Article Image
rister i hospitalsfondens utgifter; 450,000 ror tom redan för årets arbeten bewiljade 150,000 or för fortsättande af nationalmuseibyggnaden nder nästkommande tre är; 9,000 rdr (3,000 xr årligen) för utskrifning af felande s. k. gistratur inom Konungens kansli; 9,000 rdr 3.000 rdr årligen) för utgifwande af äldre ftoriffa handlingar, hwilka äro af wigt för iderneslandets historia och offentliga förhål: inden, samt en tillökning af 30,000 rdr i )ggnadsanslaget för Wexiö och af 15,000 rdr det för Wisby nya lärohus, äfwenfom det id förra riksdagen bewiljade anslaget af 7,500 rdr för en nybyggnad wid institutet r döfstumma och blinda blifwit förhöjdt med 20,000 rdr till 157,500. Byggnaden skall, en: gt ritning, bland annat innehålla dagrum r 25—30 elever, sofrum för 25, 4 ffolfalar r 100, hwaribland en för 40 flickor, en fyrts l för 240 personer och boställslägenheter för lärare. Deremot har utskottet afstyrkt Bjers nders motion om anslag för ett dylikt inftit i Götheborg, det af K. M:t ifrågasatta islaget af 30,000 rdr til förbättrande af den taniska institutionen i Lund, och domprosten nög motion om ett förslagsanslag af 100,000 r såsom bidrag wid inrättandet af nya ffol: is i städer, fom erhållit utvidgade elementars rowerk. J folkskolefrågan, som är på wäg att wid iödagen erhålla fin slutliga lösning, har från: rna i hufwudsaken beslutat: 1) Ått fommur rna må ega rått att efter omständigheterna råtta ett tillräckligt antal rotskolor för de mins nybegynnare, dock utan att de för detta äns mål funna erhålla bidrag af allmänna mes l. 2) Att lönewilkoren för lärare wid de sta församlingsskolorna skola upphjelpas till inst 400 rdr, för hwilket ändamål äfven ftatsedel få anlitas, under det kommunerna äro agda att tillskjuta hwad utöfwer ftatsbidras t kan komma att erfordras. 3) Mt för in: ttande af högre folkskolor statsbidrag skall fwas åt sådana fommiuner eller ftörre diftrik, fom sjelfwa wilja åtaga fig en wiss andel fostnaden. Härtill har genom tre stånds bes t anslagits 24,000 rdr, och fråga är Ännu stt, på hwilken post af statsbudgeten dessa del skola uppföras, antingen på 8:de huf: idtiteln eller på den folkskolorna medgifna rsonliga bewillning. De båda wigtiga frå: rna om lärarebildningen och inspektionen öfr folkskolan, i afieende hwarpå stånden fan: t i olika beslut, hwila på sammansatta ut: ttets bord. Utrikes. Telegrafunderrätteljer. London d. 5 Nov. Engelska banken r förhöjt diskonten från s till 9 proc. — D. 6 Nov. Enligt underrättelser från e:wyork af d. 24 Okt. war krisen oförän Id. 900 bankrotter till ett belopp af 90 llioner dollars äro hittills bekanta. — ormonerne hafwa gjort motstånd mot ere: tionstrupparne. Hamburg d. 6 Nov. Penningar Enap: re. Spanmålsmarknaden stilla. Ett par: Riokaffe såldes i går till 4! sk. banko. eondon d. 6 Nov. Påfranmålsmart: en fann eugelskt hwete afsättniung till onoterade priser; fremmande hwete meefterfrågadt. Hafre nägot billigare. Amsssterda m. Råg stilla; hwete (rödt) gyllen lägre, med liflig omsättning. -aris dd. 6 Nov. Bankeus förvalt: gsräd har hållit ett utomordentligt mör diskonten är ännu icke förhöjd, men det 2—2 ee 4114 NE sAal Tt TOT arr tills widarentfärda oinlösliga noter for Oftius dien; men är bestämdt emot en eventuclinblands af regeringen i härwarande penningefri: eu. Hamburg d. 7 Nov. Penningar nap: pa. Olika diffouto betales. För de bästa wexlar betales 93 proc. Cavaignacs död sysselsät:er ännu sinnena i Ras ris. Första dagarne efter hans begrafning ins fann fig en stor mängd menniskor för att prys da grafwen med ewighetskransar. Polisen fys nes hafwa förutsett detta yttrande af Parifarnes sympathi för den aflidne; grafwen war åtminstone omgifwen af polisagenter, och i når heten ftodo truppar beredde att hindra hwarje störande af lugnet. På begrafningsdagen war hela garnisonen i Paris konsignerad, och regez menterne i trakten, i Courbevoie, Versailles och S:t Germain, hade icke blott order att hålla sig marschfärdige, utan äfwen emottagit patroz ner. Lugnet har emellertid på intet fått blifwit stördt. Times uttalar fig i en längre artikel om Cavaignacs död och anmärfker, att denna händelse skall utöfwa blott ringa inflys tande på franska nationen, emedan den aflids nes wärde knappast är tillräckligt erkändt af den stora mängden. Tusenden hafwa wäl samlat sig kring hans bår, den dynastiska och republikanska oppositionen har wisat honom den sista äran, journalerne hafwa omtalat hans förtjenster, och soldaterne hafwa skjutit öfwer grafwen; men Cavaignac blef dock icke förstådd af sina landsmän. Han lefde i en tidsålder och bland ett folk, som icke lägger stor