engelske gesandten, hr Sullivan, lord Palmers stons neveu, hotar Peru med allwarfamma förwedlingar. Om orsaken till mordet har man ännu blott otillförlitliga rykten. Cngelska tidningarne innehålla en mängd telegrafiska meddelanden angående händelserna i Jndien, som dock hufwudsakligen ide inne hålla annat ån upprepande af det redan bes fanta. Wi upptaga blott, att underråttelfen derom, att Nena Saib skulle hafwa mördat fin familj och derefter tagit fig sjelf af daga, nu drages i twifwel, då den endast förskrifwer fig från en depesch till Morn. Poft, utan att wara omtalad hwarken i regeringens eller ostindiska kompagniets depescher. Hittills har man ingen annan källa att hemta ur än de öfwer Bombay ankomna underrättelser; men dessa skola snart blifwa supplerade genom den förwäntade posten från Calcutta och Madras. J Belsast hafwa nya oroligheter egt rum. Natten emellan d. 11 och 12 d:s begåfwo fig ett halft hundrade katholiker till qwarteret Sandy-Kow, fom isynnerhet är bebodt af pros testanter, och sköto in i husen. De blefwo emellertid snart jagade på flykten. Likaledes omtalas det, att plakater warit uppslagne från en gatpredikant, för att uppmana folket att bes wista gatpredikningarne. D. 12 d:s hade en betydlig truppstyrka ankommit för att återupps råtta ordningen, hwilket äfwen skall hafwa lyckats. Med afseende på kejsar Aleranders och Lud: vig Napoleons sammankomst i Stuttgart meds dela tidningarne fortfarande flera hwarandra motsägande gissningar. Hwad som endast står fast, är att en sammankomst skall ega rum emellan de twå monarkerne och lika afgjerdt synes det wara, att hwarken den ryska eller franska kejsarinnan skall deltaga deris Angå: ende Napoleons resa will Österr. Zeit. hafs wa erfarit, att kejsaren d. 20 efter 21 först begifwer fig till Baden-Baden för att besöka storhertiginnan Stephanie och derefter till Carlds ruhe för att wedergålla det besök, fom ftorhers tigen af Baden före fin förmälning aflade i Tuilerierna. D. 25:te ernar han derpå afe resa till Stuttgart, och att efter d. 28:de hafwa hedrat storhertigen af Hessen med fin nårs waro i Darmstadt, skall han ännu jamma dag återwända till lägret wid Chalons, der hertigen af Cambridge wäntas d. 29 d:s. Det öfters rikiska bladets berättelse om kejsarens tUåme nade resa motsäges emellertid af en varifers forrespondent i Indep., fom bestämmer af: esan till d. 24:de. Lika motsägande äro ryf: ena om kejsar Aleranders ankomst till Frank: ike. Säkert år emellertid, att uti de kejserliga lotten i och omkring Paris träffas storartade örberedelser till ett festligt emottagande, utan ut man doc wet något bestämt om åndamdäået med dessa förberedelser. Sista utländska posten medför angående de stindiska angelägenheterna inga nyare unders ättelser än dem, som redan blifwit pr tetegraf neddelade, men de engelska tidningarne innes vålla dock utförliga berättelser efter Bombay Times, isynnerhet om general Haveloks erpeion och Cawnpores intagande. Det är rygs igt att låfa om det barbariffa mördandet af 100 enropeer af hwilka hälften s. 4 (Jnsändt.) J N:o 104 af Sresundsposten finnes en ars tifel i jermpägsfrågan af en Skånsk Dannes man, innehållande en uppmaning till ortens jernwägskommitte att wisa några lifsyttringar. å bör det wara. Allmogen bör taga frå: gan om händer. Redan äiskilliga gånger tills förene har det wisat sig, att med Gud och Sweriges Allmoge har något stort kunnat ute rättas. Tack derföre redlige Danneman för din uppmaning och ursäkta, att en, fom i lit het med dig år af-hjertat lifwad för fofterlans dets lyftning och åra, tager fig friheten att fullständiga din artikel genom att framställa ett wälment förslag om jernwägens äftadfommande mellan Helsingborg och Statsbanan någorstädes ifring Remmarlöf. Om urfåkt för de säkerligen otaliga felen i beräkningarne ans hålles redan på förhand. Förslaget har, fom redan nämdt år, fin grund i wälmeningen. Men till saken. Den nämda wägen år unge får 4 mil. Wi föreställa of den funna ans läggas för 500,000 Rdr Nmt per mil. Mi grunda denna föreställning på det kända förs hållandet, att enskilta företag werkställas bils ligare, måhända 50 procent billigare, ån Stas tens. Wi tänka of äfwen, att når Allmogen blir lifwad för föreraget, få skall mången körsla, mänget dagswerke erbjudas utan bes talning eller mot låg ersättning. Wi wilja ock, att både ftationgz och wakihus samt allt till banan hörande göres ändamålsenligt, men utan den ringaste yppighet. Så skulle hela det erforderliga beloppet utgöra 2,000,000 Rdr Rmt. Dessa skulle åstadkommas genom 20,000 aktier a 100 Rdr Rmt, hwarigenom det blef we möjligt för de flefta i de orter, fom wågen kommer att passera, att blifwa aktie egare. Hwad bidrag, fom bör begäras af Staten i räntegaranti, lån på billiga wilkor, anslag utan återbetalningsskyldighet eller öftvertagande af aftier, lemna wi åt mera sakkunniga att afgöra. Antagom nu, att banan är färdig, på det sparsammaste fått anlagd, men fullt motfivas rande sitt ändamål, och att äfwen def drifts kostnad år inrättad få hushållsaktigt fom möjs ligt, famt låtom oss tillse, huruwida aftie-egars ne rosa marknaden. Wi finna, att jernwägen befares dagligen af 200 perfoner eller oms kring 75,000 om året, hwilka a 2 Ror erlåge ga 150,000 Rdr Rmi, gods fortskaffas ärligen för 50,000 Ror. Dessa antaganden äro ej orimliga, då man wet, att banan Malmö— Lund befares dagligen af 500 personer och art godstrafiken der äfwen år ansentig, hwilket åns nu mera bör blifwa förhållandet på en långre bana. Jnkomsterna utgöra således 200,000 Ror. Men erfarenheten gifwer wid hane den, att äfwen det hushådsaftigafte bedrifwande af rörelsen medtager hälften af bruts tointägterna. — Aftiesegarne få således blott 100,000 Ror. Dock derigenom hafwa de 5 procent på fina penningar, hwarmed de åro fullt belåtna, i synnerhet fom trafiken warit i ftåndigt tilltagande och således lemnar utsigt på betydligt högre ränta, samt de äro befriade från de långwäga stadstransporterna och funs na få amvända fina dragare wid fitt jordbruf, samt derjemte deras egendomar ansenligt stigit i wärde. Sådana äro wåra fantasier. Återigen anhålles om ursäkt för misstagen i kalkylerna. Må endast wälmeningen tagas i betraktande. Må dessa ord anses fåsom en uppmaning till alla och en hwar, samt särskilt till ortens alls moge, att gifwa aft derpå, att redan dånar hackan, redan rasslar gruswagnen wid Rings sjöns strand; nu eller aldrig mäste fattas ett storartadt beslut, ett beslut, fom sätter orten i förbindelse med den hyfsade werlden oc bibes håller kommunikationen med densamma på den linea, fom den alltid beträdt; men fom den sannolikt kommer att öfwergifwa,