helt och håller til Globe och Times i ber mödandet att bekämpa den nedtryckta finnes: stämningen. Nederlaget wid Arrah år enligt detta blad blott ett ögonblicks olycka, och hwad Lucknow angår, få hade man hopp om, att Young Bahadur, förste minister hos den oafhångige souveränen i Nepall, skulle skaffa engelsmåns nen undsättning. Man hoppas att detta fed: nare skall wara mera grundadt än bedömandet af affären wid Arrah. Franska tidningen Pays innehåller en artikel öfwer frågan, om Frankrike skulle lemna England aktivt underz stod i Jndien och beswarar den nekande, i det hwarje nation, fom det heter, har fina tradis tioner och fina minnen, och det fejferliga Franks rike år nödsakadt att akta en Ladourdonnayes lagrar. För öfrigt påstås det, att i trots af Moniteurs förnekande att England wil upp: rätta fremlingslegioner, göres der likwäl i de franska departementerne dagligen anfträngnins gar af engelska wärfningsagenter, hwilka ers bjuda ända till 5000 fr. för en soldat (i Franks rife år 2000 fr. den wanliga betalningen för en sådan). Allt understöd skall Frankrike i als la fall ide neka; ty såsom det förmäles i Mor niteur, öppnas få wäl i Paris fom i depars tementerne fubffriptioner till förmån för dem, fom träffats af händelserna i Indien. Underrättelserna från China gå till den 28 Juli. Fregatten Virginie hade lemnat Hongs kong för att gå till Manilla och derifrån hem till Frankrike. Amerikanske fregattenLevantm, som war sänd till Formosa, hade satt en by i brand, hwilken beboddes af sjöröfware, fom his de plundrat en amerikansk skonert. Derifrån wäntades den tillbaka till Hongkong. Lord Els gins afresa hade gjort et lifligt intryd på ens gelska folonien; med undantag af en enda bas taljon marinsoldater woro samtlige trupparne bestämde till Calcutta. J franske kejsarens resroute hafwa åter skett förändringar. Det heter nemligen nu, att Nas poleon ide ernar besöka något tyskt hof med undantag af hofwet i Stungart, och att han d. 23 skulle lemna Chalons, begifwa fig till Lunewille och Strassburg samt d. 25 passera Rhen för att derefter gå direkte till Stuttgart. Det omtalad widare, att Frankrikes och Ryplands gesandter i de förre enropeiffa staterna hafwa iillställt dessas regeringar officiella meds delanden angående de två kejsarnes fammans komst, fom uttala fig i en för fredens warafs tighet gynsam ton och på ett wift fått beteckna kejsarbesöfet i Stuttgart såsom det stora Paris serfredswerkets slutsten. I samma anda uttas lar fig en artikel i Patrie af d. 21 Sept. Afslutandet af en franffaryff allians kallas häri onyttigt, då ett sådant ide motiverad genom föreliggande förhållanden. Sedan Pariserfreden har nemligen det mejt önskwärda förhållande emellan dessa stater warit retablerat, och den af Merny afslutade handelstraktat har i hög grad tjenat att befästa detta. Hwad DOsterrike angår, få är det ide nödwåndigt att efterfträfwa att isolera det, ty Frankrikes styrka beror ide på andras swaghet, utan på egen fraft och Europas jemnwigt. Lika litet har man skäl att hysa fruftan med affeende på den engelff-frans ffa alliansen, fom afslutad före freden har den gemensamma faran oc pligten an tacka för hos någon; den eger rum i hela Europas in: tresse och år blott en följd af Pariserfreden. Enligt le Nord Har kommissionen för fri: gifwandet af de lifegne i Ryssland fattat en rad beslut, enligt hwilka emancipationen skall ega rum i tre perioder och de lifegnes herrar genom ett kejserligt manifest uppmanas att in: gå kontrakter med dessa om emancipationens successiva werkställande. Kontrakterna, hwilkas innehåll i öfrigt skall öfwerlemnas till friwils lig öfwerenskommelse, måste nödwändigt inne hålla följande tre klausuler: För det första får hwarje lifegen, som frigifwes ett stycke jord under arrende, som är tillräckligt att försörja ho: nom och hans familj; derneft måste den lifeg: ne förbinda fig att ide lemna det ställe, der han nedsätter fig, och slutligen måste kontraktet innehålla en garanti för betalningen af afgifs terna till staten. Från Konstantinopel försåkras, att engelska kabinettet definittvt skall hafwa beslutat lord Stratford de Redcliffes återkallande under form af en permission. I öfrigt år man ifrigt fyds selsatt med att utforska orsakerna till Fetbi: Paschas afskedande från hans embete såsom artilleriets stormästare, hwilket han beklädt i 14 år. — Portens finansnöd skildras såsom mycs ket tryckande. Beyen af Tunis skall hafwa ansökt om Frank: rikes protektorat. J Baltimore har åter ett blodigt gat-tumult egt rum. Flera personer blefwo lifsfarligt få: rade. Från Bien heter det, att de österrikiske ge sandterne i London, Paris och Petersburg blifwit kallade till Wien till en diplomatisk fonfes rens, innan grefve Buol anträder sin badresa. — Yndep. wil weta, att England nu df: wergifwit sitt motstånd mot föreningen af Dos naufurstendömena. Ryktet att furst Danielo af Montenegro skulle wara mördad, förklaras nu ogrundadt. — Kejsaren af Marocko har sanktionerat thronföljdens ordning och bestämt den af sina söner, fom år guvernör i Tafiler, till fin efter: t ädare. Englands och Frankrikes bemedling i twisten emellan Mexiko och Spanien har nu blifwit af begge parterne antagen. Förhandlingarne stola ega rum i London. Stridigheterna emellan Förenta Staterna och RNysGranada hafwa blifwit bilagde genom en i Washington under d. 10 d:s afslutad traktat. Rysssland. Petersburg d. 17 Sept. Den s. k. Hof tidningen meddelar i dag en ledande ariikel, fom i flera afseenden år märkwärdig. Den widrör för det första det föremål, fom för ögons blicket ådrager fig hela Europas uppmårffame bet, nemligen den förestående sammankomsten emellan kejsarne Alexander II och Napoleon Ill; dernäst utstryker ten, få att säga, Öfters rike ur stormagternes lifta, under det den in: stämmer en få försonlig ton emot England, fom ide blifwit förd i nämnde blad sedan sista friget. Af kampen emellan meningarne — sålunda börjar artikeln — utgår sanningen. Kriget 1853—56 war nödwändigt för att ånyo bewisa Europa behofwet af freden och Ädagas lägga de wälgerningar, iom deraf härflyta få 2 ee . 4 12 ss AR AA