20 Sönd. efter Tref. predika: J Högmessan Stadskomm. Wadstein. J Aftonsången Paft.:Adj Kock Helsingborg. — Förslaget till Helsingborgs pastorat lär i dessa dagar hafwa blifwit af Consistorium upps gjordt så att Conrector Witt i Malmö erhållit 1:sta rummet, Hofpredikanten Angeldorff i Bros by 2:dra och Prosten Lagerqwist i Ystad 3:dje. Till Landtförsamlingen, Raus och Walluf, lås rer Docenten S. Cavallin i Lund erhållit 1:a, Pastor I. A. Björck 2:dra och Stadsfomministern Wadstein i Helsingborg 3:dje förflagsrummet. — HBerlingske Vid. för i går meddelar föl: jande telegrafdepesch från Stockholm af d. 20 d:s: Konungens befinnande är betänkligt. Krons prinsen är hitkommen i dag. — Deremot för: mäler en telegrafdepesch från Stockholm af samma dag till Götheborgs Handelstidning, att Konungen anlände kl. 4 från Tullgarn och Kronprinsen Regenten kl. half 6 från Arboga. — Grosshandlaren C. F. MWern är utnämnd till Nordstjerneriddare och brukspatron Hofsten till Wasariddare. — Norska storthinget afslöts d. 14 des efter en ansträngande och betydelsefull session, som warat åtta månader. KronprinssRegenten ins fann fig El. 1 i thingets fal och uppläste ett tal, hwari han äfwen hänwisar till fin egen ställning såsom Norges vicekonung. Foröfrigt innehåller talet ingenting af synnerligt intresse, utan beklagar thingets förkastande af dei föres ningens natur och i begge nationernes gemens samma intresse grundade, till lättnad i Norges och Sweriges ömsesidiga handel och fjös fart samt till önskwärdt ordnande af wissa rättsförhållanden emellan rikenas innewånare syftande kongl. propositioner. Efter ett utbragt Sud beware Konungen, fäderneslandet och brödrariket begaf Regenten fig i procesfion tills baka till slottet. Storthinget begaf fig feders mera in copore dit, och presidenten pastor Harbitz Höll ett tal, fom af Regenten befwas rades. Före def upplösning beslöt storthinget en adress till H. M. Konungen, i anledning af högstdensammes sjukdom; adressen aflemnades åt Kronprinsen och afsändes genast med kurir Stockholm. Beföfet i Christiania har för öfs rigt gifwit anledning till åtskilliga utnämningar od utdelning af ordenssdeforationer. Af resan war bestämd till d. 17 Okt. om morgoe nen, få att Regenten kunde åter inträffa i Stockholm d. 20:de. OÖfwannämnde adress år af följande lydelse: Naadigffe Konge! Medlemmerne af Norges 1j5de ordentlige Storthing opfylde ikke mindre Folkets Onske og Krav end de tillfredsstille deres eane Hjerters Trang, naar de, inden deres Hverv er fuldendt, herved henvende fig til Deres Majeftet for at tolke Folkets Sorg over, at Deres Majeftet ved Eygdom er hindret frå at forestaa Etyrel: fen af Deres Riger. Denne Sorgens Folelse deles af Ale; thi Deres Majeftet har ved Des res Viisdom og Retferd, Deres ådle og hvisinde Tenkemaade og Deres Agtelse for Folkets Rettigheder og Deres Omsorg for dets Vel grundet Alles trofaste och inderlige Hengiven: hed. Folket sorger; thi det er en Provelsens Tid for Deres Majeftet; der er af Herren paalagt Dem en Byrde, tung at bere. Hvor gjerne lettede Folket denne Byrde; hvor gjerne rakte det ei fin lidende Konge et Livsens Beger, hvoraf Han kunde drikke Sundhed och Styrke; men det kan kun bede til den algode Gud, at Han i sin Viisdom og Naade vil lade Deres Majeftet tillbagevidge Helbreden og gjengive Dem Deres fordums Kraft. Naadigste Konge! De har vaaget og arbeis: det for de tvende Broderfolk, vaaget i Tider fulde af Uro og Bekymring og Folgerne heraf ere ei endnu til Ende. Folket skjonnede, at nogen Tids Hyile var nodvendig for Deres Majeftet, Hmile baade for Sjel og Legeme. Det takkede Forsynet, at Deres Majeftet med Broderfolkenes Samtykke kunde anbetro Nigers nes Styrelse i en elsket Sons Hender. Naadigste Konge! Folket