wigt på politisk ärlighet och resignarion eller på fons ftitutionella former. Fransmännen skola må hända bewara minnet om honom såsom en tapper afrikansk fällherre, säsom underkufware af en fruktanswärd insurrektion; men för dens na rena borgardygd, hwilken bragte houom att nedlägga högsta magten för att wisa lydnad mot en författning, som blott aktades af få, skall man swårligen resa honom en staty i den galliska hedersgudinnans tempel. — Krigsministern har inkallat blott 42,000 man af ål: dersklassen 1856, hwilket ide år fynnerligt mer än häliten af det antal, fom han är beråttis gad att infalla. Häruti ligger ett bewis, att man gör räkning på fred. Pays innehåller berättelser från China af d. 8 Sept., enligt hwilka ingen utsigt förefins ned till en allmän öfwerenskommelse med ens gelsmännen. Vicekonungen Yeh, fom gifwit anledning till konflikten, står mera än nägonsin i hofwets gunst; han har återwändt till Cans ton med en militärtitel, tom eljest blott skäånkes prinsar af blodet, och med order att fordra Cantons fullkomliga utrymmande eller att i motsatt fall utfärda en officiel krigsförklaring. Man lärer bland annat häraf, att det frig, som England och China hittills hafwa fört med hwarandra, å sistnämnde magtå fida blir wit betraftadt såsom en privat fammanftötning emellan vicekonungen i Kanton och ens geljfe amiralen. Kejsar Napoleons återgång i frågan om Donaufurstendömena sökes icke blott besmyckas af de franska officiös tidningarne. I Neue Preuss. Zeit. göres den anmärkning, att fejs synes fom wore unionen å fransk sida öfwer gifwen, meddela tidningarne dock enskilda fafta, fom tala i motsatt riktning. Sålunda hes ter det, att franske gesandten wid turkiska hofs wet hr Thouvenel ännu ide welat inlåta fig på någon diplomatisk förhandling med Reschid Pascha, och att grefwe Walewski i denna ans ledning begifwit fig till Compiegne, der fejfaren uppehåller fig, för att från denne inhemta närmare order. Det tillägges, att Thouvenel för närwarande står ensam i Konstantinopel med fin demonstration. Likaled s omtalas det från flera häll, att franske gesandten i Wien, baron Bourqueney, som nyligen begifwit sig till Paris, icke ånyo skall tillträda sin gefandts skapspost, och man fer häri ett nytt tecken till franska kabinettets owänliga stämning mot Ör sterrie. ÅA andra sidan berättas det, att den förre hosrodaren i Wallachiet, furst Stirber, som före divanernes sammanträden i åskilliga memoirer till de europeiska hofwen protesterade emot unionen, men under forhandlingarne i Divanen i Bucharest slutade fig till den unionistiskt sinnade majoriteten, nu rest till Paris i afsigt att begagna franska regeringens nuwarande ogynsamma sinnesstämning för unionen till uppnående af fina personliga önskningar. Slutligen fan det widare anmärkas, att det i Paris wäckt uppmärksamhet, att till förluftels serna i Compiegne, hwartill inbjudningar ffe:t i flera klasser, hafwa hittills Hwarfen öfterris kiske, ryske eller turkiske gesandterne blifwit ins viterade. Enligt en öfwer Wien till Paris ingången depesch har Porten med några obetydliga förs ändringar antagit Donauffeppsfartåstraftaten sådan den utgått från den internationala fom missionens förhandlingar. Underrättelser från Mexiko af den 3 Okt. förmäla, att regeringen beslutat att med det snaraste anlägga tre nya städer på landtuns gan Tehuantepec, den ena wid floden Gvagas coalcos mynning, den andra wid Suchil, på det ställe, der floden upphör att wara fegelbar, och den tredje wid den bergskedja, fom åtskiljer slätterna från atlantiska hafwets kust. Den första skall bära namnet Colomb, den andra Jturbide och den tredje Humboldt. Den ofta omtalade Pariser-fonferensen skall enligt meddelanden från flera häll sannolikt öppnas i December månad. Wid ett gille hos Lordmayorn i London har hertigen af Cambridge motsagt det allmänna ryktet, att generalguvernören i Jndien, lord Canning, skulle hafwa räkat i oenighet med ins diska armeens högste befälhafware fir Campbell. Allmän öfwersigt öfwer detta års spannmålsskörd i Europa. (Frän Tyskan.) Först och främst erinra wi om wåderlekens allmänna karakter, hwilfen utmärkte fig genom förherrskande wärme och torka. Följden deraf war, att man på många orter emotsåg skörden med stort befymmer; likwäl har densamma till och med i de af torkan wärst hemsökta trafs terna warit mer eller mindre tillfredsställande, åtminstome hwad de wigtigaste fruktsorterna beträffar, och det har ånyo bekräftat sig, att torr wärme mindre skadar frukterna än fall fuftighet. Torkan har emellertid ide träffat afla ÅFrafter I lika mått. De beraiaa södra

9 november 1857, sida 2

Thumbnail