehr Gott ent: gegen ist. Säkert år, att de slutsatser man will draga om det religiösa lifmwetå friffhet hos en indi vid eller ett helt folk från den yttre liflighet, fom företer fig med affeende på religionssaker, från det bråf, fom med dem drifwes, hwila på en mycket otillförtitlig grund. Hwad de fåfom mönster i detta hänseende få ofta framhållna Förenta Staterna beträffar, få fule det wål kuma tyckas, att det i Unionens slafstater med werklig, till och med blodig fanatism före swarade negerslafweriet, äfwensom den öfver allt i Nordamerika på timligt förwärf och time ligt wälbefinnande starkt, nästan feberaktigt rifs tade werksamheten, ingalunda bära wittne om ett djupt religiöst sinnelag hos detta unga folk. En fådan slutssats wore dock twifwelsutan mycket förhastad. i Måhända fan man, utan att träda allt för nåra den nödiga warsamheten wid bedömande af andras inre lif och bewekelsegrunder, wåga påstå, att det häftiga fenaratiftnitet — wisfers ligen ide alltid, men ganska ofta — bar fin grund i någonting helt annat, än werklig guds fruktan, nemtigen dels i andeligt högmod, fa, riseism, dels i lösaktihet, ett barnsligt begar Ah ; fSHAnt fall ej har någo —