veed, at de som en sand Christen boier Dem under Guds fas derlige Billie, at De et glemte ham i funde Dage, og at De hos ham, fom paalagde Byrs den, soger Kraften til at bere den. De vil, det er vor Trost, finde hvad De soger. Naadigste Konge! Naar Deres Tanke dvs ler ved Norge vg dets Folk, ver da forvisfet om, at dette Folk elsker vg velsigner Deres Majeftet, at fra Hjerterne opstige Bonner for Dem til Alherrens Throne. Gud styrke Deres Majeftet, hans Velsignelse hwile over Dem, Hendes Majeftet Dronningen og det kongelige Huus. Christiania i Storthinget d. 13de Octbr. 1857. — I en danff tidning låfes följande: SBring Carls öfwertagande af regentskapet i Swerige och Norge har gifwit de utländska tidningarne riflig anledning att sysselsätta sig med de skandinaviska staterna, hwilka förut, ända till dess alliansiraktaten afslöts emellan Swerige och westmagterne, blett sällan bewärdigades med utlandets uppmärksamhet, och isynnerhet hafwa de ryska organerne haft mycket bestyr med det förefallna thronskiftet, om det fan wara tillåtet att redan nu anwända detta uttryck. Le Nord skildrar Prins Carl, fom om han ide wore ans nat än en kopia af Carl den tolfte, och tillågs ger henom De mest äfwentyrliga planer, fom icke Ad Ut PÅ mindro Sur 2— 022 erta s Van avka — och förswagandet af Rysslands magt, så att Swerige åter kan intaga öfwerwäldet i norden. Till bewis härpå anföras emellertid blott en del anekdoter af högst twifwelaktig pålitlighet, och Prinsens bekanta, okonstlade uppförande, fom säges wara antaget för att tillwinna Hus nom de lägre klassernas gunst. Desfa beffyllningar hafwa icke aflupit utan motsägelser, i: synnerhet från Paris; men man är likwäl äfwen der så obekant med förhållandena, att Danmarks wånner, fom det heter i en fors spondens från nämnde hufwudstad, hyfa stort bekymmer i anledning af regen skaret, då de nu fe danskarne på en gång hotade af både Tyffs land och Swerige. J förbindelse härmed Hafz wa wi att omtala, hwad som berättas om frans ska regeringens uppfattning af striden emellan Danmark och Tyskland. Frankrike kan och will icke sätta sig emot, att frågan bringas inför förbundsdagen, och så länge denna håller sig på underhandlingarnes område, will det icke blanda fig i saken; men derest Tyskland widtas ger andra mera ingripande medel, då blifwer fågan Europeisk, och de öfriga magterne mås ste höras derom, det will säga: Striden måste bringas inför en europeisk konferens, der mas joriteten fäller utflaget. Owad fom hår beråts tag, år för öfrigt, såsom lätt fan inses, blott en ny omskrifning af hwad många gånger förut blifwit fagt. — En ny telegrafstation öppnades d. 19 d:s i Trelleborg, hwarifrån länets höfding till H. M. Konungen affånde en underdånig trifs welfe. — Wid det wal som sistl. Söndag hölls i W. Wram (Reg. 2 Cl.) erhöll Kyrkoherden Ahlbearg i Cimbrishamn 22 och Prebendefomministern Lundgård 11 röster, brutna tal obe: räknade. — J Lund hafwa från d. 12 till d. 21 d:s 27 personer insjuknat i kolera, deraf il aflidit. Sista dygnet till den 21 hade insjuknat, men ingen aflidit. — Till återbesättande af den genom Härads: höfdingen P. Hernbloms död lediga Aspelands, Sewedes och Tunaläns häraders domsaga, har Götha Hofrätt den 28 sistl. Sept. på förslag uppfört: vice häradshöfdingarne O. F. Ursell, Kanslisten i Skånska Hofrätten C. E. A. Lans degren och C. I. Hultqwist; och på förslag till lediga Adwokatfiskalsembetet har Hofrät en fams ma dag uppfört: vice Häradshöfdingarne A. Landegren, O. Lemchen och J. C. Richert. — Tidningarne från Köpenhamn berätta med mycken ledsnad, att den utmärkta ffådes spelerskan fru Heiberg begärt afsked från dans ffa f. theatern, och förmena att orsakerna till detta steg måste wara af mycket allwarsam natur. gQHA 6 An 12 re